Månsson: Fem spaningar efter AIK:s cupförlust

BLOGG. En fullt godkänd, bitvis riktigt bra, första timme – följt av 60 underkända minuter. Här är fem spaningar efter AIK:s cuptorsk på Friends arena.

Annons

Uppryckningen!
Förlust mot AFC på hemmaplan? Tja, resultatet talar för sig självt, men jag tycker faktiskt att det här länge var ett rejält lyft jämfört med de fyra andra – spelmässigt svaga – matcherna. När Panos Dimitriadis nickade in ledningsmålet hade AIK 8-0 i skott och haft bollar i såväl stolpen som på mållinjen. Tarik Elyounoussi gjorde ingen stormatch men med honom bakom Goitom och Obasi fick AIK en annan rörlighet än vi har sett tidigare. Med normalutdelning hade AIK stängt den här matchen på en timme.

Taktiken?
…men nu blev det inte så. AFC är ett långt bättre lag än sitt rykte och när AIK slog av på takten – som man ofta gör i ledning! – fick bortalaget en gratischans att hitta tillbaka i matchen, vilket de också gjorde. Kvitteringsmålet var en aning slumpartat och styrdes på Sebastian Larssons lår innan det ramlade in bakom Oscar Linnér. Men vid det laget dominerade AFC och på övertid hade målskytten Samuel Nnamani ett superläge att avgöra.

Konditionen?
Att AIK tappade initiativet handlade inte bara om de ville spela på resultatet. Goitom och framförallt Obasi tröttnade och AIK klarade inte alls att få fast bollen på samma sätt under den avslutande timmen. Att Daniel Sundgren och Per Karlsson klev av med skador påverkade också, även om högoddsarbacklinjen Rashidi/Granli/Ödegaard/Dimitriadis/Elyounoussi höll ihop det hyfsat. Men med så slitna anfallare fick AIK aldrig till något tryck.

Avgörandet
Tja, här var AFC kyligare. Trötta Goitom och Obasi slog trötta straffar och Rashidi höll inte nerverna i styr. Då spelade det ingen roll att Oscar Linnér gjorde sitt med två fina räddningar och en säker straff på egen hand.

Rättvisa finallag
Rätt lag i final – trots allt. Nu hade ju vi på Fotboll Sthlm inte haft något emot ett extra derby i maj, det hade kunnat bli hur mäktigt som helst, men när vi summerar så här långt är det förmodligen de två bästa cuplagen som är i final. Häcken har imponerat hela vägen med en högstanivå som ingen har kunnat matcha och AFC har följt upp sin starka fjolårssäsong med att slå ut Norrköping och AIK. Att de nu är en match från Europa är givetvis en överraskning, men med facit i hand inte särskilt ologiskt.

FOTO: Bildbyrån