För tre år sedan spelade Gustav Ludwigson fotboll i division två för Sävedalens IF i Göteborg. Nu är han en startspelare i Hammarby. – Folk har tänkt: ”Vem fan är det här? Hur har han kommit hit?”, säger han till Fotboll Sthlm. [the_ad_placement id="under-ingress-hammarby"] Det långa blonda håret studsar till i sin tofs när Gustav Ludwigson tränar avslut med några lagkamrater efter Hammarbys träning på Tele2 arena. Abbe Khalili är påväg ner i omklädningsrummet och skriker till anfallaren att han borde klippa sitt långa hår. ”Det är dags nu!” ropar han. – Då har jag ändå klippt mig precis eftersom de gnällde på att det var för långt, men det var tydligen inte tillräckligt bra. De vill att jag ska ha samma frisyr som dem men det dröjer nog, säger Ludwigson med ett leende när han stannar till för att prata med Fotboll Sthlm. Det är inte bara frisyren som skiljer 26-åringen från sina lagkamrater. Till skillnad från många i laget har anfallarens väg till toppen av Allsvenskan gått väldigt snabbt. För tre år sedan lämnade han Sävedalens IF i division två för att testa lyckan i Örgryte i Superettan. Att han några år senare skulle ta steget till Hammarby var det inte många som trodde, speciellt inte efter den första träningen med ÖIS. – Min första träning var under en provträningsvecka. Några av spelarna skämtar fortfarande om att det såg så jävla stappligt ut, jag kom ut på planen i några prasselbyxor som jag hade fått låna. Vi skulle få låna kläder så jag hade frågat materialaren och då gav han mig några skitgamla byxor från 90-talet. De tänkte nog ”Vad fan är det här för något?, säger han och skrattar. Att Ludwigson ens skulle nå Superettan var inte helt självklart. Några år innan flytten från division två spelade han för sin moderklubb Mölnlycke IF i division fyra. På den tiden bestod anfallarens tillvaro minst lika mycket av att åka skidor och skateboard som att spela fotboll. – Det var ganska tur att jag fick chansen i Sävedalen. Jag åkte iväg för att åka skidor och var borta halva februari. Tränaren tvekade men tyckte att vi skulle köra ändå, han tyckte att det hade sett okej ut på provträningarna. Utan det hade jag nog inte stått här idag. Min gamla tränare Pierre Krantz trodde på mig fastän jag valde att åka skidor istället för att spela fotboll. Skidor alltså? – Det var en stor del av mitt liv då. Jag åkte två skidsäsonger i rad. Det gick ett helt år där jag knappt spelade någon fotboll alls utan åkte skidor och surfade. Jag missade nästan en hel försäsong, men jag lyckades kombinera det med att ta ett litet steg upp i fotbollen. Tillvaron i Hammarby har gjort att 26-åringen har fått prioritera bort sina intressen utanför fotbollen. – Elitfotbollen har hittills varit en ganska liten del av mitt liv. Jag vet att det finns mycket annat att göra. Många har mycket större fokus och intresse för fotboll dag in och dag ut. Det finns mycket annat roligt i livet också, jag fokuserar på fotbollen när jag är här och att ha det gött resten av tiden. – Skidor, skateboard och allt som innefattar någon typ av risk vill man ju undvika nu. Man får får försöka ta chansen nu när man har den, då kan man inte vara borta för massa skit. Hur har dina tidigare lagkamrater i Göteborg sett på din framfart nu? – Jag fick många sms efter att jag hade gjort mitt första allsvenska mål, då var det gamla tränare och spelare som skrev. För dem är jag fortfarande Gurra från Sävedalen. Kunde du se det här framför dig när du spelade med grabbarna i Sävedalen? – Nej, det kunde nog inte de heller. Varför då? Var du inte var tillräckligt bra? – Nej, det var jag nog inte, säger han och skrattar. – Mina gamla lagkamrater kan fortfarande skämta med mig om att jag har en dålig touch. Några år senare har Ludwigson fått göra sitt första mål i Allsvenskan för ett av topplagen i serien och till hösten väntar ett äventyr i Europa med sin nya klubb. – Det är jäkligt sjukt, det här var inget jag kunde förställa mig. Men man får inte sväva iväg. Nu är jag här och det är askul, jag vill vara här så länge som möjligt. Då gäller det att prestera. Jag hoppas att jag kan vara kvar på den här nivån ett tag, det är mitt mål just nu. Hur mycket bättre kan Gustav Ludwigson bli? – Jättemycket bättre. Som sagt, om du frågar spelarna i Sävedalen så kommer de säga samma sak som de sa i ÖIS och antagligen kommer de i Hammarby säga samma sak: Folk har tänkt ”Vem fan är det här? Hur har han kommit hit?”. Förhoppningsvis har jag jobbat mig in i lagen under säsongerna och hittat min plats, det är det jag försöker göra här också. – Men kan nog se lite stappligt ut till en början, lägger han till med ett leende. I förra matchen mot Häcken blev det 65 minuter men inget mål. Under lördagen möter Hammarby Sirius på Tele2 arena och Stefan Billborn har redan avslöjat att Gustav Ludwigson kommer att starta på topp. – Man är aldrig bättre än sin senaste match. Man tänker på nästa match och att göra det bra där så kanske man får chansen igen. Foto: Bildbyrån [the_ad_group id="568"]

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription