I Turkiet upplevde Ibrahima Fofana rasism, tappade sin startplats och begick sitt livs största misstag på plan. Därefter kom genombrottet han väntat på i två år, men aldrig trodde var riktigt möjligt. Fotboll Sthlm träffade guineanen för en intervju om sommaren som ändrade allt. [show_ad id=3] På sistone har Ibrahima Fofanas Hammarbykarriär fått sig ett lyft. I somras återvände han från lån till turkiska Kocaelispor, där han hade varit in och ut ur elvan och haft en hel del skador. På Årsta IP fick han bekanta sig med en ny tränarstab och till stor del nya lagkamrater, och själv räknade han inte med att ta plats i elvan. – Jag hade aldrig trott att det skulle gå så här bra. Att komma till ett lag mitt i säsong och ta plats i elvan, det händer inte särskilt ofta. Jag tänkte bara att vi skulle få se vad som hände. Att ingå i tränarens planer, det räknade jag inte alls med. Jag fick chansen och tog den, säger Ibrahima Fofana. För sedan sommaren har Ibrahima Fofana fått en ny position. Istället för bollvinnaren på innermittfältet som han var första tiden i HTFF är han nu mittback. Facit: fyra matcher från start, tre hållna nollor. – Det har känts otroligt bra. Mycket är tack vare Kim. Om inte han hade varit där, då hade det inte gått så här. Han och staben har gett mig väldigt mycket. Innan matcherna är de där för en och berättar vad man ska göra, och efter matcherna går vi igenom prestationerna. De har hjälpt mig enormt mycket. Utan dem hade jag aldrig kunnat spela så här. Hur reagerade du när du fick reda på att du skulle spela mittback mot BP? – Jag blev lite stressad. Det var min första match med Hammarby och jag skulle gå in på en position som jag inte hade spelat på förut, men innan matchen tog Kim ett snack med mig. Han tog in mig i ett litet rum och så pratade vi, bara vi två. Han sa att han hade förtroende för mig och att jag aldrig skulle få spela om han inte litade på mig. Det förtroendet tog jag med mig in på plan. Kim sa bara att jag skulle spela som jag gjorde på träningarna. Hur kändes det då? – När han sa så kände jag mig lugn. Jag tänkte på att nu hade chansen kommit och att det var dags att ta den. Efter matchen var Kim nöjd med mig och det var alla andra med. Det kändes bra! Ibrahima Fofana kom till Hammarby sommaren 2022, då kontraktslös efter en tid i Club Brügges ungdomsorganisation. Han fick spela i HTFF hösten ut och hade själv ambitioner att ta en plats i a-laget våren 2023. Men så blev det inte och inte heller till sommaren kom chansen. Ibrahima Fofana menar att han hade en bra relation med Marti Cifuentes, men att tränaren på rent sportsliga grunder inte såg guineanen slå igenom i Bajen. – Jag skrev på för a-laget, men jag fick inte spela där. Jag kände själv att min nivå inte var HTFF i Ettan. Då var det bättre att spela någon annanstans och komma tillbaka. Hur var relationen med Marti Cifuentes? – Jag var inte hans spelare och han såg inte en framtid för mig i Hammarby. Det var han tydlig med och sa till Micke (Hjelmberg), som i sin tur berättade det för mig. Det är som det är, man kan inte gå hem hos alla. Jag ställde in mig på att spela någon annanstans för att få lite erfarenhet. Kändes det som ett misslyckande? – Nej, det tyckte jag inte. Jag hade skrivit på ett kontrakt för fyra år och det var bara min första säsong. Om man är en ung spelare som skriver på ett fyraårsavtal, då får man ställa in sig på att första året kanske inte går så bra. Kanske går det heller inte bra andra eller tredje året, men då får man bara tänka att man fortfarande har tid att göra det bra. Jag tänkte bara att min tid inte hade kommit än, men att den säkert skulle göra det framöver. Istället blev det en utlåning till Kocaelispor i turkiska andraligan. Ibrahima Fofana tog direkt en plats i elvan och spelade från start i de tre första matcherna. Men i tredje matchen mot Altay kom händelsen som skulle påverka hela lånesejouren, i negativ utsträckning. I ledning 2–0 bet Ibrahima Fofana en motståndare och blev utvisad. – Det var mitt allra första röda kort i karriären. Killen jag bet provocerade mig en hel del matchen igenom och i andra halvlek fick de en hörna. Han trampade på min fot och körde upp sin axel i ansiktet på mig. Utan att jag hann tänka efter bet jag honom i axeln som svar. Det var mitt värsta misstag någonsin i fotbollen. Jag har lärt mig mycket av den händelsen. Det jag tar med mig är att aldrig någonsin låta motståndaren komma in i ens huvud. Bad du spelaren om ursäkt efteråt? – Nej. Det var inte ett hårt bett. Om man biter någon hårt lämnar man bitmärken, men det hände inte här. Han överdrev också, skrek och hade sig. Det var ju inte som att han behövde sy, direkt. Men du ska inte göra om det, väl? – Aldrig någonsin. Det var mitt första röda kort och jag är ingen spelare som brukar ta kort. Men i Turkiet hamnade jag ibland ur balans. Det var en hel del förolämpningar, folk på läktarna kallade mig allt möjligt, apa bland annat. Rasism, helt enkelt? – Ja, det påverkade mig. Jag var ny i Turkiet och hade aldrig blivit utsatt för rasism tidigare. Plötsligt hörde jag apljud från läktarna. Det var traumatiserande. Jag mådde inte bra. Var det spelarna eller supportrarna som uttryckte sig rasistiskt? – Bara supportrarna. Kunde du prata om det med dina lagkamrater eller tränare? – Vi kunde prata om det. Efter ett tag skrattade vi bara åt det. Men för mig blev det en läxa att ta med sig för framtiden. Att aldrig låta något sådant komma in i huvudet på en. Efter bettet på Alkayspelaren återtog aldrig Ibrahima Fofana sin startplats i Kocaelispor. I februari skadade han foten och fick sitta vid sidan året ut. Att han skulle bli ordinarie i Hammarby redan till sommaren kändes oväntat, även om han vid det laget hade varit i Bajen i två år. – Det har varit värt väntan. Jag har verkligen längtat efter den här stunden, jobbat hårt för den. Det vet alla i Hammarby om. Det är det som känns så bra idag, jag har jobbat stenhårt för att få min chans och nu tog jag den när den dök upp, säger han glatt. Att Kim Hellberg har varit viktig för den lyckade återkomsten i grönvitt står bortom tvivel. – Det är inte alla tränare som är som Kim. Faktiskt är han nog den första tränaren som pratat med mig inför matcherna för att bygga upp min energi att ge ännu mer. Det är jag verkligen tacksam för. Har du blivit mittback på riktigt nu? – Så känns det för mig själv, i alla fall. Nu tänker jag som en mittback och jag spelar som mittback. Jag tror att jag har egenskaperna för att lyckas där i längden också. Så länge jag kan fortsätta utvecklas och lära mig, utan att stressa fram något, då kommer det att gå bra.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription