TAMMERFORS. 1–1 på bortaplan är inget dåligt resultat. Men dålig skärpa, en infekterad situation kring Samuel Leach Holm och en bristen på bredd i truppen ger ett trist efterspel till matchen. Fotboll Sthlms utsände samlar tankarna efter två dagar på andra sidan Östersjön. [show_ad id=3] Marschen till arenan är på många sätt en bra metod för att ta pulsen på en supporterskara på Europaäventyr. I Rumänien 2022 var marschen en fem minuters promenad från ett torg i Brasov till chartrade bussar mot småstaden Sfantu Gheorghe. Det kändes passande för det på många sätt udda Sepsi Away, där DIF var på äventyr i Tintinland. Från Korenmarkt i Gent tågade tusentals djurgårdare mot Ghelamco Arena till vad som skulle bli en av DIF:s tyngsta skalper i Europa, i vad som kändes som en maktdemonstration av Djurgården som lyckades förhandla sig till dubbelt så stor biljettfördelning, tog över ljudbilden totalt hos den flamländska klubben och sedan besegrade KAA Gent. Och i Luzern var stämningen testosteronstinn och aggressiv, som om läktaroroligheterna 2023 hade packats ned i resväskan. I Tammerfors var det annan vara. Djurgårdare samlades i hundratal på stadens finaste torg, mitt i den närmast idylliska finska staden, och tågade sedan över broar och genom parker till det nybyggda bostadsområde där Tammelan Stadion ligger belägen. Det blev aldrig hetsigt eller aggressivt. Kanske delvis tack vare en stor polisinsats, kanske mest på grund av att det inte fanns någon att bråka med i Tammerfors. Ilves är ett lag utan risksupportrar att räkna med, förklarade två Ilvesfans, som mest var glada över att det var liv i stan. – Här Ilves möter Tappala i hockeyderbyt sitter supportrarna på samma sektioner, det är inte alls som i Stockholm, förklarade duon som hade varit på Hovet och sett Djurgården i Hockeyallsvenskan. Inne på arenan var fotbollen medioker. Djurgården sjönk länge lågt och Ilves saknade spetsen för att hota i sista tredjedelen. Det var en på många sätt välspelad fotbollsmatch, men utan högre kvalitet. Läktarinsatsen var lite svårbedömd, Tammelan Stadions inåtlutande tak ger en märklig akustik, men bortaklacken hördes bra till och från. Gustav Wikheim gav ledningen men Ilves kvitterade efter att Marcus Danielson, okaraktäristiskt nog, fick se sig passerad. – Jag tror att jag flyttade över för att täcka för Keita. Sen spelar de bollen in i mitten och jag hade kunnat vara snabbare in för att bryta den passningen mellan. Jag var nära att bryta passningen, men jag kan absolut göra det bättre, sa Marcus Danielson. Med undantag för den flitige Farid Abbaspour från DIFpodden var Fotboll Sthlm ensamma svenska journalister på plats – trodde vi i alla fall tills två supporterprofiler (som kan få slippa ha sina namn utskrivna i den här artikeln) dök upp. Hur duon hade tagit sig in på pressläktaren var något av en gåta, men feststämningen var total efter en misstänkt stor mängd malt, jäst och humle. Henrik Berggren, som betraktade skådespelet från bakom plexiglaset, var mindre road.

Efterspelet till 1–1-matchen handlade dock om helt andra saker än Djurgårdens chanser att ta sig till playoff. Kort efter slutsignal avslöjade Expressen att Elfsborg och Häcken är intresserade av Samuel Leach Holm, som hade fått sitta kvar på bänken när Haris Radetinac byttes in som innermittfältare. Spelaren själv var fåordig. – Ingen kommentar, svarade Leach Holm på fyra av fem frågor. På frågan om Leach Holm vantrivs i Djurgården kom följande svar: – Jag tror inte att jag är rätt person att kommentera vad som händer eller vad som hänt. Framtiden får utvisa vad som händer. Antingen blir jag kvar eller inte, det vet jag inte. Jag tycker inte att jag är i rätt position att uttala mig om någonting just nu och därför säger jag inga kommentarer. Ja, man behövde inte vara spådam för att läsa den här kaffesumpen. Men att något hänt är uppenbart. Att Samuel Leach Holm, som varit ordinarie och startade så sent som mot IFK Göteborg, fallit ned bredvid Magnus Eriksson i mittfältshierarkin är högst oväntat. Att spelaren själv skulle ha ledsnat på Djurgården efter bara ett halvår är närmast förbluffande. Utifrån sett är det svårt att se vad Samuel Leach Holm skulle vara så våldsamt missnöjd med i Djurgården eller på vilket sätt det skurit sig, men uppenbarligen så pass att det inte går att lösa i första taget. Exakt hur turerna sett ut kring Samuel Leach Holm är svårt att säga. Just nu florerar en hel del uppgifter, Fotboll Sthlm har nåtts av några av dem, och mycket är motstridigt. Man gör nog klokt i att varken såga Samuel Leach Holms inställning eller Djurgårdens man management innan bilden klarnar. Hur som helst är det en surdeg för Djurgården, tillsammans med Besard Sabovics uteblivna förlängning – parterna är i dagsläget milvis ifrån varandra, som jag förstår det. Ersättare finns det heller inte gott om, med en Rasmus Schüller som inte kan spela 90 och är en bit ifrån toppformen, en Patric Åslund som fortfarande försöker hitta sin plats och en sedan något år tillbaka svag Magnus Eriksson. Det finns pengar att värva för och Bosse Andersson har bekräftat att Djurgården har varit i förhandlingar med IK Sirius (dock inte om det gäller Daniel Stensson), men det är ingen idealsituation. Att Djurgården bytte in en 38-årig Haris Radetinac som innermittfältare, ytterbacken Viktor Bergh som ytter och debuterande 20-åringen August Priske när det var som allra mest prekärt i andra halvlek säger en hel del. Den här truppen skulle må bra av att spetsas, men det är ingen lätt uppgift när det är kort om tid och säljande klubbar vet om DIF:s behov av att förstärka. Det finns förmildrande omständigheter att invända med mot kritiken av Djurgårdens lagbygge. Förhandlingarna med Sabovic verkar ha kraschat innan de ens hann komma igång, Tokmac Nguen gick sönder för fyra veckor sedan och stora investeringar har redan gjorts. I regel är också tålamod och långsiktighet i trupplanering av godo, men just i Djurgårdens fall finns ett annat perspektiv. Klubbens strategi är inte långsiktig truppvärdesutveckling, utan att bygga slagkraftiga lag som ska nå toppen av sin förmåga till kvalomgångarna i Europa. Mot Ilves lär det räcka till avancemang, men Maribor och Vojvodina är en nivå upp. Också där lär Djurgården vara favoriter, men om Josip Ilicic (!) har dagen kan det bli åka av i Slovenien. [caption id="attachment_120683" align="alignnone" width="1000"]

Tammelan Stadion är en trevlig arena. Men visst transporterades ljudet dåligt?[/caption] Med den här bloggen avslutas Fotboll Sthlms bevakning av Djurgårdens resor i Finland för den här gången. Just idag kanske glaset känns mer halvtomt än halvfullt, men på hemmaplan är stalltipset att DIF slår Ilves och med några värvningar till borde det här laget ha bra chanser för att greja ligaspel. På pluskontot: Adam Ståhl och Oskar Fallenius som gick av matchen tidigt verkar vara vid god vigör. Fallenius fick en smäll, men var inte skadad och Ståhl sa följande: – Jag skulle slå ett inlägg, jag tror det var i trettionde minuten, och tryckte ned foten lite för mycket. Jag kände bara hur det vred till sig och sen släppte inte skiten. Jag försökte tejpa det, ta en liten voltaren, men jag kunde inte ge laget 100 procent. Har du någon känsla för vad det är för något? – Ska jag vara helt ärlig nu känns det rätt okej. Det lindades direkt och jag kunde ändå spela i 20 minuter. Hade något varit sönder hade jag ju inte kunnat spela. Tack i övrigt för tillrop på sociala medier och på stan i Tammerfors, det är uppskattat. Fortsätt gärna prenumerera på Fotboll Sthlm och sprida ordet, så kan vi fortsätta följa Djurgården i Europa även under hösten. Näkemiin!

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription