De senaste åren har Hammarby spenderat allt mer samtidigt som resultaten blivit sämre. I sommar kan det leda till att Bajen river spelarkontrakt och måste vänta in försäljningar innan man kan förstärka laget. Fotboll Sthlm träffade klubbens vd Richard von Yxkull för en lång intervju. [show_ad id=3] Fotboll Sthlm möter Richard von Yxkull med en kopp kaffe i handen, på väg ut från Hammarbys kansli. Intervjutiden har krockat med att centerpartisten Mikael Peterson, vice ordförande i Stockholms stads idrottsnämnd, avlägger ett besök på Årsta IP. Efter en kvarts diskussion med Peterson är von Yxkull inne igen. Samtalet var en hyfsat spontan diskussion om fotboll och idrottens förutsättningar i Stockholm. Om Gubbängsfältet, dit Hammarby vill flytta sin verksamhet, talade herrarna inte. – Vi ska faktiskt till idrottsförvaltningen imorgon. Jag förväntar mig att få lite tydligare besked då. Sen tror jag att staden är lite försiktig med att gå ut och säga exakt vad som sker, för det är politiska beslut som tas. Även om vi har fått de försäkringar som behövs för att man ska kunna gå vidare hela tiden, så krävs de här slutliga beskeden. Det har varit en lång resa, vi jobbade i flera år med att titta på lösningar på Skarpnäcksfältet, men sen fungerade inte det och staden pekade på Gubbängsfältet. Nu tror och hoppas vi att vi ska kunna flytta en del av vår verksamhet dit 2026, säger Hammarbys vd. Turerna kring Hammarbys jakt på nya fotbollsytor har varit många. 2022 kunde Fotboll Sthlm berätta om skälet till att de ytor på Skarpnäcksfältet som klubben hoppades på gick om intet. Istället hoppades man då på Gubbängsfältet, men i utredningsbeslutet som kom i augusti 2023 fanns ingen formulering om att Hammarby där skulle få egna ytor, även om man planerar för att konstgräsbelägga en av rugbyplanerna. Sedan dess har inga beslut fattas om vad som ska uppföras på platsen. Men nu kan det vara på väg att hända grejer. Den 15 april hölls ett sponsormöte inför Hammarbys match mot Elfsborg, där Richard von Yxkull meddelade att Hammarby fått klartecken från staden om att klubben skulle få en 1000 kvadratmeter stor servicebyggnad och tre elvamannaplaner, enligt källor på plats. – Det stämmer delvis. Att vi kommer få det är ju inte beslutat i de instanser som krävs, men det som vi jobbar för är att vi ska få tillgång till ett servicehus på ungefär 1000 kvadratmeter. Det är det som vi tittar och ritar på nu, helt enkelt. Det kan gå upp och ner, lite grann. Sen är det ju en fotbollsplan i direkt anslutning till den som ska byggas, sen finns ju två planer för rugbyn och en bollplan som skolan har. Det vi tittar på är att få två planer och den här skolplanen, och kunna samköra den utifrån våra behov. Ska det vara planer som Hammarby ska nyttja eller dela med andra föreningar? – Vi kommer nog att behöva dela några av de här planerna med andra, förstås. Sen är vår målsättning att en av planerna ska vara dedikerad Hammarby och att vi ska kunna planera verksamheten efter den. Men jag tror inte att jag sa att vi ska få tre hela planer på mötet. Jag sa nog att det rör sig om tre planer som kommer uppföras, där en ska vara dedikerad till Hammarby. Det är vår ingång i samarbetet med staden. I varken utredningsbeslutet från förra hösten eller i stadens behovsanalys från i mars i år skrivs uttryckligen att ytorna ska bli Hammarbys. Vad är det som gör att du är så säker på att det kommer bli så? – Jag kan inte vara 100 procent säker, för det krävs ju vissa beslut och förankring i staden. Men jag känner mig säker för att jag har en tät kommunikation med dem som jobbar med det här. Det här som jag säger nu är ingenting som chockar staden, utan det är förankrat sedan tidigare. Sen är det så klart att det kan hända någonting i vår omvärld som gör att man ändrar det beslutet, men det skulle göra mig väldigt förvånad. Men ja, jag kan inte sitta här och lova att det blir så. Men alla signaler jag får och som idrottsförvaltningen får är positiva. Den 11 juli 2022 tog Hammarby emot IFK Göteborg på Tele2 arena. De 28 837 åskådarna kunde glädjas åt inte bara en 3–0-seger som satte Hammarby i en lovande sits inför guldstriden, utan också åt fem nyförvärv: Abdelrahman Boudah, David Concha, Nathaniel Adjei, Pavle Vagic och Shaquille Pinas presenterades alla i ett sjok inför matchen. Kort därpå gjorde Hammarby sin rekordvärvning i norrmannen Veton Berisha. Ett halvår senare kom notan för kalaset. Det året redovisade man kostnader på 44,5 miljoner för spelarköp. Personalkostnaderna i bolaget låg på 147 miljoner. Fotbollsekonomen Anders Norlen beskrev utvecklingen som en “kostnadsexplosion”, och trots rekordomsättning på 316 miljoner i koncernen hade bolaget Hammarby Fotboll AB bara 800 000 kronor i likvida medel när året var slut. Det präglade det kommande vinterfönstret. Ändå fortsatte kostnaderna stiga 2023: 56 miljoner för spelarköp och 159 miljoner i personalkostnader redovisade Hammarby i den senaste årsredovisningen. Att intäkterna för sponsring och matcharrangemang ökade räckte inte för att täcka tappet i spelarförsäljningar, som sjönk från 140 miljoner 2022 till 42 miljoner 2023. När året var slut redovisade Hammarby ett förlustresultat på -12,5 miljoner. Att höja risken och öka kostnaderna är inget ovanligt i Allsvenskan, där klubbarna ofta lever på marginalen. Det som sticker ut i Hammarbys fall är att kostnaderna ökat kraftigt under en period då laget blivit sämre. – Det är klart att vi alltid vill göra positiva resultat, men vi ser nog ekonomin över ett längre tidsperspektiv, där vi har haft fina resultat med oss som vi har periodiserat och som gör att vi har möjlighet att ett år göra sämre resultat. Vissa år väljer man att sälja, andra år väljer man att inte sälja, så det är väldigt styrt av transfers, skulle jag säga. Vi går ganska plus minus noll på vår drift. Det är Europaspel och transfers som gör de stora skillnaderna, säger Richard von Yxkull. Ni backar i och för sig 20 miljoner i rörelseresultatet. – Ja, det gjorde vi. Vi har också tagit några förluster på grund av våra sponsorer, vilket gjort resultatet lite sämre. De pengarna tror vi att vi kommer att få tillbaka, mycket pekar på det. Förhoppningsvis får vi lägga dem till årets resultat. Men det är klart att vi har en kostym som behöver anpassas efter den värld vi lever i. Världen har satt sig lite på rumpan och vi är en del av den. Samtidigt tror jag att alla känner att vi gjorde mycket bra i fjol, men att helheten blivit lite dyrare än vi trodde. Den utgiftspost som ökat mest är personalkostnader. Hur ser du på den ökningen? – I personalkostnaderna ligger ju spelare. Vi har valt att investera i oss själva och i våra trupper, samt i HTFF som en del i den längre planen. Sen har vi valt att inte realisera vissa försäljningar och då har vi sparat dem till senare. Men det är klart att vi kanske har en för stor spelarbudget. Vi kanske har lite för många spelare givet hur många vi skulle vilja ha. Men det är ett arbete som vi jobbar med nu, helt enkelt, hur vi bäst kan anpassa truppen utifrån strategin som vi har presenterat och hur vi vill balansera truppen. Personalkostnaderna ökade från 90 miljoner 2021 till 147 miljoner 2022, och sedan ännu mer 2023. Vad var det som gjorde att ni ville öka kostymen så mycket det året? – Det var av många anledningar. Vi var på en bra plats som förening, vi hade sålt många spelare, vi hade stabilitet i kassan och var i ett bra läge i serien. Vi hade satt strukturen med HTFF och visste hur vi ville jobba och investera där. Men ska vi vara ärliga så kanske vi delvis överinvesterade det året. Det gick kanske lite för snabbt. Framförallt har det väl gjorts investeringar där vi inte har fått ut de prestationer som vi hade hoppats på. Det är ingenting som vi inte lyckats managera, men det är klart att vi tog ett steg till. Sommaren 2022 valde ni att “gå för det”, för att tala fotbollsspråk? – Ja. Vi investerade i yngre spelare som vi kunde bygga värde i och som kunde säljas vidare. Sen valde vi också att investera i Veton Berisha och några andra större köp den hösten. I kassaflödesanalysen skriver Hammarby att man köpt spelare för 100 miljoner de två senaste åren. Samtidigt har laget börjat prestera sämre. Hur har ni resonerat om det i klubben? – Vi har resonerat en hel del. En del är ju att vi har investerat tid och resurser i att lägga en bättre struktur för värvningar, inte minst i vår strategiska plan i hur vi vill bygga truppen framöver och hur vi skapar en akademi som får större förutsättningar, men också i hur vi vill skapa förutsättningar för HTFF, samt hur vi vill balansera det med utländska spelare, inte minst Afrikaspåret. Sen kommer ju också de etablerade spelarna och mer traditionella transfers. Det reflekterar vi över nu. Det är klart att vi inte har fått det utfallet som vi hade hoppats på, men vi har också gjort bra saker. Vi har ett värde i truppen som vi aldrig har haft förut. Tyvärr har vi inte levererat sportsligt, men vi är övertygade om att vi har påbörjat en resa som är helt rätt. Vi har strukturer och muskler som gör att vi kommer kunna genomföra den här resan, men det är klart att det kommer krävas tålamod. Skulle du säga att ni har haft en bristande kostnadskontroll de senaste två åren? – Nej, det skulle jag inte säga. Vi har vuxit väldigt snabbt, men vi har inte haft en bristande kostnadskontroll. Vi har valt att investera och gått på högre hyllor i oss själva, i våra akademier, i damerna, i HTFF, för att göra oss långsiktigt framgångsrika. Men vi har inte varit oförsiktiga eller haft bristande kontroller. Behöver de sakerna utesluta varandra? Man kan väl göra stora investeringar, men ändå dra på sig för stora kostnader? – Så är det säkert. Det gäller att växa kontrollerat. Men jag tycker att vi har hanterat det helt okej. Vi har valt att försöka bygga en långsiktig grund att utvecklas på de närmaste åren. Sen håller jag med dig, om man ska vara rent krass, att vi var lite fartblinda 2022. Vi ville väldigt mycket. Så kan det vara ibland. Vi hittade väldigt mycket bra spelare också, men just där och då var vi kanske lite för ivriga. Hur gick snacket mellan dig och Jesper Jansson den sommaren? Pratade ni om att trycka på pedalen och satsa på guld? – Nej, det tror jag inte. Vi visste ju att vissa spelare var på väg ut, att flera spelare var sugna på nya äventyr. Vi förberedde oss den sommaren på att kunna bygga truppen framåt. Och så valde vi att gå på lite högre hyllor. Bygga i en kategori som vi inte var starka i, spelare som både skulle kunna bygga värde och leverera. Hammarby har ett a-lag som slutade sjua i fjol, men tredje högst personalkostnader i serien. Vad har ni lärt er av de senaste åren? – Vi är absolut inte nöjda med den prestationen. Självklart siktade vi högre än så. Men vi har också valt att inte fortsätta på det spåret. Vi jobbar med truppen och har en tydlig plan på hur vi vill balansera det här framåt. Vi har väldigt tydliga strukturer och processer framåt. Det är en del i vissa lärdomar som vi drog. Sen tycker jag att flera spelare också varit väldigt bra. Ibland går det bra, ibland går det sämre. Sen vet jag inte om vi är trea i lönekostnader i Allsvenskan, för vi har ett damlag och HTFF, som vi satsar mer på än andra gör. Till följd av de stora kostnaderna för personal och köpta spelarkontrakt riskerade Hammarby i vintras att gå in i ett fönster med dålig likviditet för tredje gången i rad. Då valde klubben att tidigarelägga säsongskortsförsäljningen. Istället för att, som brukligt, sälja säsongskorten i januari och februari öppnade man förnyelseperioden i november. Det fick följden att en extraintäkt på 43 miljoner landade i klubbkassan inför 2024. Det täppte igen vissa hål, men inte alla. Trots två säsongskortssläpp under samma kalenderår var inte likviditeten i bolaget bättre 27 miljoner vid årsskiftet 23/24. – Det var mer drivet av praktiska skäl än likviditetsskäl. Vi har haft det här upplägget förut, men för några år sedan valde vi att lägga säsongskortsförsäljningen i början av året, och sen valde vi i år att gå tillbaka till det gamla upplägget. Det är mycket på grund av praktiska skäl och att det underlättar för organisationen. Sen är det ju förstås bra att ha pengar i kassan när man går in i ett fönster. Men hade man inte gjort det hade det ju blivit underskott i kassan? – Ja, eller så hade vi kanske tagit lån. Vad säger det om Hammarby 2024, att man behövde låna pengar eller tidigarelägga säsongskortsförsäljning för att ha pengar i kassan? – Det är ju en månads skillnad. Hade vi inte sålt i december så hade vi sålt i januari. Det är ingenting som vi står och faller med, så likviditetsmässigt var det inte en fråga. Sen är vi en koncern där de likvida medlen måste liksom, gå emellan varandra för att säkerställa… Nej, men det är klart att ibland så har vi haft likvida utmaningar när vi väntar på en betalning och så är vi tvungna att agera. Då kan man hamna där. Framöver ska vi så klart försöka bygga en kassa så att man inte behöver göra så. Man ska heller inte glömma att vi har 14 miljoner i fordringar på en sponsor som inte kommit in. Det är en del i den här ekvationen. Den bilden jag får som utomstående är att Hammarby är en klubb som opererar med väldigt hög risk. Håller du med? – Nej, det skulle jag inte säga. Vi har inte en hög risk i hur vi driver klubben. Vi vet ju om pengarna som är på väg in och vi har stort värde i truppen. Så jag skulle inte säga att vi tar för stora risker. Men det är klart att vi har haft en lite för stor kostym och en partner som inte betalt räkningarna. I slutet av 2022 redovisade Hammarby Fotboll AB mindre än en miljon i likvida medel. Säger inte det att Hammarby är en klubb som till och från tar stora risker i hur man arbetar? – Ja, jo, så kan man ju se det. Samtidigt hade vi en betalningsplan där vi vet att vi har fordringar som kommer. Jag skulle inte säga att det är optimalt, det är klart att vi vill ha pengar på banken för att slippa låna av oss själva eller av någon extern. Det ska vi inte behöva göra liksom. Men jag skulle inte säga att vi tar stora risker. Vi har hela tiden haft en tydlig struktur på hur vi ska managera likviditeten. Vi går framåt, vi växer, vi fortsätter bygga, men vi har en ryggsäck som vi lite grann jobbar med nu. Om ni har en för stor kostnadskostym, vad är planen framöver? – Enligt den plan och den struktur som vi jobbar efter så har vi för många spelare just nu. Det är klart att det kommer att ta några fönster att jobba med det. Hur många spelare då? Fem, tio, femton? – Jag skulle nog säga att vi är fem–sex spelare mer än vi borde vara. De här fem–sex spelarna, hur ska ni lösa det? Ska ni sälja till andra klubbar eller kan det bli så att man bryter kontraktet med dem? – Det har jag ingen aning om, exakt hur man gör. Förhoppningsvis kan man väl sälja spelare och investera i nya. Vi är väldigt tydliga i hur vi vill balansera laget, hur många spelare vi vill ha i varje kategori. Där kommer vi att göra de förändringar som krävs. Det kommer att vara något plåster som behöver dras. Men det kan förhoppningsvis vara så att vi säljer spelare. I vintras bröt AIK kontraktet med tre spelare: Elias Durmaz, Jimmy Durmaz och Aboubakar Keita. Tror du att något liknande kan ske i Hammarby? – Så kan det bli. Jag tror inte att vi kommer bryta med så många spelare i sommar, vår ambition är att göra det planerat. Det är ingen panik, utan vi behöver göra det här på rätt sätt. Vi behöver agera utifrån skador, behov och spelare vi vill behålla, för att få den här balansen som vi är ute efter. Tål Hammarbys likviditet att bryta kontrakten med tre spelare? – Det tror jag. Förutom ökade kostnader för spelartruppen har också Hammarby sett en ökning av anställda på kanslitet: personal som inte jobbar direkt med fotboll. 2021 hade Hammarby 25 anställda i den kategorin, 2023 var det 46. Richard von Yxkull menar att det storleksordningen är rimlig. – Ja, men det tycker jag att den är. Vi är en stor organsiation där vi har vuxit inom olika verksamhetsområden ganska rejält. Det där är den stab som krävs för att driva det. AIK har 29 anställda i den kategorin. Hammarby har 46. För en utomstående låter det ju märkligt? – Jag kan inte svara exakt för hur AIK redovisar sina siffror, men jag vet att vi absolut har en större verksamhet än de har, med både HTFF och damverksamheten, som vi investerar mer i än vad de gör. Sen har vi investerat i kommunikationsavdelningen och andra bitar som är viktiga för den fortsatta utvecklingen under 2023. Men behövs 46 övriga anställda i Hammarby? – Det tror jag absolut. 100 procent. 2023 befann sig Hammarby i en liknande situation som i år. Då valde man till sommarfönstret att sitta lugnt i båten och inte värva mer än en spelare till a-laget – vänsterbacken Marc Llinares. Draget fick effekten att klubben fick kontroll på kostnaderna och hämmade heller inte de sportsliga prestationerna under hösten. Richard von Yxkull tror att det kommande sommarfönstret kommer likna det som gjordes i fjol. Några spelare planerar klubben för att sälja och av de fem spelare som är utlånade – Alper Demirol, Ibrahima Fofana, Moustapha Sabo, Nathaniel Adjei och Saidou Alioum – lär några lämna klubben permanent. – Sen får vi se lite grann hur det blir med Adjei. Det är inte helt klart hur det kommer gå för Lorient, men de ser ju inte ut att klara kontraktet. Men jag tror att vi kommer att se ett par – tre försäljningar. Och vi kommer säkert se ett par – tre förstärkningar. Är Hammarbys ekonomi för beroende av spelarförsäljningar? – I och med att vår kostym vuxit har de summor som vi budgeterar för i spelarförsäljningar vuxit. Det ska vara lite i underkant av vad som är realistiskt, givet att saker kan hända i form av skador och annat. Men ja, vi är beroende av spelarförsäljningar. Vi har också valt att hålla igen i de här två fönstren och fortsätta bygga värde i vissa spelare. Nu tror jag att det kommer att realiseras i några av dem i sommar. Nu i år värvade ni Frederik Winther först efter att ni sålde August Mikkelsen. Känner du att vad ni gör på transfermarknaden i för stor grad påverkas av spelarförsäljningar? – Det är ju en blandning. Vi tittar också på totalbudgeten för våra spelartrupper. Det är klart att vi hade kunnat gå för Winther innan vi sålde Mikkelsen, men det är en balans. Ibland kan man investera innan man gör sig av med någon, men det är lite mer riskfyllt. Men jag tror inte vi kände att vi gjorde det av likviditetsskäl, det var snarare att budgeten inte kunde fortsätta bli större. Vi ville också låta Kim komma in och lära känna truppen. Kommer Mikael Hjelmberg att ha en större budget i sommar än han hade i vintras och förra sommaren? – Det tror jag. Det bygger på att vi säljer några spelare, men det tror jag att vi kommer att göra. Jag tror att han kommer att ha en större budget att röra sig med. För att Hammarby kommer sälja spelare eller för att ni kommer skjuta till pengar? – Vi kommer att fortsätta jobba med den här truppen. Men Micke har också ett uppdrag att säkerställa att vi säljer spelare och att vi balanserar upp truppen som vi ska. Det är ett ansvar som han och Adrian och flera har. Men kommer Hammarby skjuta till pengar för värvningar eller kommer en ökad budget vara avhängig av att man gör spelarförsäljningar? – Det blir ju en styrelsefråga till syvende och sist. Vi kommer att göra det om det krävs för att säkerställa att vi spelar i Allsvenskan 2025. Vad betyder det? Kommer ni att skjuta till pengar om ni ligger sist? Om ni ligger tre poäng från kval? – Jag kan inte svara på det, för den diskussionen har vi inte haft. Men är det så att vi befinner oss i ett utsatt läge i sommar kommer vi att agera. Tror du att det är en risk att ni spelar i en annan serie? – Nej, det tror jag inte, men om vi skulle vara i ett läge i sommar där vi känner att vi måste agera, då kommer vi säkert att jobba utefter det. Vi kommer att ha ett spännande fönster. Det är jag övertygad om. Jag vet att vi kommer att sälja spelare i sommar, så det blir en lite hypotetisk fråga. Hur länge måste Hammarby bromsa innan man kan agera offensivt igen, om du förstår vad jag menar? – Jag vet inte om jag håller med dig om att vi har bromsat. Jag tror att vi både kommer att gasa och bromsa i sommar. Jag ser inte framför mig att vi kommer lägga en massa pengar på våra spelare, utan vi kommer långsiktigt behöva optimera vår trupp bättre. Vi kommer behöver optimera den både i antal och sett till vad den kostar, men vi ska också säkerställa att vi får ut mer av truppen i förhållande till vad den kostar. Det kommer betyda att vissa spelare kommer att behöva lämna och att vi säkert kommer att behöva avyttra vissa spelare som idag är viktiga spelare för oss, som sen kommer att behöva ersättas. När vi sedan tittar på vad truppen behöver ersättas med kommer säkert Micke och Adrian ha en bättre budget än förut. Under våren har också Hammarby varit hårdare ifrågasatta än på länge. Frän kritik har riktats mot klubbens sportsliga ledning i inflytelserika supporterorgan som podcasten Det svänger om Bajen. Årsmötet blev också livat, efter att Stockholm Södra lanserat en egen styrelsekandidat och opinionsbildat för förändring med ett öppet brev till Hammarbys medlemmar. I den texten, liksom på sociala medier, ifrågasattes kraftigt om Richard von Yxkull var rätt man att leda Bajen. – Jag är också supporter, i grund och botten. Jag förstår frustrationen. Vi har varit duktiga på att måla ut målbilden, men lite sämre på att prata om resan och förväntningarna dit. Det är klart att det känns som att vi har ett hack i skivan sportsligt just nu, jämfört med 2019 och 2021 då vi vann cupguld. Det köper jag till 100 procent. Men jag är helt övertygad om att vi är på väg att skapa ett väldigt starkt Hammarby, ett slagkraftigt Hammarby och ett konkurrenskraftigt Hammarby. Det arbetet är jag väldigt trygg i. Vi har inte vänt upp och ned på klubben, men vi har strukturerat om och ifrågasatt det som vi har gjort sämre och fokuserat på vad vi ska göra bättre. Vi kommer att investera mer i oss själva, mer i akademin och HTFF, för att hitta balans. I det läget vi är i nu ska vi inte vara beroende av Europaspel. Jag vill ju bara att alla ska vara lyckliga, stolta och glada, och känna den värme och glädje som man vill känna. Det är min drivkraft. Det är därför jag håller på med det här, även när man får arga mejl och DM:s Hur mycket tar sånt på en? – Det är klart att det känns. Jag skulle ljuga om jag sa något annat. Som jag säger, jag är hammarbyare och vill att alla ska känna stoltheten och glädjen som man gör när det går bra. Det låter kanske konstigt, men jag får också energi av det. Då vill jag bevisa ännu mer och jobba ännu hårdare, upp på hästen och framåt. Sen förstår jag att man söker syndabockar, men vi är på rätt väg. Vi har haft åtta år av ständig uppgång och ett litet hack i skivan de sista två åren. Men vi har en plan för hur vi ska komma tillbaka och vi har musklerna för att göra det. Så jag får lite energi av det, men fan… Ibland är det skitjobbigt. Det har riktats kritik mot hur du anställdes, när du gick från ordförande till tillförordnad vd till vd. Hur ser du på det? – Jag vet inte hur jag ska svara på det. Jag har varit i klubben i väldigt många år, klev in när Henrik klev av och hade ett halvårs provanställning, tills jag fick frågan om jag ville stanna i den rollen. Där och då var det vad styrelsen tyckte och förhoppningsvis var det också det bästa för Hammarby, att vi fick den där kontinuiteten som klubbar behöver. Men om det skulle ha varit en process där fler skulle ha sökt jobbet, det är mycket möjligt att styrelsen skulle ha gjort så. Men jag tror att de kände ett förtroende för mig och jag hade jobbat där i ett halvår. Vad menar du att styrelsen kunde ha gjort istället? – Utlyst tjänsten. Jag vet inte, jobbat med en rekryteringsfirma? Jag har ingen aning. För det gjordes inte? – Jag vet inte exakt, om de träffade andra kandidater och hur de resonerade i detalj. Jag var inte en del av det, utan jag fick en fråga och tackade ja. Kan du i efterhand känna att det hade varit skönt för din egen skull om styrelsen hade pratat med fler kandidater? – Ja, nej, jag har ingen aning. Det är absolut inget hemlighetsmakeri i den processen, det fanns ingen nepotism. De gjorde det som de tyckte var bäst för Hammarby och det var väl bra. Framåt så kanske det blir viktigt att göra om den processen. Men det var lite extraordinära omständigheter som ledde fram till den situationen, också. När Hammarby lanserade sin sportsliga strategi, som är tänkt att ersätta det som lett till den situation klubben befinner sig idag både sportsligt och ekonomiskt, var transparens ett nyckelord. Långa föredrag hölls på Södra Teatern, målet och metodiken bakom kursändringen publicerades på hemsidan och klubben uppmanade supportrarna själva att bedöma de sportsliga prestationerna utifrån KPI:er, en samling statistiska fotbollsmått. Enligt Richard von Yxkull gick klubben kanske lite för långt i sin iver att stå för öppenhet gentemot supportrarna. – Vi överinformerar nästan ibland. Vi vill att alla ska känna sig delaktiga och vara med på vad vi gör, men vi behöver kanske bli bättre på att prata om resan och inte bara om slutmålet. För är vi nöjda med att ligga elva efter sju omgångar? Nej. Var vi nöjda med att sluta sjua i fjol? Absolut inte. Är vi nöjda med de sportsliga prestationerna? Är det i linje med den fotboll som vi vill spela? Nej, och vi ska säkerställa att vi når dit. 100 procent. Vad känner du är ditt ansvar för att Hammarby är där man är idag? – Mitt ansvar är att säkerställa att vi har de ekonomiska förutsättningarna att göra de affärer som vi har gjort. Det är förstås en helhet som vi ska se till att den fungerar. Mitt ansvar är förstås att vi ska gå så jäkla bra som det bara går, på Kanalplan och på Tele2. Det är ändå det som vi håller på med. Vi är inte här för att bygga ett ekonomiskt större Hammarby. Vi är här för att bygga ett bättre Hammarby. Du nämnde att ni ska optimera truppen. Vad konkret menar du med det? – Som jag sa, både i antal spelare och hur vi balanserar den. Och lite grann vad den får kosta. Vi ska också säkerställa att vi har en plan för de unga spelare som kommer upp underifrån. Hammarby har aldrig haft så mycket talang som vi har nu. När du säger balansera, menar du mellan positioner, åldersfördelning, kontraktslängder...? – Det är väl både och. Dels så ska vi hela tiden utgå från hur vi vill spela och vilka vi vill vara. Då ska vi säkerställa att vi har de spelare som vi behöver för det spelet och att vi har rätt balans mellan erfarenhet och ungt. Men framförallt handlar det om storleken och budgeten som möjliggör att vi kan fortsätta investera i ännu bättre spelare. Om det är ålder som spelar roll, behöver Hammarby fler yngre eller fler äldre spelare? – Det är så svårt att avgöra. Vissa mognar tidigt och vissa inte. Men jag tror att det krävs en viss typ av erfarenhet för att skapa förutsättningar för yngre spelare. Å andra sidan finns spelare som Viktor Djukanovic som var 18 när han kom och levererade från dag ett. Det skiljer sig åt. Så hur ska ni hitta en bättre balans? – Vad jag menar är att det är rätt tydligt vilka spelare som vi vill ha utifrån de kategorier som vi har. Vi ska hitta och säkerställa att vi har nyckelspelare som kan leverera på hög, hög allsvensk nivå, men som inte måste ha försäljningspotential. Sen ska det balanseras med truppspelare som säkerställer en jämnhet och är stommen i laget, i förhållande till yngre värdespelare och framtidsspelare. Men det handlar inte om att vi ska ha x antal spelare på plan hela tiden i varje kategori, vi ska ha en balans för att de yngre spelarna ska kunna ta sig fram i en miljö där de också levererar, så att vi inte blir för ojämna. Sen har vi en kostym som kanske är lite för stor just nu och då är det väl ett antal spelare som vi har som är i kategorin att de kostar lite för mycket. Så balansen handlar om att ni ska göra er av med spelare som kostar för mycket och plocka in spelare med erfarenhet? – Ja, eller, jag ska inte föregå det arbete som Micke och hans gäng ska göra. Det här är ett pussel som de sitter med hela tiden. Det är ett arbete som pågår. Jag kan inte säga exakt var vi är och hur det ser ut just nu. Söker ni fortfarande en head of football? – Jag skulle inte säga att vi aktivt söker den personen just nu, men vi jobbar aktivt med hur vi vill att organisationen ska se ut i förhållande till den strategi som vi har lagt. Vi tittar på den rollen, men också på andra. Jag skulle kanske inte kalla det en head of football, men rollen som sådan är fortfarande aktuell. Så det handlar mer om vilken kompetens som dyker upp snarare än att ni lägger upp en annons på internet? – Vi kommer nog att söka den här tjänsten, sen om vi söker den utåt eller om vi söker den via en rekryteringsfirma vet vi inte just nu. Steg två i den här sportsliga strategin är hur vi ska bygga organisationen och faciliteterna givet den värld som vi befinner oss i och hur organisationen ska se ut. Hur vi får en bättre struktur på organisationen. Det gäller ju hur vi jobbar med damer, akademier, rekrytering, allt det här. Då är den rollen aktuell. Tror du att ni kommer tillsätta den tjänsten 2024? – Ja, det tror jag. Jag är inte säker, men jag tror det, ja. Ni kommer anställa någon till den tjänsten, men ni söker inte någon till tjänsten aktivt just nu? Hur hänger det ihop? – Det stämmer. Just nu så är det inte en tjänst som vi aktivt söker, men jag tror att vi kommer söka den framöver. Exakt hur rollen kommer att vara är fortfarande ett arbete som pågår. Framförallt utifrån det arbete som vi gör nu med vår sportsliga organisationen. Men vad är poängen med att vänta med att anställa någon? Är det inte bättre att börja så fort som möjligt? – Just nu har vi tittat på vilka behov som vi har och vilken roll den här tjänsten ska ha och vilket jobb den ska göra. Det behöver förtydligas innan vi söker den. Rollen framstod som väldigt tydlig när ni presenterade den på medlemsmötet. Vad har hänt sedan dess? – Framförallt så har vi fortsatt jobba med processer och strukturer och hur vi ska organisera oss framtå. Sedan har till exempel Adrian von Heijne kommit in med sina kompetenser och därför har rollen förändrats lite. Men jag tror att vi kommer att anställa någon som är sportsligt ansvarig för hela Hammarby. Det tror jag. Vilken profil vill ni ha? – Jag kan inte gå in i detaljer på hur tjänsten kommer se ut, det är ett arbete som pågår. Vi tittar efter någon som ska leda Hammarbys sportsliga organisation framåt. Exakt hur tjänsten kommer att se ut är något som vi fortfarande tittar på, utifrån de förutsättningar vi har. Grundsyftet med tjänsten kvarstår, men vi söker den inte just nu, eftersom vi inte är färdiga med exakt hur vi vill beskriva den. Adrian von Heijne har jobbat i Hammarby sedan förra hösten. Ni har väl haft sedan dess på er att förstå vad han kan göra och är bra på, och hur det påverkar head of football-rollen. Varför tar det mer än sex månader att börja omformulera en roll? – Nej, men precis som du säger, Adrian har kommit hit och har tagit en plats och en roll som vi är väldigt nöjda med. Delar av head of football-tjänsten har hamnat under hans ansvar och frågor som han jobbar med. Därför ändrar vi lite grann i beskrivningen och omfattningen av den här rollen. Vi vill vara säkra på att vi har rätt roll när vi sedan ska ut och söka någon som kan ta den. Det är ett arbete som Adrian också har varit med och jobbat med. Nu är vi färdiga att ta nästa steg i den processen. Vad skulle du säga talar för att Hammarby är på rätt väg nu? – Jag skulle säga att vi har en struktur och en organisation på plats och en väldigt tydlig väg framåt. En tydlig, sportslig väg framåt, i hur vi vill managera det här. Vi har bra förutsättningar att fortsätta bygga faciliteter och organisationen framåt. Hammarby, jämfört med tidigare, är en stor, fungerande klubb nu. Vi har alla förutsättningar att fortsätta jobba på det. Vi behöver skruva lite här och där förstås, men vi behöver inte göra några större investeringar i oss själva nu. Nu handlar det mer om att jobba med detaljerna. Där tror jag inte Hammarby har varit tidigare. Sen behöver vi hitta tillbaka sportsligt, bygga framtidstro och hitta den här kraften igen. ✓ Artikeln har tillfogats en rättelse. Koncernen AIK Fotboll har inte 21 övriga anställda, vilket tidigare angavs, utan 29.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription