AIK gick 12 miljoner back under det tredje kvartalet – som under vanliga år brukar vara klubbens starkaste.
Så hur står det till med AIK:s ekonomi?
Vi ställde frågor till två experter: Kristof Vogel, som driver fotbollsekonomibloggen Osynliga handen, och Anders Norlen, energimarknadsanalytiker och fotbollsälskare.
Svar från Kristof Vogel
Rubrikerna blev negativa när AIK presenterade ett minus på 12 miljoner (rörelseresultat) för Q3. Var rubrikerna befogade?
Negativa resultat brukar generellt generera negativa rubriker. Nu var det negativa resultatet förhållandevis stort under ett kvartal som generellt är AIK:s starkaste. Men med tanke på förutsättningarna och de rekryteringar som AIK gjorde under det tredje kvartalet så var resultatet ändå ganska väntat, kan jag tycka.
Vad sticker ut i rapporten?
Om man rensar med sign on-bonusar och avgångsvederlag har personalkostnaderna minskat med 12 miljoner kronor under årets första tre kvartal jämfört med motsvarande period 2019. Det är en minskning med 20 procent. Korttidspermitteringarna har bidragit med 3.8 miljoner kronor så merparten av kostnadsminskningen består av andra åtgärder som till exempel lönesänkningar.
Vi kan också se att balansräkningen konsolideras. Rörelsekapitalet minskar vilket har varit positivt för kassaflödet. Det är framför allt kund- och övriga fordringar som har minskat. AIK har bland annat fått betalt för tidigare gjorda spelaraffärer.
En tredje sak som är värd att notera är att souvenirförsäljningen minskat från 16.4 miljoner kronor under de tre första kvartalen 2019 till 11 miljoner kronor under årets tre första kvartal. Det beror i första hand på att butiken har varit stängt och i stort sett all försäljning har skett via webb. Förra året skedde mer än hälften av försäljningen i butik. Rörelseresultatet för AIK Merchandise AB är däremot bättre under 2020. 0.3 miljoner kronor jämfört med 0.1 miljoner under motsvarande period 2019.
AIK har gått 28,3 miljoner minus hittills i år. Vad tror du resultatet för helåret blir?
Om verksamheten fortsätter som den gjort under det sista kvartalet så skulle förlusten kunna öka med cirka 10 miljoner kronor.
Vi vet dock att det under nästa vecka kommer ett beslut om hur det statliga stödet ska fördelas. Skulle AIK få lika mycket pengar som under q2 (8mkr) så kan förlusten stanna vid 30 miljoner kronor.
En annan osäkerhetsfaktor är återbetalningskrav från säsongskortköpare. AIK har redovisat intäkter motsvarande 60 procent av säsongskortintäkterna, jämt fördelat per match. 1 procent av säsongskortköparna har uppgett att man kommer att kräva tillbaka pengar och 39 procent har man ingen indikation från.
Det rör sig om totalt 8 miljoner kronor som i bästa fall kan förstärka rörelseresultatet. Och som i värsta fall måste de betalas tillbaka. I så fall påverkar det kassaflödet negativt (pengarna lämnar kassan). Men inte rörelseresultatet (de är inte bokförda som en intäkt).
Klubben valde att förstärka rejält i somras när det krisade. Hur dyrt blev det?
Sign-on gick sammanlagt på 8.8 miljoner för de fyra spelarna man tog in. Det belastar resultatet under q3 i sin helhet. Vidare betalade AIK 3 miljoner kronor i övergångssummor (förvärv av spelarlicens). Det senare är en immateriell tillgång och kostnaden för den skrivs av jämt (linjärt) över kontraktslängden.
Utöver ovan så betalade AIK 2.3 miljoner kronor i avgångsvederlag.
Man skulle kunna säga att hela förlusten under det tredje kvartalet är orsakat av de rekryteringsaktiviteter som klubben genomförde i somras. Å andra sidan är rekrytering alltid en del av verksamheten.
Hur har AIK klarat coronaåret jämfört med sina konkurrenter i stan?
Vi vet ingenting om hur de andra klubbarna de facto ser ut, förutom de sportsliga resultaten.
Hur stora marginaler har AIK?
Det egna kapitalet var 40 miljoner kronor och soliditeten är 36 procent. I kassan fanns per den sista september fanns 28 miljoner kronor. Med nuvarande kostym och restriktioner minskar kassan med ungefär en halvmiljon kronor i veckan. Således finns det en marginal. Men inte särskilt mycket till investeringar om man inte realiserar tillgångar (spelarlicenser), eller finansierar bolaget.
Riskerar AIK konkurs om det inte blir någon publik nästa år?
Worst case är om 40 procent av årets säsongskortinnehavare kräver sina pengar tillbaka och det blir noll kronor i publikintäkter nästa år. Det skulle orsaka likviditetsproblem någon gång under 2021. Därifrån till konkurs är steget fortfarande långt.
Svar från Anders Norlen
Rubrikerna blev negativa när AIK presenterade ett minus på 12 miljoner (rörelseresultat) för Q3. Var rubrikerna befogade?
Till viss del. Det kom knappast som en överraskning att den satsning man genomförde under sommaren för att förstärka truppen kostade på – rejält. Samtidigt är det tydligt att man fortfarande klarar av att dra runt den underliggande verksamheten på ett okej sätt där de stora intäktsbenen match och event (årskort), sponsring och centrala avtal täcker en rätt stor del av de löpande utgifterna.
Vad sticker ut i rapporten?
Tre saker.
1) Att det kostar på att reparera ett sportligt haveri halvvägs in i säsongen
2) Att man inte lyckas ’samla i ladorna’ under ett kvartal där man normalt gör just precis det
3) Att det är tydligt att likviditeten börjar bli ansträngd framåt vintern då man kommer ha mindre kassaflödesdrivande intäkte
Klubben valde att förstärka rejält i somras när det krisade. Hur dyrt blev det?
Det kostade en rejäl peng: 12 miljoner för att vara exakt.
Sign-ons till nyförvärven – Sotte, Rogic, Lustig och Radulovic – kostade bolaget 8.7 miljoner. I tillägg betalade man 3.3 miljoner i övergångssummor, vilket man kan anta primärt gäller förvärvet av Sotte från FCK.
Dessutom kan det vara värt att notera att man betalade man ett avgångsvederlag till Norling som kostade bolaget totalt 2.3 miljoner.
Hur har AIK klarat coronaåret jämfört med sina konkurrenter i stan?
Svårt att säga, då vi inte hört speciellt mycket från Stockholmskonkurrenterna. Djurgården håller ett medlemsmöte nästa vecka då jag antar att vi kan få en viss inblick i hur det ser ut hos blåränderna, men för fullständig rapportering får vi hålla oss till mars nästa år när klubbarna har rapporteringssäsong.
Hur mycket marginaler har AIK?
Bolaget hade 28.8 miljoner i kassan per den 31 september*.
Man har löpande – kassadrivande – utgifter** just nu på uppskattningsvis 27.5 miljoner per kvartal, givet att man inte gör några förvärv eller liknande.
Intäkterna är det stora problemet, som vi vet. Publikintäkterna har 2020 hållits uppe av att supportrarna bjudit till och efterskänkt sina årskort, men utvecklingen i souvenirförsäljningen ger kanske en vink åt vartåt det barkar med försäljningen ner 62% 3Q 2020 jämfört med 3Q 2019.
Om vi antar att sponsorintäkterna fortsätter komma in löpande över 4Q 2020 till 2Q 2021, centrala avtal fortsätter ge intäkter på runt 7.5 miljoner per kvartal samt att man har lite övriga intäkter (bidrag) på 2 miljoner per kvartal, samt en årskortsförsäljning där man säljer hälften i 2021 mot vad man gjorde i 2020 (21.5 miljoner i 2020) så blir netto kassaflödesdrivande intäkter runt 21 miljoner per kvartal.
Detta ger följaktligen ett nettoutflöde av likvida medel ur bolaget på runt 6–7 miljoner per kvartal under vintermånaderna. Så utan extraordinära utgifter så rinner det ut 10–12 miljoner av de 28.8 under vintermånaderna.
Notera dock att åtta spelarkontrakt går ut till årsskiftet, vilket är både positivt och negativt. Positivt därför att man blir av med direkta kostnader (löner), negativt därför att åtminstone några av de spelarna måste ersättas med nya – och det kostar pengar. Sommarfönstret 2020 visar det med tydlighet. Ger om något en indikation om vilka typer av förvärv som är aktuella i vinterfönstret.
Så man har marginaler, men man har inte utrymme att trycka igenom ett nytt fönster likt det man gjorde i somras utan att först få in pengar genom avyttringar av tillgångar: spelarkontrakt.
Riskerar AIK konkurs om det inte blir någon publik nästa år?
Man kommer inte hamna i en situation där man blir insolventa även om situationen för Gnaget precis som alla andra klubbar är besvärlig. Bolaget tog upp ett långsiktigt lån på 2 miljoner under 3Q 2020, där det i media rapporterats brett om att långivarna är två högprofilerade supportrar som hjälpte till att finansiera värvningen av Mikael Lustig från Gent.
Skulle det koka ner till en likviditetskris så finns det tillräckligt många bemedlade supportar som kommer stötta klubben på mer eller mindre marknadsmässiga grunder – det är så fotbollen brukar se ut.
* Notera att bolagets kassalikviditet (= Omsättningstillgångar minus lager / Kortfristiga skulder) har fallit till 85%, dvs de tillgångar som är lättast att omsätta till likvida medel som ett ratio till kortfristiga skulder. Som en tumregel ska detta tal gärna vara >100%.
** Observera skillnaden mellan bokföringsmässiga intäkter och kassaflödesdrivande intäkter. Bolaget redovisar match- och eventintäkter i 3Q på 5.3 miljoner, men det är bara en periodisering av de årskort man sålde tidigare under året, eller att man redovisar publikintäkter som är lika med totalt sålda årskort x (antal matcher i 3Q / totalt antal matcher under säsongen). Detta innebär att pengar in i kassan och redovisade intäkter inte nödvändigtvis matchar för varje kvartal.
LÄS MER: AIK riskerar skuld på tio år – väntar på årskortssvar om miljonbelopp
