AIK har släppt sin Q2-rapport och redovisar (rörelseresultat) ett minus på 9,6 miljoner för kvartalet och 38,3 miljoner för första halvåret 2025.

Intäkterna är högre än någonsin men klubben fortsätter att blöda.

Fotboll Sthlm tog hjälp av ekonomiexperten Anders Norlen för att analysera läget.

Annons

Vilka är dina första tankar om rapporten?

Att det såg ut ungefär som förväntat. 

Det var inga egentliga överraskningar då vi visste att inga egentliga spelaraffärer genomförts samt att försäljningen av tomträtten på Karlberg skulle falla på andra kvartalet vilket gav en resultateffekt på strax över 5m. Intäkterna låg i linje med vad jag trodde innan man släppte rapporten, liksom kostnaderna på ett ungefär.

Vad imponerar?

Att AIK fortsätter att dra in så oerhört mycket pengar från sina matcharrangemang. Man hade totalt 208,423 besökare på sina matcher under kvartalet vilket – såvitt jag kan se – är all time high. Man fortsätter göra något rätt här, inte bara i att locka förstagångsbesökare men få dessa att komma tillbaka match efter match.

Totalt landade matchintäkterna på över 40m vilket också är rekord och mycket, mycket mer än vad klubbar som Norrköping och Elfsborg drar in på ett helt år.

AIK skriver själva att souvenirverksamheten även lyft mot nya höjder, och det är bara att hålla med. Försäljningen under kvartalet landade på 12.8m, även det rekord med råge, och den viktiga bruttomarginalen fortsätter förbättras och landar på 42% – en tydlig indikator att den delen av verksamheten tjänar pengar.

Bruttovinsten från merchandise – försäljning minus kostnader för varorna man köpt in – ligger nu på 14m över rullande fyra kvartal, nästan en fördubbling mot hur det såg ut för bara ett år sen när detta låg på 7.7m. 

Glädjande för AIK innebär detta att man nog börjar ha en lönsam souvenirverksamhet som faktiskt bidrar med ett överskott på ett gäng miljoner till resten av verksamheten efter ett gäng år med rätt tveksam lönsamhet.

Vad oroar?

Att kostnaderna för att dra runt AIK Fotboll AB är mycket större än de (stora) intäkterna bolaget har kombinerat med dess svaga balansräkning. 

Inget av detta är nytt, men de åtgärder man tidigare sagt att man skulle lansera för att jobba med kostnaderna har haft begränsad effekt vilket gör att rörelseunderskottet fortsätter rulla på ohållbara nivåer, givet AIKs balansräkning.

Man skrev i sin rapport i Q2 2024 att man initierat ett kostnadsreduceringsprogram under Q3 men sedan dess har kostnaderna – oavsett hur man vrider och vänder – fortsatt stiga. 

Det är viktigt att ha med sig att fotbollsklubbar har kostnader som är ”positiva” i sin karaktär: säljer man mer souvenirer får man högre kostnader för inköp av varor och säljer man mer biljetter till hemmamatcherna så betalar man en högre rörlig del i hyra till arenabolaget man hyr Strawberry av, så att dessa stiger när man har tryck på intäktssidan är i grund och botten inte konstigt alls och bara bra.

De kostnadssegment man har bättre kontroll över är sin personal – som är lite mer än halva kostnadsmassan – och ”övriga externa kostnader” som är hyra av kansli, resor, agenter etc. som stigit över fyra rullande kvartal från 45.4m till 47.7m. Här skriver man dock ut rätt tydligt att besparingar inom advokat- revisors och andra tjänster på 0.6m har mer än balanserats upp av ökade kostnader inom scouting och för Karlberg, till följd av om- och tillbyggnader.

Personalkostnaderna har även de stigit från 147.2m till 149.9m, och nettat för engångskostnader i samband med utköp av spelare och uppsägningar av andra medarbetare så har de underliggande personalkostnaderna stigit från 134.9m till 143.6m.

Soliditeten – andelen av tillgångarna som är finansierade med eget kapital – har samtidigt sjunkit stadigt från 40% per den 30/6-23 till 29% per den 30/6-24 till endast 13% per den 30/6-25. 

AIK Fotboll AB är nära punkten där man måste upprätta kontrollbalansräkning, vilket aktiebolagslagen säger att bolagets styrelse måste göra om ”det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av aktiekapitalet”. 

I AIK Fotboll AB är det redovisade aktiekapitalet ungefär 32.8m och det egna kapitalet i moderbolaget (ej koncernen) per den 30/6 ungefär 21.1m. 

Det kan vara värt att påpeka att jag starkt misstänker att logiken bakom ”lån-med-köptvång”-affärerna med Kakoullis och Uronen under Q3 har med detta att göra: minimera den resultatmässiga påverkan av dessa förlustaffärer nu, och se resultateffekten av de någon gång under 2026.

Hur ser du på att AIK misslyckats med att reducera sina kostnader?

Jag hoppas att det bygger på medvetna val och prioriteringar och inte på att man sagt en sak utåt som man sen struntat i. Min uppfattning är att man tror väldigt mycket på de kostnader man tar i sporten och upplever att dessa ska leverera överavkastning i framtiden.

Med det sagt så är kostnadsreduceringar sällan speciellt kul då det innebär tuffa val mellan vad man gjort tidigare och vad man ska göra framåt. Det innebär inte sällan att tjänster försvinner och medarbetare förlorar sina jobb. Samtidigt blir det dubbelt så jobbigt imorgon än om man dragit igång detta på riktigt igår.

Jag misstänker att man kommer att få dubbla sina ansträngningar runt detta tämligen omgående, om man inte redan gjort det. Problemet med det är såklart att det inte bara skapar osäkerhet i organisationen, men också att styrelse och ledning får lägga mycket mer tid och kraft än de nog önskat på den typen av åtgärder som inte utvecklar det sportsliga speciellt mycket, men som tyvärr är nödvändigt här och nu för att hålla verksamheten på rätt köl.

Hur ser du på att driftsunderskottet fortsatt ligger uppemot 80 miljoner på årsbasis?

Blickar jag lite framåt ser underskottet i rörelsen med mina enkla antaganden ut att landa på runt minus 65m för kalenderåret 2025, inklusive UEFA.

Att det är väldigt mycket när man har en så svag balansräkning som AIK Fotboll AB just nu har och det är tydligt att det snabbt blir ett problem som kommer påverka beslutsfattande och strategiska val när man inte kan hålla den kursen man stakat ut. 

Enkelt uttryckt innebär det med den svaga balansräkning man har att antingen överskottet från UEFA-spel alternativt transfernettot måste uppgå till ungefär lika mycket, och man blir oerhört känslig för när detta inte uppnås.

Mellan tummen och pekfingret tror jag att UEFA-äventyret (som landar på Q3-rapporten) kommer visa på intäkter från UEFA plus de två hemmamatcherna i kvalspelet landar på 15-18m någonting, men där man också ska ha med sig att det tillkommer kostnader i form av matcharrangemang, resor till bortamatcher etc. 

Nettot från Europaspelet landar på kanske någonstans runt 10m, vilket innebär att överskottet från handel med spelarkontrakt (”transfernetto”) bör ligga på runt 50-60m någonting för att göra ett ungefärligt nollresultat för helåret.

Nu är fönstret inte stängt för många ligor så det finns fortfarande utrymme för affärer under Q3, men under Q1 och Q2 hade man totalt transfernetto på endast 4.2m. 

Med den modellen och risknivån som AIK valt har man inte råd att ligga på en sådan nivå. Spelarutveckling måste bli högsta prioritet och jag misstänker att på kort sikt kommer neddragningar även att påverka kostnadsnivån i herrlaget genom att man gör sig av med dyrare spelare och ersätter med yngre och billigare spelare.

Hur finansierade AIK sina nyförvärv i vintras och hur får de finansiera nu i sommar?

Per den 31/12-24 skriver man ingenting om att man hade utstående skulder till andra klubbar för förvärv av spelarkontrakt.

Per den 31/3-25 rapporterade man 30.6m i en kombination av långfristiga- och kortfristiga skulder till andra klubbar för förvärv av kontrakt.

Enkelt uttryckt köpte man spelarkontrakt under första kvartalet för nästan 40m varav ungefär 10m betalades direkt och 30m strukturerades i olika typer av avbetalningsplaner.

Utan att bli alltför spekulativ misstänker jag att affärer man gjort under sommarfönstret varit av ungefär samma karaktär. 

Vad kan en Alexander Isak-övergång på över en miljard innebära för AIK?

Företrädare för AIK brukar säga att ungefär 2% av brutto övergångssumma tillfaller AIK. Så 2% av säg en miljard kronor är 20m, där 75% – 15m – tillfaller moderföreningen AIK FF och ungefär 5m tillfaller AIK Fotboll AB.

Ett välkommet tillskott, men ingen ”game changer”.

Ren spekulation, men det skulle inte förvåna mig om man filar på att göra en riktad nyemission (givet att en extra bolagsstämma godkänner det) mot föreningen som köper nya B-aktier i AIK Fotboll AB och den vägen stärker upp balansräkningen genom en injektion av Isak-pengar med bonusen att föreningen tar över absolut röstmajoritet (>67%) i bolaget och i ännu högre grad än idag kan styra riktningen framåt.

Vad blir det viktigaste för AIK framöver?

Det är två viktiga saker att ha med sig framåt:

1. Man levererar fortfarande sportsligt. Det går att tycka och tänka massor om den sportsliga satsningen man hällde ny bensin i under vår-vintern, men faktum är att med åtta-nio omgångar kvar ligger man fortfarande i toppen i Allsvenskan. Det övergripande syftet med verksamheten är att vinna fotbollsmatcher, och AIK vinner många matcher.

2. Sportsliga strategin läggs (har lagts?) om. AIK har sedan omtaget under sommaren 2023 haft en hyggligt tydlig strategi som en resultatfabrik där målet måste ha varit att finansiera den satsningen genom kvalificering till ligafaser i UEFA-turneringar, samtidigt som man sagt att man ska ha en spelarförädlingsmodell parallellt, två mål som ofta är svåra att dra på samtidigt. 

Under sommaren har det istället blivit tydligt att man lagt om det fokus man hade under tidigare sportchef Berntsen med etablerade spelare som anslöt, till att helt fokusera på ungt och utvecklingsbart. 

Min bloggkollega Kristof Vogel går på sin relativt nya Substack igenom riskerna med rätt tvära strategiska skiften och det är tydligt att man i AIK ser att den vägen man var på fram tills i våras nog nått något slags slut.

En lyckad spelarutvecklingsaffär är sällan en tillfällighet utan kräver fokus, en organisation och en kultur som gärna ska gå i samklang, men är det spåret man bestämt sig för så ska man också vara medveten om att utväxlingen från detta sällan kommer omedelbart, varken sportsligt eller finansiellt. 

AIK är mycket, men en klubb präglad av tålamod är det inte.

Sen måste man ta itu med sitt kostnadsproblem och dra ner detta till vettiga nivåer, och det kan man göra men det kommer kräva tuffa beslut och tuffa prioriteringar. Detta kan ske både i stort och smått, men det är nog ofrånkomligt att det kommer påverka nivån på den sportsliga satsningen.

Men med detta sedan bakom sig kan man med sin mäktiga intäktssida bygga upp balansräkningen över ett par år och sen vara i en position där man igen kan välja väg.

Men hösten och vintern tror jag kommer präglas av kostnadsjakt, en förändrad komposition av spelartrupp och möjligen – i värsta fall – nytt externt kapital.