AIK behöver ta tuffa val under sommaren för att ge sig själva en ärlig chans i den allsvenska toppstriden. Anders Lindberg och Oskar Månsson ger sina förslag på hur Gnaget bör satsa under transferfönstret. [show_ad id=2] Det är aldrig lätt att soffcoacha AIK. Dels för att man måste ta hänsyn till en begränsad budget och att man måste vara försiktig med lönerna, dels för att det finns en del att korrigera. Mikkjal Thomassen har haft ett par sämre coachinsatser på sistone, men har på det stora hela gjort en imponerade insats. Mycket imponerande till och med, för hur har han fått ihop laget? Att sätta en taktik med den befintliga spelartruppen är svårt då vi menar att bygget är något skevt. För att spela 4-3-3 eller 4-2-3-1 saknas utpräglade yttrar, för att spela 3-5-2 eller liknande är det tunt om wingbacksalternativ, för att ta två relevanta exempel. Den ende som passar som det sistnämnda är Mads Thychosen som dippat lite i form på slutet men som vanligtvis tar korridoren med den äran. Samtidigt finns det massor av centrala alternativ – för många för en optimal situation. Men nog ska det gå att vässa laget? Topparna i laget är så mycket toppar som de kan bli i Filip Benkovic, Aron Csongvai och Anton Saletros och samtliga lär bli kvar minst säsongen ut. AIK behöver och vill också föryngra laget, så det får man väga in när man föreslår nyförvärv. På sikt hade AIK mått bra av att utveckla sitt spel till en mer dominant approach, och med det kommer kanske en formationsförändring, men vi ser inte att det är läge för det mitt i säsongen. I den här analysen ser vi på sommarfönstret, men vi försöker också hålla blicken mot horisonten då det finns flera oklara kontraktslägen till nästa säsong. Formationen är 3-4-2-1. Truppen ska hålla för spel på dubbla fronter, men den ska heller inte vara för bred.

Målvakter

Kristoffer Nordfeldt är etta, Kalle Joelsson är tvåa och med det har AIK en stabil uppsättning.

Mittbackar

Benjamin Tiedemann Hansen har haft en klart sämre säsong i år än i fjol och har fallit ur startelvan. Vi tycker att det är läge att skiljas åt redan nu då spelaren knappast vill sitta på bänken i detta skede av karriären och löneutrymme kan kapas. Filip Benkovics fysiska status är ett frågetecken, men om han radar upp 90-minutare är han en av seriens bästa försvarare. AIK får ställa sig frågan om Sotirios Papagiannopulos och Thomas Isherwood ska fortsätta även över nästa säsong, men nu är inte läge att göra förändringar. Bakom dem finns Elvis van der Laan som är intressant på sikt, men vi ser gärna att AIK tar in en ersättare till Tiedemann Hansen. Det ska vara ett yngre, prismässigt rimligt alternativ som konkurrerar om en plats redan nu och som helst är ordinarie nästa år. Anders Lindbergs förslag: Samuli Miettinen, 21 KuPS Mittbacken tar steg i sin utveckling för varje vecka som går och det är bara en tidsfråga innan han lämnar finska ligan. 21-åringen var en del av det KuPS som vann dubbeln under fjolåret och den här säsongen har han startat fint. Med sina 188 centimeter vinner han många av sina närkamper, han är relativt snabb och har ett positionsspel som förhindrar faror innan de uppstår. De defensiva egenskaperna kombinerar han med en vilja att ta bollen framåt i planen och hans vänsterfot håller hög träffprocent på de passningarna som når sista tredjedelen. Samuli Miettinen har många av de sakerna som vi anser att AIK behöver både på kort och lång sikt.

Höger wingbacks

Mads Thychosen är etta och han kan även användas som höger mittback. Bakom dansken får allroundspelaren Dino Besirovic täcka upp vid behov. Nyss 17 år fyllda Charlie Pavey är alternativet på sikt och kommer förmodligen slå sig in inom två-tre år.

Vänster wingbacks

Jere Uronen har inte blivit vad AIK hoppades på, och vi tycker att det är läge att gå skilda vägar. Eskil Edh har nyss kommit tillbaka i träning och gjorde en bra säsong i fjol, men är nu ett osäkert kort. En tydlig wingback med löpstyrka och såväl defensiva som offensiva kvaliteter är profilen, vilket hade underlättat mycket för Thomassen som nästan alltid tvingas använda sig av olika nödlösningar på positionen. Anders Lindbergs förslag: Botond Vajda, 21, Debrecen. Den ungerska U21-landslagsmannen är mitt förstaval. Den löpstarka kantspringaren hanterar flera roller i laget och har varit både inverterad högerytter i ett 4-3-3 men inte minst som vänster wingback i ett 3-5-2. Vi har följt honom under säsongen och omvärderat var man får ut som mest av hans tjänster. Som vänster wingback sköter han defensiven galant och han har en teknik och inläggsfot som ständigt hotar offensivt när han tar sig upp på kanten i sina många löpningar. Vajda värderas inte till mer än 250.000 euro på sajter som Transfermarkt, är i en bra ålder och utöver att han skulle förstärka vänsterkanten i den befintliga formationen så är det också en spelare som har alla möjligheter att göra avtryck i ett 4-3-3 om det skulle bli formationen längre fram. Julius Madsen, 21, Horsens Vänsterfotade Madsen var en av danska ettans starkaste kantspelare sett till att transportera bollen och är min tvåa som wingback. Han är en taktiskt skicklig spelare med god speluppfattning som trivs som bäst på vänsterkanten och allra helst i en wingback-roll. Utöver att han har en passningsfot som gav fem assist under fjolåret så sköter han sin defensiv på ett bra sätt och är redo att testas högre upp – varför inte i AIK?

Innermittfältare

Det finns massor av spelare som passar bäst centralt på mittfältet. När AIK spelar med Aron Csongvai, Anton Saletros och Johan Hove har man en trio som håller högsta nivå, framförallt de två förstnämnda. Abdikhakin Ali, Kazper Karlsson, Yannick Geiger, Linus Järeteg, Taha Ayari, Stanley Wilson och (snart igen) Andreas Redkin vill vi också ha kvar. Ett par hade dock mått bra av utlåningar och speltid, till exempel Karlsson och Wilson. Bersant Celina vill gärna förlänga sitt kontakt, men om man ska få (löne)utrymme för att förstärka behöver man ta en del tuffa val och vi tror att det vore en idé att sälja norrmannen av strategiska skäl. I en överbefolkad lagdel måste någon stryka på foten. Långtidsskadade Martin Ellingsen räknar vi bort.

Anfallare

Taha Ayari har visat intressanta tendenser och vi ser gärna honom i en släpande roll framöver. Alexander Fesshaie och Victor Andersson är inte gjutna i AIK:s formation men båda kan finnas med som alternativ till Taha. Framför dem kommer nyckelpositionen nummer ett i form av en renodlad striker. Luckan efter Ioannis Pittas är kännbar och John Guidetti är trots vissa fina insatser under våren ingen man bygger ett lag omkring. Att han har ett fotbollshuvud som få eller ingen annan i serien känner vi till och han kan förändra en matchbild på egen hand, men han har samtidigt bara gjort tre mål på 1,5 säsong i serien. Han får spela ut sitt kontrakt och vara ersättaren som kan göra skillnad. Andronikos Kakoullis har nästan inte lyckats med något sedan han anslöt och ser vilsen ut på planen. Det är bara att ta konsekvenserna med en gång och sälja anfallaren när transferfönstret öppnar. AIK är i behov av en striker som levererar med en gång. Kevin Filling blir intressant att följa den närmaste tiden, men får än så länge ses som en joker. Samma sak gäller nyförvärvet Zadok Yohanna. En ny nia med en Ioannis Pittas-profil – kvick, intensiv, målfarlig – hamnar därmed högst på listan. Anders Lindbergs förslag: David Toshevski, 23, Austria Klagenfurt Anfallaren har avverkat den ryska, polska, slovakiska och kroatiska ligan innan han hamnade rätt i österrikiska Austria Klagenfurt. Där kommer den nordmakedonska landslagsmannen från en stark säsong och det kan vara nu man behöver värva honom för att ha en chans. 23-åringen har kontrakt över nästa säsong men värderas inte till många miljoner i dagsläget och det bör gå att göra en affär med en liten ekonomisk risk men stor sportslig uppsida. Toshevski är löpvillig och svår att hantera utanför straffområdet och livsfarlig att ha i detsamma. Han har potential att gå rakt in i startelvan och göra betydligt fler mål än vad de befintliga anfallarna i AIK har lyckats med hittills under året.

A- och b-elva

Tre nyförvärv har vi fått in där två ska höja nivån med en gång, och där den tredje, Miettinen, ska vara med och konkurrera. Med tanke på att vi har blivit av med tre tyngre löneposter i Tiedemann Hansen, Celina och Kakoullis bör de löpande kostnaderna ändå minska något. Om AIK kan få in ett antal miljoner för Kakoullis hoppas vi att det är görbart med värvningarna. Både elvan och truppen – som bör hålla för dubbla fronter – blir vassare med dessa förstärkningar och framförallt löser man två problempositioner i vänster wingback och strikern längst fram. I alla fall på pappret, och i soffcoachernas ögon. Så kommer AIK ha samma typ av tankar? Vi vet att Kakoullis och Uronen är på säljlistan och att man letar efter en anfallare samt en kantspelare till vänster. Tiedemann Hansen kan också lämna. Celina lär däremot bli kvar, medan vi sätter lägre odds på en exit för Besirovic.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier