När MFF gick till Champions League 2014 hände något med intresset för Europakvalen i Sverige. Det gick från lågt till stadigt ökande.
De två senaste åren har nya rekord satts.
Stockholmslagen bidrar mycket, men AIK har svårt att nå upp till sin allsvenska publiknivå.

[show_ad id=1]

Länge hade de svenska klubbarna svårt att locka publik till Europakvalen. I de tidiga omgångarna mot okända lag var det ofta bara ett par tusen på plats – om ens det.

Uppåt sedan 2014

En vändning kom 2014 när Malmö FF gick till Champions League för första gången. Då var publiksnittet för samtliga Europakvalmatcher i Sverige nära 7.400. Det var tusen pers högre än det bästa dittills under den tid som Europa League existerat (från 2009). Tidigare Europaturneringar hade ett annat upplägg som gör att de blir svårt att jämföra.

Efter 2014 har trenden varit stigande. Mycket tack vare att supportrar till andra lag insåg vad ett lyckat Europakval kan göra för klubben och att Sverige trots allt inte var så långt ifrån Europas finrum: Kan MFF kan vi.

[caption id="attachment_102649" align="alignnone" width="474"]

Publikutvecklingen för svenska lag i Uefas Europakval 2009-23 (pandemiåren borttagna).[/caption]

I fjol sattes ett nytt rekord för publiksnittet i Europakvalet på drygt 13.800 åskådare. Att det i år sjönk till under tiotusen för första gången sedan 2017 (pandemiåren oräknade) är inte det bakslag som det låter som. Jag hävdar ändå att det var ett stort steg framåt publikmässigt för Europakvalet i Sverige.

Publik jämfört med allsvenska snittet

Det är stor skillnad på hur mycket publik det kommer beroende på vilka lag som kvalar för Sverige. När de publikdragande Stockholmslagen, IFK Göteborg eller Malmö FF spelar är intresset större än när Häcken, Gefle eller BP får chansen.

För att få en någorlunda rättvis bild av publikintresset har jag jämfört publiksiffran i varje kvalmatch med klubbens allsvenska hemmasnitt samma år. När Kalmar mötte Pyunik i sommarens Conference League-kval kom drygt 7.200 personer för att se matchen – det var 110 procent av en normal allsvensk publiksiffra för KFF i år. Djurgårdens nästan 18.000 som såg Luzern i samma omgång var bara 90 procent av DIF:s allsvenska snittsiffra.

Betraktar man procenttalen som publikpoäng per match och tar genomsnittet för ett års kvalmatcher får man fram det jag kallar publikkoefficienten som visar hur kvalpublikens storlek står sig i förhållande till Allsvenskan. 100 betyder lika mycket folk som i Allsvenskan, under 100 betyder färre.

Årets kval närmast

Än så länge har inget Europakval sedan 2009 nått upp till Allsvenskans nivå med 100 poäng. Men vi kommer närmare. Årets turnering får siffran 95,9 vilket är den klart bästa. Både Kalmar och Hammarby slår sina allsvenska publiksnitt i sina enda kvalmatcher medan Djurgården och Häcken ligger över 90 procent, vilket är bra historiskt sett.

Jämför man de absoluta talen är Hammarby överlägsna med över 24.000 följt av Djurgården som god tvåa på nära 18.000. Häcken har får bara ihop 4.300 personer per match, men det är bra för dem. Deras allsvenska snitt ligger inte mer än 400 högre.

[caption id="attachment_102648" align="alignnone" width="471"]

Publiksiffrorna i de svenska kvalmatcherna jämfört med klubbarnas allsvenska publiksnitt år för år.[/caption]

Djurgården nära 100 i fjol

Fjolårets fina kvalsnitt på 13.800 må ha varit rekord i absoluta tal, men jämför man med klubbarnas allsvenska snitt hamnar man på beskedliga 72,8. Det trots att tre stora publiklag (MFF, AIK och Djurgården) gick till playoff.

Framförallt AIK drog ner publikpoängen i fjol genom att bara dra hälften så mycket folk (52 procent) i Europakvalet som i Allsvenskan. Den med Europaframgångar bortskämda Malmöpubliken kom så länge det handlade om Champions League-kval, men när det blev Europa League minskade intresset snabbt. Det slutade med i snitt 75 procents beläggning jämfört med Allsvenskan.

Djurgårdarna var betydligt mer pepp på Europa och drog runt 19.000 personer i samtliga matcher, oavsett om motståndet var okända Sepsis från Rumänien eller mer kända Apoel i ett viktigt playoff. 97 procents beläggning kom man upp i jämfört med Allsvenskan.

Malmö FF i topp

Det är bara vid nio tillfällen klubbar har haft högre publiksnitt på sina Europakvalmatcher än i Allsvenskan samma säsong. Malmö FF på jakt efter Champions League-framgångar dominerar listan eftertryckligt och lägger beslag på de tre topplaceringarna.

[caption id="attachment_102650" align="alignnone" width="892"]

Jämförelse klubbars publik i Europakval enskilda år (snitt EUR) med det allsvenska publiksnittet (snitt SV). CL = Champions League, EL = Europa League, ECL = Conference League.[/caption]

I en klass för sig är Malmö FF:s Champions League-kval 2011. Redan till den första matchen mot föga upphetsande HB från Färöarna dök det upp 12.500 personer. Det var lite mer än det kom till en vanlig allsvensk hemmamatch på den tiden. De klassiska drabbningarna mot Rangers (vinst) och Dinamo Zagreb (åkte ut) drog betydligt mer. Det slutade på rekordhöga 126 procent jämfört med MFF:s allsvenska snitt det året.

Malmö FF kommer själv inte att kunna slå det rekordet i närtid. Nu är publiksiffrorna i Allsvenskan så höga att det inte går att knö in fler på stadion under ett Europakval. Med kapacitetsreducering i Europamatcherna blir det svårt att ens nå upp till 100 procent.

Malmö FF lägger beslag på andraplatsen också med 115 procent 2014, det första Champions League-året. Det var lite mer publik på kvalmatcherna än 2011, men det hade blivit en än större ökning i Allsvenskan vilket drar ner siffran.

Fiaskoåret 2017 är trea på listan. Det kom över 20.000 för att se MFF:s triumftåg mot ett tredje Champions League. Men Vardar från Nordmakedonien blev en obehaglig överraskning som slog ut MFF direkt. Det blev bara en kvalmatch i Malmö det året, men den lockade 110 procent jämfört med en allsvensk normalmatch.

Den stora sensationen är att årets Kalmar FF kvalar in som fyra. De kom upp i knappt 110 procent av allsvenska snittet mot relativt okända Pyunik i ECL-kvalets andra omgång. Det är bra jobbat.

Även Hammarby i årets kval är värda att lyfta fram här. Över 24.500 mot Twente är 109 procent jämfört med det allsvenska snittet. Det är också den näst högsta publiksiffran för en kvalmatch i Sverige sedan 2009, bara slagen av AIK:s 28.410 när de mötte Celtic i Europa Leagues playoff 2019.

Fair play och flytt sämst

I botten på publikligan finns några riktiga nerköp, både i absoluta tal och jämfört med klubbens allsvenska snitt. Häcken hade 22 procent av allsvenska snittet 2011 och kom inte upp i tusen pers på någon av de tre kvalmatcherna. Än värre var Gefle 2013 med bara 17 procent, men allra värst var Gefle 2010 då man bara lyckades nå upp till 13 procent av sitt allsvenska snitt på de två kvalmatcher de spelade. Det var 380 åskådare på den första och 500 på den andra.

Gefles 2010 och 2013 och Häckens 2011 har två saker gemensamt. Det ena var att de inte hade en stadion godkänd för Europakval utan fick flytta sina matcher.

Gefle spelade på Råsunda 2010 och på Norrporten Arena i Sundsvall 2013. Det var i Sundsvall de satte bottenrekordet för en svensk kvalmatch i Europa League. Bara 304 åskådare fick se Gefle vända ett hopplöst 0-3-underläge från Cypern genom att vinna i Sundsvall med 4-0.

När Häcken hade den föga smickrande publikraden 934, 448 och 808 åskådare spelade de på i tur och ordning Gamla Ullevi, Örjans Vall och Nya Ullevi.

Snällaste klubbarna

Den andra saken de hade gemensamt var att de inte kommit med i kvalet för att de spelat bra utan för att de spelat snällt. Uefa hade fram till 2014 tre extraplatser i Europa League-kvalet som gick till klubbarna med högst fair play-poäng i de länder som toppade fair play-ligan. Det var ofta bottenlag som inte hade mycket att hoppas på i kvalet som fick platserna. När de dessutom inte kunde spela hemmamatcherna på sin egen arena blev publikintresset klent.

Även Brommapojkarna fick chansen i Europa League-kvalet 2014 tack vare en fair play-plats. Att de slapp hamna i botten på den här listan berodde till största delen på det usla publiksnittet de hade i Allsvenskan, 1.749 personer. Sedan hjälpte det till att BP efter två lätta segrar fick möta Torino i tredje kvalomgången. Det blev publikfest med BP-mått mätt, men fler än 2.043 kom det ändå inte för att se Serie A-laget möta Brommapojkarna på Tele2 en sommarkväll i augusti. Ja, för BP hade naturligtvis inte heller en godkänd arena utan fick spela sina kvalmatcher på Tele2.

AIK sämst sedan 2015

Om man tittar på tiden efter fair play-platserna och vändningen med Malmö FF:s första Champions League-deltagande 2014 sticker AIK ut med låga publiksiffror i Europakvalet i förhållande till Allsvenskan. De kommer inte alltid upp i ens 50 procent, vilket alla andra klubbar gör. Närmast är Elfsborg som ligger strax över på 53 procent både 2015 och 2022.

Enda gången AIK kommit upp i närheten av sitt allsvenska snitt var 2019 när man startade i kvalet till Champions League. Efter en trevande inledning kom 19.000 för att se AIK-Maribor i CL-Q2 – det var högre än en normal allsvensk match. När sedan storlaget Celtic var motståndare i playoff blev det nytt rekord för Europakval. 28.410 personer kom vilket till slut gav ett Europasnitt på 95 procent av AIK:s allsvenska publiksnitt 2019.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription