Med 28 589 åskådare i snitt har AIK satt ett rekord som inget svenskt lag lär kunna slå. Fotboll Sthlm slog sig ned med kommunikationschef Tobias Larsson och ASK-ordföranden Andreas Wassenius för ett samtal om ett publikår som sprängt gränserna. [show_ad id=3] Det var när AIK mötte Sirius hemma 2023 som Andreas Wassenius, ordförande i Allmänna Supporterklubben, förstod att något hade hänt i AIK-led. Att klubben kunde kraftsamla och dra ihop 50 000 till guldmatcher, derbyn eller invigningen av Friends arena, det visste han. Men bottennivån tycktes ligga på mellan 10 000 och 15 000 – dit kunde siffrorna krypa AIK gick dåligt i Allsvenskan och motståndet var hyfsat anonymt. Inför matchen mot Sirius låg AIK på trettonde plats i tabellen med en seger på fyra matcher. Nu kom 23 502. – Vi hade en tuff jävla vår på alla sätt, men ändå kom det mycket folk. Norra stå hade varit slutsålt varje match. Då kändes det som att någonting var annorlunda från åren innan, säger Andreas Wassenius. Fotboll Sthlm träffar Andreas Wassenius och Tobias Larsson, kommunikationschef i AIK, på klubbens kontor på Evenemangsgatan. En knapp vecka har gått sedan AIK satte nytt svenskt publikrekord med 28 569 åskådare per match. I sina roller som ordförande i den största supporterorganisationen respektive klubbanställd har de följt jakten mot rekordsiffran från olika perspektiv, men när intervjun börjar landar båda fort i att säsongen 2024 rent dramaturgiskt hade det mesta för att locka folk till arenan. AIK inledde året starkt för att falla ihop mot slutet av våren, flörta med kvalplatsen framåt sommaren, för att sedan avsluta starkt och säkra Europaplatsen i sista omgången. Ingen match var betydelselös. – Precis innan Mikkjal Thomassen klev in kändes det som groundhog day. Fan, ska vi åka ett varv till och fajtas där nere? Men när det väl vände fick vi utväxling, och det hade vi byggt upp från fjolåret. Det finns ju ingenting skönare än att vara med när det vänder, säger Tobias Larsson. – De här två säsongerna hänger ihop. Alla visste vart vi kom ifrån inför den här säsongen. Det fick en kanske att knyta näven ännu hårdare i fickan och det lockade folk att komma på matcherna. Vi visste att vi hade upplevt bra säsonger förut och skulle få uppleva det igen, frågan var bara när, säger Andreas Wassenius. För några år sedan lade AIK om sin publikstrategi. Klubben började kommunicera mer riktat till individuella supportrar och försökte skapa en fear of missing out-känsla genom att berätta hur många biljetter som kvarstod på särskilda sektioner, snarare än hur många biljetter som sålts. Snygga försäsongströjor och kampanjer som Golden Fuel Awards har gett medialt genomslag. Men är det hela förklaringen till att AIK slagit sitt eget publikrekord två år i rad och det svenska nu i år? Nej, tror både Andreas Wassenius och Tobias Larsson. Båda märker av att folk söker sig till AIK av svårförklarliga skäl, att det tycks ske publikrekrytering från mun till mun och på sociala medier. Tydligast är trenden bland de yngre. – Det är lite för tidigt att prata om, men vi håller på med ett projekt där vi ser att vår tillväxt bland barn upp till supportrar i 29-årsåldern är extremt mycket starkare än de andra stockholmsklubbarna. Vi är lite svagare i generation x, bland 70-talister, vilket förvånar mig. Men jag är väldigt glad över att vi växer i de målgrupper som kommer göra nytta för AIK över lång tid. Det har varit jävligt oroväckande om vår starkaste målgrupp var 65 plus, säger Tobias Larsson. Märker du av det, Andreas? – Det är ingenting som jag har reflekterat över, men det sker ett generationsskifte på Norra stå. Man märker att de här unga människorna som kommer in nu, de har inte varit en del av AIK tidigare och är inte stöpta i vad som förväntas av en AIK:are på Norra stå. Där har vi haft lite utmaningar de senaste åren, även om det varit en fantastisk leverans från just Norra stå i år, säger Andreas Wassenius. – Man ska komma ihåg att debatten om generationsskiftet har pågått sedan jag stod på Norra på 90-talet. Det är naturligt, det är ett kretslopp i supporterskapet där man börjar på Norra, skaffar barn och hamnar på familjeläktaren, och sen hamnar barnen på Norra ungdom eller Norra stå och sen börjar allt om igen. Norra stå är den stora stjärnan i AIK, större än alla spelare, säger Tobias Larsson. Att Norra ståplats, och inte de elva spelarna på planen, är huvudnumret på AIK:s matcher syns i biljettförsäljningen. En av de svårare sektionerna att få fullsatt på är Norra övre, sittplatsläktaren ovanför klacken. – Den är svår att sälja slut. Folk vill se Norra stå när de är på match. Jag kan förstå att en 15-16-åring vill stå där och att det dyker upp nya gäng varje match. Jag har själv varit en av dem, säger Tobias Larsson. Andreas, varför tror du att ungdomar idag gillar AIK? – Jag tror att alla som följer skandinavisk fotboll ser att AIK Tifo är överlägsna. Det är de bilderna som kablas ut mest i media och i sociala medier. Om ungdomar känner att man kan få vara en del av det är det fantastiskt. Samtidigt har ju andra subkulturer dött ut. Det finns inte så många kvar i samhället. Det här är en subkultur som har den sportsliga, den kulturella och den sammanhållande aspekten. Det tror jag lockar folk. Dessutom finns det många olika sätt att stå på Norra stå: man kan stå och sjunga, men även få utlopp för sina kreativa sidor och bidra till tifon om man vill det. Det tror jag sticker ut i samhället idag. Samtidigt är trösklarna låga. Vem som helst är välkommen, säger Andreas Wassenius. Tobias Larsson håller med Andreas Wassenius om att subkulturerna är på utdöende. Syntare, punkare, skinheads, fjortisar och emos syns inte längre i gatubilden – men fotbollskulturen står stark. Dessutom har den vuxit sig så pass stor att era olika subkulturer ryms inom den, resonerar Tobias Larsson. – Det finns extremt många olika saker man kan engagera sig i. Tifo är en grej, engagera sig i fotbollspolitiska frågor är en grej. Det nns så mycket olika saker som man engagera sig i, säger Tobias Larsson. En annan trend som både Larsson och Wassenius ser är att läktaren blir mer jämställd. Allt fler tjejer och kvinnor går på AIK och fotbollen börjar tvätta bort sin machostämpel. – Det har verkligen förändrats, bara de två senaste åren. Idag är extremt blandat på alla läktare. Länge har AIK varit det här mörka, dystopiska: svarta massan, Mordor och Gud vet vad. Idag tror jag att folk kommer till arenan och ser att det finns alla möjliga typer av människor. Det sänker trösklarna till att börja gå på match, säger Andreas Wassenius. Har fotbollen blivit mer inkluderande? – Det skulle jag säga. Det känns som att fotbollen blivit den mest inkluderande delen av samhället. Överlag är det väldigt segregerat och uppdelat, det är ett tufft klimat överlag med vi mot dem i många frågor. På läktaren är alla välkomna, säger Andreas Wassenius. – Sen tycker jag också att man ser mer kvinnor vara delaktiga i debatten runt supporterkulturen än för tio år sedan. ASK har haft en stark kvinnlig ordförande i Elvira (Eriksson), vilket skapar förebilder. Folk ser att alla kan vara med och påverka kulturen och kvinnor tar sin berättigade plats. Det tror jag är jävligt viktigt. Vi som klubb har varit bättre på att lyfta fram publiken i vår kommunikation också. Folk ser att det inte bara är en homogen grupp, säger Tobias Larsson. Om det är något som Andreas Wassenius är missnöjd med efter säsongen 2024 är det medias rapportering av stök på fotbollsläktare. Han tycker att det blivit lugnare på matcherna det senaste året, men att det läggs för mycket. Framöver önskar sig ASK:s ordförande mer positiv reklam. – Internationellt sett förmedlas det på ett väldigt positivt sätt. Stora nyhetsbyråer hör av sig till ASK och vill göra inslag om det fantastiska som händer i Allsvenskan, att vi fortfarande står emot VAR och har 51- procentsregeln. Det i kombination med publikutvecklingen förmedlas på ett positivt sätt. Men i Sverige känns det som att 90 procent av artiklarna om allsvenska läktare handlar om det negativa. Det är lite synd. Nu har vi något som uppmärksammas internationellt, något positivt i en fotbollsvärld som alltmer går att ifrågasätta. Fatta vad vi hade kunnat göra om vi började förmedla en mer positiv bild av svensk fotbollsläktare. Det hade varit intressant att se vad det skulle ge för effekt, säger Wassenius. – Det blir väldigt kortsiktig rapportering och visst, man är aldrig bättre än sitt senaste resultat. Men tittar man på den här säsongen har det objektivt sett varit en väldigt lugn säsong på svenska läktare. Men den som sitter i Bräkne-Hoby undrar väl vad fan det är som händer? Det ser ju ut som att det är krig, men det är inte vad jag ser när jag går på allsvensk fotboll. Det händer dåliga saker ibland, men det finns folk som jobbar för att det ska ske mer sällan. Den här kommunikén som ultrasgrupperna gick ut med inför säsongen, vilket sätt att ta ansvar för ens egna läktare. Där visade de en enorm mognad. Sen spricker det ibland..., säger Tobias Larsson. – Det gör det om man samlar många människor på samma ställe, ikar Wassenius in. – Men totalt sett har det blivit bättre, så då är det väl bra. Då kan man inte säga att vad dåligt att ni inte höll det ni lovade till 100 procent, man får titta på att kommunikén följdes till 95 procent och att det på totalen blivit bättre. Där jag tycker att det blivit sämre, det är dialogen mellan polis och supportrar. Vi har en negativ utveckling de senaste fem åren som gör mig orolig. Jag har faktiskt svårt att förstå vad polisen håller på med, det känns som att det har gått väldigt mycket prestige i allt, säger Tobias Larsson. – Det är både från polismyndighetens håll och från medias håll. Det är så självdestruktivt, man vill slå ner på det positiva samtidigt som vi är förebilder internationellt. Hur ser ens världsbild ut om det värsta som händer i samhället är att det flyger bengaler i tre-fyra matcher när man samlat 2,8 miljoner åskådare över en hel säsong? säger Andreas Wassenius. Å andra sidan, är det ju det som är nyhetsvärdering. När det skjuts i en förort skriver man om skjutningen, inte om alla tusentals lokalinvånare som inte sköt. – Jag vill understryka att det är skitdåligt när saker händer och folk blir skadade. Men det är inte en allmän trend. När vi gör våra säkerhetsundersökningar ser vi att 96 – 98 procent känner sig trygga på våra evenemang, till och med när vi mötte Djurgården förra året och det var riktigt stökigt. Så det finns en diskrepans mellan hur våra evenemang beskrivs av utomstående och hur de upplevs av vår publik, säger Tobias Larsson. Kan det till och med vara positivt för publikrekryteringen? Att folk lockas av något som ses som farligt och lite över gränsen? – Nej, jag tror inte det. Men det finns en självrannsakan i supporterkulturen, som med ultrasgruppernas kommuniké. Efter den blev det betydligt färre incidenter. Ståplatsläktarna behöver inte folk som säger åt dem vad som ska förändras, det vet de själva. De senaste åren har det blivit en mycket bättre relation mellan ultrasgrupperna och brandskyddsmyndigheten. Där finns en enorm respekt och förståelse. Våra ultrasgrupper vill göra det så säkert som möjligt och hanterar brännandet av pyrotekniska pjäser på ett extremt säkert sätt. Man utrymmer där det ska brännas och lägger pjäser i sandhinkar, säger Andreas Wassenius. – Inkastade föremål är en annan grej. Nu fick Noel Milleskog en aska i ryggen av någon hammarbyare, men det hör inte till vanligheterna och killen slängdes ju ut från arenan. När jag började gå på AIK flög det in saker varje match. Vaktmästarna kunde samla in tusen spänn i småmynt. Det var en del av kulturen: man skickade in en näve mynt om man kände sig missnöjd. Det var ingen som ens reflekterade över hur korkat det var och att folk kunde göra sig illa. Det ändrades när vi började prata om det och supportrar började reflektera kring vad de egentligen fick ut av att slänga in mynt, säger Tobias Larsson. Men om etablerade medier rapporterar för mycket om publikskandaler för Larssons och Wassenius smak, finns det numera andra kanaler som bidrar till att skapa och hålla i intresse för AIK – kanaler som också har en mer partisk inställning till AIK och dess supportrar. Utöver kioskvältaren Testa Stör finns podcasts som Vi är överallt och Lyckliga gatan, professionella eller semiprofessionella initiativ som erbjuder sitt innehåll gratis. Andra program som Tuttosvenskan, Fotbollsmorgon och 08 Fotboll bidrar till att AIK-frågor diskuteras nästan dygnet runt. För den som blir biten på AIK är det lätt att fastna, särskilt för en ung supporter med liten plånbok. – När jag började gå på AIK visste man knappt vem som hade värvats under vintern. Man dök upp på premiären och bara: “åh fan, spelar han för oss?” Såg man någon med kostym förutsatte man att han satt i styrelsen. Nu vet folk precis allt och kan läsa på om allt. Allt står på hemsidan och folk pratar om det i fyra poddar om dagen, säger Tobias Larsson. – Överlag spelar lättillgängligheten stor roll. Det är lätt att ta del av vad som händer i AIK och hänga med, säger Andreas Wassenius. – Säsongen slutar ju aldrig heller. Vi har ett litet andrum nu, men det är en och en halv månad, sen är det premiärträning. Sen åker vi på träningsläger och du kan ta del av allt som händer både i media och på AIK +. Du får en täckning som är helt bisarr jämfört med för bara tio år sedan. Det tror jag bidrar till intresset, säger Tobias Larsson. – Det är svårt att bryta sig ut från det. Det blir som en drog. När du väl har fastnat vill du bara ha mer – höra mer, lära dig mer, konsumera mer, säger Andreas Wassenius. Både Andreas Wassenius och Tobias Larsson håller med om att publikboomen i AIK till stor del kan tillskrivas hajpen kring Norra stå. Sveriges kanske mest kända ståplatsläktare fortsätter att fascinera, precis som fallet var på 80-talet, och enligt Tobias Larsson är det Norra som syns överlägset mest på ungdomliga forum som Tiktok. Men varför just Norra stå? Andra lag har ju sina klackar, där det också viftas med aggor och sjungs sånger? – Jag tror att det handlar mycket om historik. Det är väldigt många generationer som har stått på Norra stå och Norra stå har alltid varit Norra stå. Det sitter så djupt i klubben och det gör det per automatik till en mytomspunnen läktare. Det är ingenting som skett nu, utan här får man ge kredd till vad människort gjort under 40 år. Jag kan inte svara på hur det är i andra klackar, men vi tycker att vår är överlägset bäst, säger Tobias Larsson. – Det handlar om tillgängligheten också. Att stå på Norra stå är inte så tillgängligt längre. Det står 2000 personer i kö för att köpa årskort på Norra. Det leder till att de som står där får ett ännu större ansvar för att skapa stämningen som smittar av sig på resten av arenan. Det skapar en bra blandning av exklusivitet men också låga trösklar. 28 589 är den högsta publiksiffran som något svenskt lag någonsin haft. I praktiken lär den dessutom vara ointaglig, eftersom den näst största arenan Tele2 ofta har en kapacitet på just 28 000. För Tobias Larsson ger det en känsla av att ordningen är återställd. När Hammarby satte publikrekord 2015 och 2022 var det en tagg i Larssons världsbild, där AIK ska vara bäst i stan och alltid ha störst publik. – Det har betytt mycket för mig. Det har jag stört mig på, att vi inte har det där rekordet. Det är nog min personliga reektion mer än klubbens inställning, men det har tagit hårt på mig, säger Tobias Larsson. Med 28 589 som hemmasnitt kan AIK sikta mot än större mål. Som att ta det skandinaviska publikrekordet, som just nu innehas av FC Köpenhamn med 28 860 i snitt. – Jag hoppas att det här är den nya normalnivån och vi vill ju upp ett hack till. Men det är inte det viktigaste, det viktigaste är att vi har en bra kultur på våra matcher och skapar en bra stämning, säger Tobias Larsson. – Det är ni som får sätta målen. I slutändan är det viktigaste att de som är på plats bidrar till att AIK tar tre poäng. Om vi snittar 28 000 eller 24 000, det är lite vad det är för vår del, säger Andreas Wassenius. – Jag tror att trixet är att fortsätta höja lägstanivån. Det är inte topparna som är viktiga, inte rekordet heller. Det viktiga är att skapa en bra atmosfär. Då löser sig resten av sig självt på något vänster, säger Tobias Larsson.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription