Per Karlsson starkare än på länge – trots ”gubbvaden”

DUBAI.
Per Karlsson har sträckt vaden och måste vila ett antal dagar från träningen.
Men annars känner 32-åringen att fysiken har blivit bättre under de senaste säsongerna.

Nyckeln: mer uthållighet, mindre explosivitet.

Annons

När AIK kör sitt andra pass på lägret i Dubai tränar två spelare vid sidan av planen. Robert Lundström är än så länge inte i matchdugligt skick och Per Karlsson har drabbats av en så kallad gubbvad.
– Ja, det är en typisk gubbvad, säger AIK:s mittback med ett litet leende.
Är det sånt som händer när man blivit 32?
– Jag har alltid haft småproblem med musklerna. Samtidigt spelade jag 30 matcher i fjol så särskilt illa är det inte. Nu är det en liten sträckning. Idag kommer jag träna på cykel istället. På fredag har vi träningsfritt men jag hoppas kunna träna på lördag igen.
Hur är det att vara skadad?
– Jag blir lite deppig, det måste jag säga. Jag vill ju vara med. Samtidigt låter det nästan dumt att säga så när man tänker på andra som har allvarliga skador. De har rätt att deppa.
Vad tror du om matchen (mot New York City om en vecka)?
– Målet är att spela. Det är tidigt på året och jag kommer inte att chansa, men det är en viktig match för våra förberedelser.

Annons

“Pertan” spelade alltså samtliga allsvenska matcher i fjol. Just att undvika muskelskador, samt att förbättra uthålligheten, har varit i fokus under de två senaste säsongerna.
– Det har känts mycket bättre än tidigare säsonger. Det som jag har gjort nu är att fokusera mer på orken. Jag har varit starkare i slutet av matcherna och då tappar man inte fokus och gör misstag. Det är nästan det viktigaste av allt för en fotbollspelare. Jag har kunnat spela match torsdag/lördag eller torsdag/söndag varje vecka.
Hur har du tränat?
– Jag har dragit ner på den explosiva träningen och haft mer löpträning. Det räcker inte att vara snabb, stark eller uthållig – man måste ha lite av varje.
Och snabbheten har du alltid haft?
– Exakt. Tränar man för mycket snabbhet ökar risken för muskelproblemen.

Per Karlsson cyklar, fystränaren Johan Svensson instruerar.

AIK:s mittbacksuppsättning ser ut som förra året, med ett undantag: Alexander Milosevic har lämnat och Daniel Granli har kommit in. Eftersom norrmannen anslöt så sent som igår har Pertan ingen större koll på sin nye kollega, men han kommer att följa utvecklingen noga. Att samarbetet sitter mellan mittbackarna är det viktigaste av allt, tycker Karlsson.
– Jag får spana in honom idag, vi kommer att fokusera en del på defensiva samarbeten. Hade jag varit med idag hade vi börjat jobba med sådant direkt.
Hur lång tid tar det innan ett mittbackssamarbete sitter?
– Det är svårt att generalisera. Robin Jansson kom från division 1 men det gick väldigt fort. Han är väldigt enkel att spela med och är en ödmjuk person. Personkemin satt direkt. Vi hade också tydliga roller i fjol.
Ja, det såg ut som att han var klippt och skuren som stötande mittback till vänster?
– Ja, så var det. Att rollen passar är viktigt. Vi hade en annan provspelare (Daniel Björkman från Forward, numera Örebro SK) som också var en duktig spelare, men där klickade det inte lika bra. Det var samma sak med mig och Alex – där tog det längre tid.
Varför var det så?
– Alex var yngre och jag var inte lika kunnig i det kollektiva, taktiska försvarsspelet. Vi var mer som två separata öar då. Först när vi fick ihop det kollektiva började det gå riktigt bra.