Bytet av det kritiserade konstgräset på Tele2 arena skulle lösa år av problem. Men det nya sandiga underlaget tål inte vatten och orsakar skador och infektioner. Nu kan Fotboll Sthlm avslöja att mattan inte testades i tid och att grundläggande krav förbisågs i den kommunala upphandlingen. [show_ad id=1] Kritiken mot Tele2:s konstgräs är nästan lika gammal som arenan själv. Redan 2015 och 2016 rankades den som näst sämst och sämst av spelarna själva i spelarföreningens planrankning. Därefter byttes planen ut. – Tack Gud! Det är fan i mig på tiden, jag är så jävla trött på den här mattan, sa då Djurgårdens Daniel Berntsen till FotbollDirekt. Men planbytet gav knappast önskad effekt. Sedan 2016 har kritiken varit återkommande mot Tele2 Arena. “Ett skämt”, enligt Markus Rosenberg. “Som marmorgolv med vatten på”, enligt Alexander Milosevic. “Som betong”, enligt Astrit Ajdarevic. 2022 var kritiken som allra hårdast, när AIK mötte Hammarby på bortaplan. “Den sämsta mattan som finns”, tyckte Sotte Papagiannopoulos. Därefter kom beslutet om att lägga ny matta i fjol. För andra gången planen bytas ut, till en ny med naturvänlig fyllnad, kortare gräs och ny sviktpad (materialet som ligger under mattan), vilket Fotboll Sthlm kunde avslöja i januari. Och nu kunde det väl bara bli bättre, trodde många, efter tio år med idog kritik. I själva verket har problemen i år blivit värre. Framförallt riktas kritik mot det sandiga underlaget, som åsamkar spelare blodiga skrapsår med infektioner som följd. Förklaringen ligger i materialet. Till skillnad från andra konstgräsplaner i Allsvenskan använder sig inte Tele2 Arena av plastgranulat, utan av bioflex, små sandkorn omslutna av plast. Det, i kombination med dåliga dräneringsmöjligheter, har gett Hammarby och Djurgården en plan som bara kan beskrivas som Allsvenskans sämsta. Men så hade det inte behövt bli. När planbyte på Tele2 Arena beslutades om i somras var inte tanken att bioflex skulle användas.

Tele2 Arena ägs av det kommunala bolaget SGA Fastigheter. I och med att det är staden som äger arenan var planbytet tvunget att föregås av offentlig upphandling, enligt LOU. Det skedde i juni 2022. Totalt inkom sex anbud från fem olika företag, som prövades mot en kvalitetskontroll. Vann gjorde ett budet från Unisport, den enda konstgräsleverantör i Sverige som använder sig av bioflex. Detta trots att det i kvalitetskraven tydligt står att konstgräset måste vara minst 40 millimeter högt och ha fyllning av gummimaterialen TPE eller EPDM. Dessutom ska planen tåla att vattnas i enlighet med SvFF:s bestämmelser. [caption id="attachment_96337" align="alignnone" width="1000"]

Utdrag från kravställningen i förfrågningsunderlaget som gick ut till konstgräsleverantörerna.[/caption] I verkligheten lever inte Tele2:s gräsmatta upp till något av de kraven. Till att börja med är gräset fem millimeter för kort, enligt Bosse Wederlund, som arbetade med planbytet för Hammarbys räkning. Vattentåligheten är det sisådär med, säger Djurgårdens sportchef Bosse Andersson, som i Sportbladet avslöjade att klubben blivit rekommenderade att inte vattna planen. Något TPE eller EPDM ligger inte i planen, det är uteslutande bioflex, bekräftar Ted Bengtsson, Managing Director på Unisport, när Fotboll Sthlm ringer upp. – Det är bara bioflex, ja. Varför grässtråna är fem millimeter kortare än vad som anges i SGA:s kravsställan säger sig inte Ted Bengtsson kunna svara på. Däremot menar han att problemet med vattentåligheten kommer sig av att Tele2 arena är belagd med kylslingor, vilket tidigare arenor där Unisport lagt bioflexplaner inte har. På frågan om SGA Fastigheter informerade Unisport om den teknikaliteten svarar han att han inte vet. – Vi jobbar för att hitta en lösning framåt, som löser grundproblematiken, det vill säga dräneringen. Hade ni kunnat se problematiken med dräneringen framför er när säsongen började? – Det är en hypotetisk fråga. Uppenbarligen gjorde vi inte det. Provspelade ni planen? – Vi provspelar inte på det sättet, däremot har det ju varit träningar och annat inför matcher. Varför lät SGA er lägga bioflex när det i de övergripande kraven står att gummigranulat ska användas? – Där får jag hänvisa till SGA. VD för SGA Fastigheter är Mats Viker. När Fotboll Sthlm ringer upp har han precis skickat ut ett pressmeddelande som återgivits i flera tidningar. I pressmeddelandet nämns ingenting om att kvalitetskraven från förra sommaren ville ha en helt annan matta än den som till sist las. – Vi gjorde en upphandling för en totalentreprenad på funktion, som innebar att matta skulle vara Fifa Quality Pro. Det var det vi skrev avtal på. Sen efter upphandlingen kom förslaget från Unisport att genomföra ett konstgräsbyte från Saltex Drop till Saltex Ultra MTRX, vilket är en mycket bättre matta med bioflex. Funktionen var då uppfylld i vår upphandling. Vi kollade naturligtvis med våra jurister att vi kunde göra på det här sättet. Vi upplevde att vi fick en betydligt bättre matta till samma pris, säger Mats Viker. Men det är ett ska-krav i kvalitetskraven? Det står att det ska vara TPE eller EPDM i mattan. – Nu har vi som sagt kollat det med våra jurister. Det är inte ren sand, det är ju sandkorn som är plastöverdragna. Och då anser vi ansett tillsammans med juridisk expertis och att det här är korrekt. Det står också i kraven att strålängden ska vara 40 millimeter, men den är 35 millimeter. – Det är precis på samma sätt. Det är fortfarande funktionen som avgör, att det är en konstgräsmatta av högsta elitkvalitet. Hur kommer det sig att den mattan som las är 5 millimeter kortare än de övergripande kraven? – Ja, det exakta skälet till varför man väljer 35 millimeter istället för 40 millimeter, det kan jag tyvärr inte redogöra för. Ni måste ju ha haft en tanke när ni skrev in just TPE, EPDM och strålängden i kvalitetskraven. Så vad var tanken när ni förbisåg dem? – Återigen, det är en totalentreprenad. Precis som med alla typer av totalentreprenader har entreprenören rätt att förändra innehållet så länge som entreprenören eller beställaren tycker att den klarar av att leverera funktion. I upphandlingens grundläggande krav står det att leverantören ska kunna visa på en referensarena, där motsvarande underlag lagts och visat sig fungera. I Norden finns totalt fyra elitarenor med bioflexunderlag enligt Ted Bengtsson, men Mats Viker säger sig inte veta vilken som Unisport refererade till när de vann upphandlingen. Han menar också att kylslingorna inte är problemet med den befintliga gräsmattan, utan sviktpadden under mattan och det hårda underlaget. – Det är mer att det är ett hårt underlag, ett gjutet underlag, säger Mats Viker. Hade Unisport lagt en bioflexmatta på ett så hårt underlag tidigare? – Det har jag ingen aning om. Vi har upphandlat en totalentreprenad där en entreprenör har ansvar att se till att funktionen vi upphandlat fungerar. Men själva funktionen blir ju väldigt annorlunda om Tele2 har ett underlag som Unisport inte har lagt mattor på tidigare? – Jag är inte av den åsikten. Det är Unisport som är experter på att lägga konstgräs. De har föreslagit den här sviktpadden, som de lagt på en mängd olika ställen, och resultatet har överraskat också dem. När inte ens de som är experter inser att det här kan bli ett problem, då kan man konstatera att det var ganska svårt för oss. Unisport hade aldrig förespråkat att lägga den här sviktpadden om de visste att det skulle bli så här. I de övergripande kraven står det att ett test av den platsbygda sviktpadden skulle genomföras i månadsskiftet juni/juli, som anbuden skulle behöva klara av. Men det testet gjordes först senare, under hösten när Unisport hade vunnit upphandlingen, och resulterade i att en ny sviktpad skulle behöva läggas in. Istället för en platsbygd valdes en som kunde rullas ihop. – Man upptäckte någon gång under hösten att den befintliga sviktpadden inte var tillräckligt bra, för den hade legat i tio år, men det fanns inte utrymme tidsmässigt att göra en ny, säger Mats Viker. Men ni såg inga problem med att lägga in en ny sviktpadd och ett material som aldrig används på en elitarena i Sverige? – Man kan inte glömma bort att EU kommer med direktiv som kommer att förbjuda allting som handlar om mikroplaster. Inom ett antal år så får man inte ha gummigranulat och då är det väl ganska fantastiskt att det faktiskt finns andra infill som fungerar? Många infill som finns i Europa klarar inte det nordiska klimatet med is och snö, et cetera. Någonstans är det väl egentligen väldigt bra att det finns nya infill som kan fungera. Nu har det inte gjort det i det här fallet, men det är fortfarande Unisports uppfattning att det inte är bioflexsanden som är problemet, utan att det hamnar i vattnet. Det måste väl också klara vissa kvalitetskrav? Som jag förstår det kollade ni kvaliteten dels genom de övergripande kraven, som sedan bortsågs ifrån. Man hade kunnat kolla kvaliteten genom att ha viss erfarenhet av liknande arenor och liknande mattor, men det fanns inte. Sedan hade man kunnat göra test med sviktpadden, men det sköts upp. För en utomstående ser det ut som att kvalitetskraven bortsågs ifrån på ganska många punkter när den här mattan las. – Jag måste säga att jag blir nästan lite procoverad! Jag har sagt ett antal gånger: det ligger på elitarenor i Finland och Norge, det har lagts på över 100 fotbollsplaner och det är testat i både laboratorium och fotbollsmässigt på hela det paketet. Likförbaskat ska vi veta att det här inte fungerar? Jag förstår inte hur skulle vi kunna förstå att det här inte fungerar, när ingen annan gör det som arbetar med den här typen av system varje dag. Det var väl därför som ni skulle ha gjort testerna i juni/juli? – Men än en gång, de har en funktionsentreprenad, de har rätt att komma med alternativa lösningar. I det här fallet upplever vi hela gräset som en mycket bättre konstgräs. Och hur ska vi då kunna säga att vi inte tror på det här? Hur ska vi kunna slå en expert på fingrarna?

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription