Blå, blå är himmelen. Djurgården, som ska spela cupfinal och Europa, vann med 4-1 på bortaplan mot en gammal rival som håller till på en arena som man borde jämna med marken. Sällan har det varit så lätt att var DIF-supporter som i april 2024. [show_ad id=3] För sex år sedan gjorde jag en intervju med Hammarbys vd Henrik Kindlund. Om hans eftermäle finns det dessvärre en del att säga, men jag tillåter mig att hoppa över det och istället att återge en slutsats i samtalet. Ullevi måste rivas, annars kommer IFK Göteborg obönhörligen att hamna på efterkälken. Kindlund uttalande möttes av irritation i 031-land, men 2024 har de till sist landat i samma analys även där. Eller åtminstone att de borde spela någon annanstans. På tiden det, för konklutionen är simpel: IFK Göteborg har över tid nästan ingen chans att konkurrera med Malmö FF och de tre stora 08-klubbarna. Arenan är för liten, de tappar potentiella miljoner varje match, och faciliteterna för sponsorerna, som är så avgörande för finanserna, är undermåliga. Det räcker helt enkelt inte till. IFK Göteborg har inte bara varit misskötta under lång tid, de har även oddsen emot sig, och det är ingen slump att landets näst mest framgångsrika klubb varit på den undre halvan på senare år. I eftermiddag var det en fantastisk vårdag i Göteborg. Sol, underbar stämning när Joel Alme tog i från innerplan följt av ett tjusigt tifo men trots allt bara 17 700 åskådare. För motståndet stod Djurgården som har tre raka säsonger med Europaspel, 250 miljoner på banken plus en Lucas Bergvall-försäljning och en allsvensk elva av högsta klass. Så var det klasskillnad? Jo tack, det blev ju 1-4. Samtidigt präglades matchen helt av Kolbeinn Thordarssons utvisning i första halvlek. Islänningen gick in för hårt mot Rasmus Schüller och fick sedan hjärnsläpp när han sparkade ner Piotr Johansson vid en odramatisk situation på mittplan och därmed var det godnatt för hemmalaget. IFK hade annars börjat med energi, det är deras grej, och skapat ett litet övertag till en början. Men vad hjälpte det? Djurgården tajmade en del anfall fel i första halvlek, det var lite hafsigt, men när premiärnerverna lugnat sig och det numerära överläget fått göra sitt blev det en transportsträcka till tre givna poäng. Det kunde inte ha slutat på något annat sätt. 1-0 gjorde Marcus Danielson iskallt på straff, han smekte bollen mitt i mål med en vilopuls på 45, efter att Deniz Hümmets nick stannat på Gustav Svenssons hand. 2-0 gjorde Lucas Bergvall på nick från en hörna, huvudet igen alltså, och det är bara att förundras över hur komplett Brommapojken är. Snart är 18-åringen borta från vår serie, och kommer vara så i åtminstone 15 år, så det gäller att njuta av den unike, underbare talangen i vår. 3-0 gjorde Miro Tehno som dröjt sig kvar efter en hörna. Framspelningen från Marcus Danielson var omedveten och genial på samma gång, och därmed inledde seriens bäste offensive mittback med 1+1. 4-0 gjorde Tobias Gulliksen efter ett mönsteranfall, fin framspelning av Oskar Fallenius, och med det var premiärshowen fullbordad. Med fem minuter kvar reducerade Paulos Abraham efter ett något slappt ingripande av Jacob Widell Zetterström, men det var en detalj i sammanhanget. Det enda DIF-orosmolnet denna premiäreftermiddag var Rasmus Schüllers skada. Finländaren vred foten på ett otäckt vis och det snackades fort om en befarad fraktur vilket skulle innebära att stora delar eller hela säsongen försvinner innan den knappt hunnit börja. Det vore ett stort avbräck, i skymundan tycker jag att Schüller gjorde karriärens bästa säsong i fjol, och Djurgården har länge slitit när bollvinnaren saknats. Om man ska se en strimma ljus är det att Kim och Tolle balanserar sitt mittfält annorlunda i år med två sittande centrala pjäser bakom den fritt flytande Lucas Bergvall. Det gör det lättare att ersätta Schüller och med Samuel Leach Holm, Besard Sabovic och Albin Ekdal som främsta alternativ ska det gå att lösa, även om det innebär en viss försvagning. Det var den premiären, det. När mars blivit till april har Djurgården gått till cupfinal, säkrat Europaspel i sommar och vunnit med 4-1 på bortaplan på en arena som hindrar en av de klassiska rivalerna att kunna haka på. Sällan har det varit så lätt att hålla på Blåräderna som just nu.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription