Kung Carl XVI Gustaf har haft medlemskap och fina titlar i AIK i decennier.
Men klappar hjärtat egentligen för de stora konkurrenterna?
För sju år sedan intervjuade jag AIK:s ordförande Johan Segui för Aftonbladet. Eftersom Segui har en bakgrund inom Hells Angels saknades inte samtalsämnen, men en fråga blev lite hängande i luften.
På kansliet där vi träffades hängde en bild på Carl XVI Gustaf, vilket fick mig att fråga om Kungen i själva verket inte höll på Djurgården eftersom jag mindes om att han hintat om det i något sammanhang.
– Vadå djurgårdare? fnös Segui tillbaka.
– Kungen skulle skämta i något läge, för en lokaltidning, och det blev missförstånd. Och Hovet dementerar ju ingenting, så ryktet levde kvar.
Johan Segui plockade fram ett fotoalbum från 1966 där en ung Carl Gustaf stod bredvid AIK:s dåvarande ordförande Lennart Johansson.
– Se, han var på 75-årsjubileet, han var på 100-årsfesten. Kungen är AIK:are, inget snack om saken, slog Segui fast.
Jag återvände till redaktionen och googlade. Det där lokaltidningsuttalandet kom i en intervju med KalmarPosten 2007 och ledde till rubriker i såväl Aftonbladet, Expressen som våra grannländer. ”Kungen är Djurgården-fan” skrev norska Aftenposten.
Huruvida kungen skulle ha skämtat framgick däremot inte. Originalkällan fanns heller inte på nätet.
Tiden gick, och jag tänkte inte så mycket mer på saken, men för ett tag sedan började vi prata om ämnet på Fotboll Sthlms redaktion. Vilket lag håller vår regent egentligen på?
Jag bestämde mig för att undersöka saken.
Kungen, som då var kronprins, blev medlem i AIK 1965. 1973 tog han över tronen efter sin farfar, Gustav VI Adolf, och året därpå fick han titeln som ”Förste hedersledamot och högste beskyddare av Allmänna Idrottsklubben” vilket han också ärvde av sin företrädare.
Enligt AIK-historikern Urban Dahlberg, som bland annat varit redaktör för en jubileumsbok när klubben fyllde 100 år, är det en självklarhet att vår regent är en del av den svartgula klubben.
Rent generellt brukar vi AIK:are säga att det är lika givet att kungen är inte bara medlem i AIK utan också hedersledamot och vår högste beskyddare som att han och tronföljaren anammar den augsburgska trosbekännelsen, skriver Urban Dahlberg i ett mejl.
Urban, som undertecknar sina mejl med ”svartaste hälsningar”, lägger till att även om Gustav V inte var beskyddare av AIK gillade han att spela tennis med klubbens tennisstjärnor. Även statsministrar som CG Ekman, Per Albin Hansson och Tage Erlander har varit medlemmar, enligt AIK-historikern.
Urban Dahlberg är tveksam till om det stämmer att Kungen, som då alltså var kronprins, närvarande på AIK:s 75-årsjubileum. Däremot har Urban tydliga minnen från 100-årsfesten 1991:
Kungen var med på 100-årsgalan på Berns och framförde faktiskt, till allas förvåning, ett riktigt bra och spirituellt tal, varpå ”supporterfalangen” taktfast skaldade: ‘Våran kung, våran kung, våran kung, våran kung, våååååran kuuuung’. Det blev mycket lyckat.
Jag ringer till Djurgårdens sportchef Bosse Andersson som även jobbade i klubben vid tidpunkten för KalmarPostens intervju. Dessutom spelade Bosse i AIK 1991 när klubben fyllde hundra år.
Vilket lag håller Kungen på?
– Det råder delade meningar om det, säger Bosse med ett skratt.
Bosse skrockar något om nyhetstorka men sätter sedan på högtalartelefonen så att ytterligare en person bjuds in i samtalet. Nu är det Bosse som intervjuar medarbetaren Alf Johansson, som var vd i Djurgården 2007.
Bosse: Affe, hejar Kungen på AIK eller Djurgården?
Alf: Han är hedersmedlem i AIK, men han sa till någon – var det Barometern? – att han höll på Djurgården. Jag minns att Robert Laul på Aftonbladet ringde mig om det. Vi konstaterade att både Kungen och statsministern, för det var ju Reinfeldt då, höll på Djurgården.
När jag frågar Alf Johansson om klubben kontaktade Hovet efter nyheten blir han vaksam.
– Jag vill inte att du citerar mig något mer på det, säger han.
Innan vi lägger på kommer Bosse Andersson dock med ett nytt inspel.
– Carl-Philip är djurgårdare i alla fall. Han har varit här på Kaknäs med djurgårdströja.
När var det?
– 2019. Det var en välgörenhetsgrej med Project Playground, de spelade en fotbollsmatch.
Min kollega Ludwig Persson letar efter KalmarPostens artikel i digitala arkiv men går bet. Jag kontaktar istället tidningens nuvarande chefredaktör Wilhelm Nilsson som svarar följande:
Just det där har fladdrat mig förbi flera gånger. Har jag blivit klokare? Nej. Så visst förstår jag att det är tvetydigt vilket av lagen kungen egentligen håller på.
Jag har pratat med en kollega som arbetade på den tiden. Hon misstänker att det var vår fd. chefredaktör Pelle Persson som ställde frågan. Lovar att dubbelkolla med honom i morgon bitti, så återkopplar jag snart därefter.
Ett dygn senare skriver Wilhelm Nilsson som utlovat. Det var inte Pelle Persson som träffade Kungen, men Pelle leder oss rätt. Pelle minns nämligen att det var tidningens mångårige reporter Göran ”OT” Dahlberg som ställde frågorna.
Wilhelm Nilsson skriver att ”OT” inte längre är i livet, men skickar ett nummer till sonen Örjan.
Jag ringer Örjan och det blir ett märkligt samtal till en början. Efter ett tag har jag lyckats förklara mitt ärende, men får inga nya ledtrådar.
Örjan säger att han inte kan minnas att hans pappa nämnde något särskilt om mötet med Kungen.
– Jag önskar att jag kunde hjälpa dig, men jag hittar inget i minnet. Pappa skrev massor av artiklar genom åren, säger Örjan och önskar lycka till i letandet.
– Se till att pressa Kungen på ett svar!
Det som gör uppgifterna i KalmarPosten unika är att det är Kungens egna ord som återges – även om återgivningen i sig har ifrågasatts i efterhand. Men det finns också andra källor som tyder på att Carl XVI Gustaf håller på Djurgården.
För tio år sedan gavs ”skandalboken” Den motvillige monarken, som innehöll ett antal mer eller mindre omstridda uppgifter, ut. Ett av ämnena handlade om den förre Army of Lovers-sångerskan Camilla Henemark som pekades ut som Kungens älskarinna.
I en intervju med Expressen några månader senare talade Henemark ut om uppgifterna, och i samtalet – som Nyheter24 återgav – dök även frågan om favoritlaget upp.
Henemark, som själv håller på AIK, berättar:
– Vi diskuterade AIK en gång. Han är ju sedan liten hedersordförande i Allmänna idrottsklubben. Och sen växer han upp på internatskola med vänner på Östermalm som allihop är Djurgårdare. Det måste ha varit jättekonstigt. Så jag frågade honom: ”Är du AIK:are innerst inne?”
– Och då så sa han att: ”Jag har aldrig fått välja”. Och då sa jag: ”Men om du hade fått välja? Om du hade kunnat välja som vem som helst?” Det hade inte slagit honom.
– Så började han tänka: ”Nej, men då hade jag nog inte varit AIK:are. Då hade jag nog varit djurgårdare.
”
Det finns även en klassisk bild som kanske ger en hint om vår kungs sympatier. Bilden som är tagen av Scanpix 1958 visar när en tolvårig blivande regent spelar hockey med Djurgårdens båda världsmästare Lasse Björn och Sven Tumba. När den senare gick bort 2011 skrev min dåvarande kollega på Aftonbladets Lasse Anrell en minnestext där han tog upp bilden.
Anrell skrev:
Det var med den i minnet som jag aldrig riktigt trodde på alla mediauppgifter om att kungen var AIK:are. Trots att han ett tag till och med var hedersledamot. Herregud, hur skulle en människa som poserat med den tidens giganter Lasse Björn och Tumba kunna hålla på något annat är Djurgården.
Svaret säger sig självt.
Och svaret gav kungen också själv häromåret. Han var aldrig AIK:are.
Självklart inte. Han var ju kompis med Tumba.
Och 1989 fick Tumba mycket riktigt också den kungliga medaljen från Carl Gustafs imponerade händer, för det som kungen valde att kalla ”enastående sportbedrifter.
Tror jag det. Carl Gustaf var fortfarande imponerad, som en liten pojke i trånga hockeyrör, när han träffade Tumba.
Kungen har ett stort idrottsintresse. Foto: Bildbyrån
Det känns som att undersökandet står still när Wilhelm Nilsson mejlar på nytt. Ett genombrott! KalmarPostens chefredaktör har letat i arkiven och har – till sin egen förvåning – hittat den aktuella tidningen.
Jag känner hur pulsen stiger när jag öppnar filerna. Först är bilderna för små för att man ska kunna läsa artikeln, men så skickar Wilhelm dem på nytt i större format.
Artikeln med rubriken ”Kungen och OT – ett spektakulärt samtal på Solliden” handlar om en ceremoni där Årets ölänning ska prisas av Kungen. Utnämningen 2007 hade gått till entreprenören Kay Wiestål som låg bakom Victoriadagen och Victoriapriset. Wiestål, som nyligen avled i sviterna av covid-19, spelade även fotboll i Djurgården mellan 1963 och 1967.
Reportern Göran ”OT” Dahlberg berättar om hur han sitter vid Kungens bord och pratar om sport. Så här formulerar reportern sig:
Vi hade just dubbat den gamla djurgårdaren Kay Wiestål till årets ölänning. Och då tyckte jag det var lämpligt att undrar varför Kungen var AIK:are.
”Så är inte fallet” blev det förvånade svaret.
”Visserligen föds vi bernadottar in i Solnaklubben men i förtroende kan jag nämna att jag håller på Djurgården.”
Göran ”OT” Dahlberg skriver artikeln i en lättsam stil, men att Kungens citat om Djurgården skulle vara ett skämt får man inte intrycket av. Tvärtom återges Kungens idrottsintresse detaljerat (han har dåligt bollsinne men gillar fäktning och skidåkning) av KalmarPostens reporter.
Om det skulle handla om en form av humor från Kungens sida skulle den isåfall vara rätt avancerad.
Det svenska Kungahuset har en presstjänst som man kan använda som journalist. Jag tänker först att det är underligt att ringa dit för att fråga om Kungens favoritlag. Sedan tänker jag att de lär ha fått betydligt mer skruvade frågor än så.
En man som ”känner igen frågeställningen” svarar först. Han kopplar mig vidare till informationssekreteraren Ulrika Näsholm.
– Jag tror tyvärr inte att vi kan svara på det. Du kan väl mejla så ser vi, men vi är generellt sett restriktiva om att svara på favoritgrejer om kungafamiljen, säger Näsholm.
Är det så?
– Ja, skulle vi säga att deras favorit är kanelbullar så skulle de bara få äta kanelbullar.
Jag tackar för samtalet och funderar en stund på det underliga exemplet. Varför skulle kungafamiljen bara få äta kanelbullar om de säger att de gillar sådana?
Mejlfrågan får ett intetsägande svar:
Vi har tyvärr inte någon information om vilka fotbollslag Kungafamiljens medlemmar håller på, men kan berätta att Kungen blev hedersledamot i Allmänna idrottsklubben 1965 och beskyddare av samma klubb 30 januari 1974.
Jag ställer en följdfråga om bakgrunden till AIK-medlemskapet utan respons.
AIK-historikern Urban Dahlberg har desto mer att tillföra när vi mejlar varandra. Han vill att jag tar med att prins Daniel håller på AIK, vilket ska utvecklas i ett kommande nummer av Gnagisbladet.
Jag frågar Urban om Kungen har närvarat i några andra AIK-sammanhang efter 100-årsjubileet på Berns 1991, vilket Urban nekar till. ”Det skulle jag veta” skriver han.
Urban erkänner till sist också att han inte kan vara helt säker på vilket lag som vår kung håller på. Urban vill minnas att uppgifterna om Kungens favoritlag mest varit slarviga uttalanden, men tillstår att det kan vara hans egen efterhandskonstruktion.
AIK-historikern avslutar sitt sista mejl med att inte bara ifrågasätta Kungens agerande, utan även Sveriges statsskick:
Att man börjar yra om att man ”egentligen är djurgårdare” när man är förste hedersledamot och högste beskyddare av Allmänna Idrottsklubben är bara ännu ett exempel på monarkins fundamentala brister.
Leve republiken!
