För några veckor sedan var Bosse Andersson beredd att hoppa av sitt uppdrag.
Nu ser han istället fram emot en storsatsning till nästa år.
Fotboll Sthlm tog ett snack med sportchefen efter en händelserik dag.
Fredagen den 16 november rätades flera frågetecken i Djurgården ut. Först meddelade vd:n Henrik Berggren att han stannar i klubben, därefter presenterades Kim Bergstrand och Thomas Lagerlöf som nya tränare. Att Bosse Andersson fortsätter som sportchef står också klart, vilket var långtifrån säkert för bara några veckor sedan. För när Henrik Berggren hade bestämt sig för att hoppa på en topptjänst hos Svensk Elitfotboll tänkte Bosse att det nog var bra även för hans del.
– Ja, det funderade jag på. Jag och Henke har jobbat tillsammans i femton år och har en ambition om att sluta tillsammans. Jag kände att vi hade gjort ett bra jobb i Djurgården under fem år och hade kunnat kliva ut där. Byter man vd så kanske det är läge att göra om organisationen. Så jag sa att jag inte var främmande för det (att hoppa av) men föreningen ville att jag skulle vara kvar, säger Bosse Andersson.
– Nu har jag vetat ett litet tag att Henke ska vara kvar och det känns jävligt kul och inspirerande. Nu hoppas jag att vi slutar tillsammans ändå. Någon gång i framtiden.
Hur mycket tjatade du på Henke?
– Jag har inte tjatat på honom, men han har vetat att jag vill ha honom kvar. Jag är väldigt glad att han lyssnade på magen och hjärtat. Det ska alla djurgårdare vara, för det är en väldigt skicklig person.
Att det skulle bli ett tränarbyte var däremot inte Bosses intention från början. Han berättar att klubben ville behålla Özcan Melkemichel, men när så inte blev fallet stod Sirius tränarduo högst på önskelistan.
Tror du att Bergstrand och Lagerlöf är en långsiktig lösning?
– Ja, om det är några som har jobbat långsiktigt med utveckling och haft tålamod så är det Kim och Tolle. De har varit sju år i Sirius där de började i division 1. Det långsiktiga nu är att de har skrivit på ett treårsavtal. Framtiden får utvisa hur det blir, men det känns som att det kan ge en trygghet, ett lugnt och en kontinuitet. Det är högst möjligt att vi kommer förhandla om eller förlänga kontraktet en dag. De är olika som personer men kompletterar varandra bra. De jobbar hårt och engagerat och deras spelare brukar trivas med ett modernt sätt att spela.
De har båda en spelarbakgrund i AIK. Vägde du in det i helheten?
– Det gjorde vi alla. Det är styrelsen som avgör och vi hade diskussionen uppe. Men vi vill åt deras kompetens och metodik som yrkestränare. Vi hade ett antal möten och gjorde en bedömning. Tolle spelade sin sista fotbollsmatch 2001 och var i AIK som assisterande tränare (2007-08). Kim slutade spela i slutet av 90-talet i en av de stora klubbarna i Stockholm. Om man vinner SM-guld blir man en legendar i klubben och det är klart att man förknippas med det. Men vi har inte värvat dem som spelare och de har ju varit sju år i Sirius och i BP (Bergstrand) innan dess.
– Självklart kände vi till deras bakgrund och vi har förståelse för om folk reagerar. Men när vi har träffat dem har det tydlig framgått att de ser på sig själva som yrkespersoner och att de kände att Djurgården var en klubb som de ville jobba i.
Nya tränare innebär ett nytt sätt att spela på. Hur mycket måste truppen byggas om?
– Det har vi haft en dialog om, för olika tränare ser på fotboll på olika sätt. Men det är mycket som överensstämmer med det som vi har jobbat med redan. I vissa fall är det också självklart. Vi visste i mars att Andreas Isakssons skulle sluta och då har Nikos (Gkoulios, målvaktstränare) varit involverat i processen att hitta en bra ersättare.
I Sirius fick man intrycket av att Kim och Tolle prioriterade spelskickliga spelare även i backlinjen. Delar du bilden?
– Ja, i våras spelade de nästan den roligaste fotbollen i Allsvenskan. Hösten var lite annorlunda, men att tränarna gillar en kreativ fotboll råder det inga tvivel om. Och jag tror att de hade sex vänsterfötter i Sirius, så de är svaga för bra, vänsterfotade spelare.
Då kanske det kan bli ett gäng vänsterfötter i Djurgården vad det lider?
– Absolut.
En vänsterfotad lirare som mycket väl kan spela i Djurgården nästa år är San Joses Magnus Eriksson som nyligen har varit på Kaknäs och hälsat på.
– Det är klart att han kommer när han är hemma. Vet vet att han trivs här och vi var schyssta mot honom när vi släppte honom till USA. Jag tror inte att han kommer spela i en annan klubb än i Djurgården i Sverige. Det sa vi redan för ett år sedan när vi sålde honom. Och nu har situationen där borta ändrats. San Jose har bytt tränare och den tränaren kan ta in andra utländska spelare. Vi följer utvecklingen, men det är San Jose och Magnus som får besluta om hur framtiden ser ut.
Det blev en sjundeplats i år, ett misslyckande för många efter cuptiteln. Kunde du gjort något annorlunda under sommarfönstret?
– Absolut. Vi misslyckades i ett par-tre avseenden.
Många efterlyste en högerback och en anfallare?
– Jag kan absolut förstå det. Men när det inte blev så handlar det om att ge förtroende till spelartruppen. Aliou Badjis utveckling hade kanske inte kommit på samma sätt om vi fått in en anfallare. Det är vi glada för idag. Och om man misslyckas på sommaren kan man lyckas på vintern istället.
Bosse Andersson påbörjar en utläggning om hur truppen byggts sedan sommaren 2016 då spelare som Magnus Eriksson, Andreas Isaksson och Othman El Kabir kom in. Kontentan är att det gjordes en rejäl satsning inför 2017 men att han tidigt var medveten om att 2018 skulle bli ett kritiskt “mellanår” ur ett långsiktigt perspektiv, inte minst på grund av många spelarförsäljningar. 2019 finns däremot inga ursäkter, för nu är ekonomin starkare än på länge.
Hur stor satsning kan det bli 2019?
– Vi har förutsättningar för att satsa mer än de flesta andra klubbarna i alla fall.
Kan det blir en större satsning än 2017?
– Ja, vi har redan investerat i truppen på ett långsiktigt sätt. Erik Johansson är en sådan spelare, och vi har 20 man med oss till nästa år. Att ta in spelare som Kim Källström, Jonas Olsson och Andreas Isaksson kommer bli svårt att göra om. Däremot ska vi satsa på Europa igen, för 2018 var en besvikelse. Vi är stolta över att ha vunnit en titel, vi slog Hammarby och AIK och hade ett fantastiskt bra ekonomiskt år. Men en sjundeplats är inte tillräckligt bra.