AIK:s bokslut för 2025 blev fort omdiskuterat.
Hur illa ställt är det med Gnagets finanser?
Fotboll Sthlm tog hjälp av fotbollsekonomiexpert Anders Norlen för att analysera.
Annons
Låt oss börja med Q4-rapporten. Vad sticker ut i den?
Några småsaker.
Genom den löpande rapporteringen av relevanta händelser (försäljningen av Anton Saletros som gav en resultateffekt på 20-30m) och lite enkla antaganden så visste vi ungefär hur det borde se ut på intäkts- och kostnadssidan, så det är ingen överraskning.
Vad som stack ut var en kommentar på sida 6 i bokslutskommunikén:
“AIK Fotbollsförening har retroaktivt lämnat full rabatt för det samarbetsavtal avseende spelrätt och fria övergångar från akademiverksamheten i föreningen till elitverksamheten i AIK Fotboll AB vilket har minskat kostnaderna med 9,1 MSEK”.
Eller med andra ord så har den transferering på 5% av rörelseintäkterna som bolaget löpande betalar till moderföreningen slopats under året och det är väl ingen vild gissning att detta har att göra med AIK Fotboll AB:s svaga finanser och att detta är ett indirekt sätt att stärka bolagets finansiella ställning på bekostnad av föreningen.
AIK redovisar både resultatet för AIK Fotboll AB och koncernen. Vilka siffror ser du helst på och varför?
Jag har alltid hållit mina ögon på AIK Fotboll AB med dess dotterbolag AIK Merchandise AB då jag är mest intresserad av hur elitverksamheten fungerar.
Så till helåret. Om vi börjar med de positiva delarna från 2025, vad ska nämnas då?
Koncernen AIK Fotboll AB gjorde ett resultat för 2025 på minus 22m. AIK FF med koncern gjorde ett resultat för helåret 2025 på minus 16m, dvs moderföreningen AIK FF gjorde ett plusresultat på ungefär 6m.
Om vi fokuserar på AIK Fotboll AB – den delen av AIK som är börsnoterad och rapporterar kvartalsvis – så var det positiva såklart att man satt publikrekord och fortsatt öka sina kommersiella intäkter.
AIK:s herrlag lockade totalt 514,095 besökare till sina hemmamatcher 2025, upp från 492,805 under 2024. Man har lyckats ta imponerande sjumilakliv här under de senaste åren. Som jämförelse hade man i genomsnitt ungefär 315,000 årliga besökare mellan 2014–2019 (innan pandemin), men har sedan dess vuxit detta över 60% (!).
Dock sjunker totalt antal besökare i Allsvenskan och cupen något under 2025 jämfört med 2024 (479,879 2025 mot 492,805 2024) drivet av cupderbyt mot Djurgården under våren 2024, så totala intäkter från Match & Event stiger bara med 1% till 88.3m jämfört med 87.3m 2024. Dock indikerar det att man klarat av att höja priserna med ungefär 4%, vilket är glädjande.
Även intäkterna från sponsring och reklam stiger med 13% på årsbasis till ny årshögsta, precis som intäkterna från media (AIK+) och souvenirer, som slår försäljningsrekord så det sjunger om det och skickar över 3m uppåt till moderbolaget AIK Fotboll AB, precis som det borde vara.
Mycket av detta hänger såklart ihop med att motorn i verksamheten – att locka publik till hemmamatcherna – spinner på fint.
Vad oroar mest i rapporten?
De fortsatta rörelseunderskotten drivet av höga kostnader och den svaga balansräkningen.
AIK Fotboll AB har sedan man gjorde ett omtag under sommaren 2023 sett ackumulerade underskott i sin rörelse (intäkter från biljetter, UEFA, TV, sponsring etcetera minus kostnader för löner och annat i den dagliga driften) på nästan 200m.
Detta är primärt drivet av att man sett sin största kostnadspost – personalkostnaderna – stiga med 15% per år mellan 2022 och 2025, från 107m till 160m.
Det finns tecken på att rörelseunderskottet börjar krympa, men det är fortfarande bekymmersamt stort och vi måste fortsätta se betydande neddragningar i kostnadskostymen för att det ska landa på nivåer som är bekväma givet den fragila balansräkningen.
Underskottet i rörelsen före avskrivningar för helåret 2025 landade på 58m, inklusive resultateffekten av försäljningen av tomträtten på Karlberg och nettot från UEFA-kvalet, totalt någonstans mellan 15-20m. För helåret 2024 låg detta på ungefär 80m.
Dessa underskott har man till hög grad finansierat med försäljningar av spelarkontrakt på totalt 60.6m under 2025, bolagets fjärde högsta år någonsin. Detta har ändå renderat i att bolaget förlorat totalt nästan 50m över de senaste tre åren, vilket försvagat balansräkningen.
AIK Fotboll AB hade per den 31/12 2025 ett eget kapital på 38.7m, totala skulder på 215m och alltså en soliditet – andelen av tillgångarna som är finansierade med eget kapital – på låga 15%. Kanske mest bekymmersamt på kort sikt är att kassalikviditeten sjunkit till bara 61%.
Kassalikviditeten är ett nyckeltal som ser på omsättningstillgångarna minus varulagret dividerat med kortfristiga skulder, dvs alla tillgångar och fordringar med en löptid på under 12 månader sett i relation till skulderna som förfaller inom ett år.
De grundläggande problemen kvarstår till rätt hög grad, men den strategiska omläggningen som man påbörjat måste leverera resultat tämligen omgående. Felmarginalerna är i nuvarande läge små.
AIK investerade 71 miljoner i spelarkontrakt under 2025 jämfört med 17 miljoner 2024. Din reflektion?
En i en allsvensk kontext väldigt stor satsning om man bara tittar till bruttot, men man måste ha med sig att AIK gjort många av de investeringarna därför att man även sålt spelare som man varit tvungen att ersätta.
Vad som är viktigare är ”transfernettot”, dvs nettoöverskottet från handeln med spelarkontrakt. I den affärsmodell AIK har haft med betydande underskott i rörelsen så förstår varje fotbollssupporter att den måste balanseras upp av motsvarande värdeskapande i transfermarknaden.
För AIK 2025 landade transfernettot på blygsamma 19m jämfört med 70m under 2024 och drygt 50m 2023. Det går att argumentera för att – givet rörelseunderskotten och den svaga balansräkningen – transfernettot varje år borde ligga uppåt 70-80m, och gärna högre om man vill reparera balansräkningen den vägen.
Det är tydligt från kommunikationen från AIK att det är vad som är ambitionen framåt, men det kommer även kräva spelarutveckling i absolut toppklass.
Hur stora skulder har AIK och hur bedömer du dessa?
AIK Fotboll AB hade per den 31/12 2025 totala skulder på 215m.
31m är långfristiga skulder, dvs de förfaller om mer än 12 månader. 184m är olika typer av kortfristiga skulder där den enskilt största kategorin är ”Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter”, primärt årskort och sponsorpaket man redan fått betalt för men ännu inte intäktsfört.
Som jag skrev ovan så är det bekymmersamma betalningsförmågan på ganska kort sikt, som kommer av obalanserna i rörelsen.
Vem har AIK lånat pengar av?
Ungefär 15m av kreditinstitut (banken), 30m av klubbar man förvärvat spelare ifrån som man ännu inte betalat, 17m från moderföreningen, nästan 50m från sina årskortsinnehavare och sponsorer och nästan 15m från övriga leverantörer.
Sen har man dessutom ungefär 30m i ”övriga skulder” – nettat från det man beskriver som skulder för spelarövergångar – som inte definieras närmare samt över 50m i övriga ”upplupna kostnader och förutbetalda intäkter” vilket man inte specificerar närmare men där det brukar ligga semesterskulder till personalen under den posten.
I somras tog du upp risken för kontrollbalansräkning. Hur nära var AIK att tvingas upprätta en sådan?
Det är omöjligt för en utomstående att spekulera i, men jag vill understryka att verksamheten fortfarande verkar vara i så pass stor obalans att risken inte är över.
Jag spekulerade även i en potentiell nyemission men det framstår som att man indirekt stärkt balansräkningen genom att slopa betalningen av spelrätten mellan AIK Fotboll AB och AIK FF.
Vad AIK verkligen behöver göra – och det kan inte komma som en överraskning för någon – är att få rejäl snurr på spelarförädlingsverksamheten och det tämligen omgående. Om man inte lyckas med det så skulle det inte förvåna mig om man antingen annonserar en nyemission alternativt återupplivar Agent 03 och säljer vinstandelsbevis i spelartruppen likt exempelvis IFK Göteborg och Kalmar FF.
AIK kommunicerar nu att de ska göra en stor sportslig förändring med fokus på yngre spelare och transferintäkter. Är det lösningen för att komma på rätt köl?
Det blir en del av lösningen om man lyckas leverera på den, men man ska vara försiktig med att tro att ”silver bullets” är lösningen på alla problem.
AIK har inget intäktsproblem, AIK har ett kostnadsproblem och det är något som tar tid och kraft att ta tag i. Men det finns massor av exempel på verksamheter och fotbollsklubbar som klarat av att gå igenom de förändringarna, och komma ut starkare på andra sidan.
Jag tror absolut att en tydlig talangutvecklingsstrategi kan vara vägen framåt, men jag tror också att den typen av verksamhet nog mår bäst av att frodas i en miljö där man inte har rätt akuta finansiella problem att ta tag i, utan sitter med en stadig nog balansräkning för att kunna ta tydlig, långsiktiga beslut.
Hade jag varit AIK:are hade jag varit orolig för att den situationen man satt sig i kan verka menande för hur effektiv implementeringen av den nya strategin faktiskt kan bli, samtidigt som jag förstår att man helt krasst nog inte har några andra alternativ här och nu om man både vill utmana uppåt och samtidigt utveckla sina talangfulla spelare så pass att transfernettot kan skjuta upp mot 100m+ på rätt kort sikt.
