Den ene är mittback, den andra är anfallare. Barndomsvännerna Alieu Atlee Manneh och Kalipha Jawla står nu båda inför genombrottet i Djurgården. – Jag hoppas att jag och Kalipha tar oss upp tillsammans, säger Alieu Atlee Manneh. [show_ad id=1] Med tre minuter kvar av ordinarie tid i Djurgårdens cuppremiär mot Skövde AIK gav Thomas Lagerlöf och Kim Bergstrand chansen till Alieu Atlee Manneh. Den 17-årige försvararen fick då komma in som ytter, och löste uppgiften på ett tillfredsställande vis. – En skicklig spelare. Han har bra blick för spelet, men har en hel del att jobba med i sitt försvarsspel och positionsspel. En stor talang, berömde Thomas Lagerlöf efter matchen. De orden blev Alieu Manneh glad att höra när han mötte pressen efter sin tävlingsdebut. Att inhoppet betydde mycket för tonåringen var lätt att begripa. – Det var väldigt roligt att komma in framför fansen. Kanske lite pirrigt i början men efter två sekunder var det bara roligt. Jag fick springa lite, hade kanske inte så många bolltouch, men det var roligt att spela framför fansen, säger Alieu Atlee Manneh. Och om Alieu Atlee Manneh vill behålla en souvenir från matchen finns det en unik sådan från matchen. Han spelade nämligen i nummer tolv, med Theo Bergvalls namn på ryggen. – Det var roligt. De hade inte hunnit fästa namnet på tröjan så de sa bara till mig att ta Theos tröja. Då får jag ta den, garvar Alieu. Första a-lagsmatchen kom på försäsongen mot BP. Sedan dess har Alieu Manneh tillhört P19-laget, där det egentligen är tänkt att han ska spela, även om Thomas Lagerlöf i Sportbladet öppnade för att Manneh kan bli lagets fjärdemittback. – Jag tycker att jag har blivit noggrannare i mitt spel den sista tiden. När man är uppe i a-laget måste man vara det, med förstatouchen och allting. Jag har stärkt konditionen också, börjat springa mer och mer. Jag tycker att jag är på rätt spår. Konditionen har du pratat om tidigare, kan du berätta mer om det? – Det är en av de sakerna som jag vill förbättra. Jag vet att om jag kan få upp den så kan jag göra det bra i längre perioder i matcherna. Det handlarm est om konditionen i sprinterna. Thomas Lagerlöf sa att du är en stor talang med fina tekniska egenskaper, hur känns det att få höra det? – Det är kul att få höra det. Jag fortsätter bara jobba hårt varje dag. Han säger också att du behöver utveckla positionsspelet. – Ja, faktiskt. Allt sitter ju inte perfekt. Saker kan fortfarande bli bättre. En av de sakerna är faktiskt positionsspelet. Det kan jag jobba på, kolla runt och orientera mig. Det är ju väldigt viktigt som mittback. Efter BP-matchen var det en del som blev förvånade över att du inte var med på träningslägret, hur såg du på det? – Nej, jag spelar ju fortfarande i P19. Jag tror bara att det blev att jag var med dem och skulle komma igång istället för att åka till träningslägret. Blev du förvånad? – Inte direkt. Jag hade sett fram emot att kunna åka på träningsläger, men sen tänkte jag att ja... Jag får vara med mitt lag, mina boys, fortsätta träna och jobba hårt. Men den dagen Alieu Atlee Manneh får fler chanser i a-laget vet han att han har en god vän som väntar på honom. – Jag och Kalipha (Jawla) har känt varandra jättelänge. Ända sedan vi var små, jag tror vi var sex år gamla när vi lärde känna varandra. Våra föräldrar är som en familj. Vi är båda gambianer, så det blir typ som att man är släkt där. – Vi kan semestra ihop, vi kan fira högtider tillsammans, vi gör väldigt mycket saker tillsammans, faktiskt. Hur var Kalipha som liten? – Mycket energi! Mycket energi med fotbollen. Han ville mycket. Han var en väldigt bra kompis, men det var kanske lite för mycket energi ibland. Han var kanske lite busig. Men det var vi båda. Vad var ert värsta hyss? – Oj, oj, oj... Vi blev avstängda från skolan en eller två dagar. Vi spelade fotboll när det var lektion. Då sa läraren att vi inte behövde komma in till lektionen sen. Jag tror vi var tolv år. Alieu Atlee Manneh och Kalipha Jawla har alltså hängt ihop sedan lågstadieåldern. De spelade i mindre klubbar i Söderort innan de gick till AIK, men lämnade klubben tillsammans. Att gå till Djurgården var det självklara valet, för duon ville förbli intakt. – Vi har försökt pusha varandra. Det har varit mycket en mot en. Mycket sprinttävlingar, mycket sådana saker. Är det viktigt att ha en vän sedan innan i a-laget, som ju är en ny miljö för dig? – Det är väldigt viktigt. Det är en liten motivation för mig också att komma till träningarna. Jag vet att han är här, vi pushar varandra att bli bättre, att vilja mer. Det är väldigt nyttigt. Vem kommer gå längst av er två? – Vem som kommer gå längst? Haha, bra fråga! Jag vet inte, vi jobbar bara hårt varje dag, pushar varandra. Jag vill att han ska gå så långt som möjligt och jag vet att han hoppas att jag går så långt som möjligt. Jag hoppas vi tar oss upp tillsammans. Nej, att Alieu Atlee Manneh var på lysande humör efter tävlingsdebuten är det inget snack om. Och det där med tröjan, förresten, det ser han som bränsle. Nästa gång han spelar i a-laget ska han se till att Atlee Manneh är ett namn som ingen glömmer. – Ja, faktiskt, det ger motivation! Nästa gång borde det finnas en Atlee Manneh-tröja, skrattar Alieu Manneh.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription