DEBATT: Polisens metoder kan skada fotbollen

Fotbollen är en resurs för samhället, inte en belastning.

Om fotbollsklubbarna ska kunna överleva måste polisens hårda strategi ersättas med dialog.

När ska de ansvariga politikerna, Amanda Lind och Mikael Damberg, agera?

Annons

Det här är en debattartikel från Vänsterpartiet i riksdagen samt från Vänsterpartiet i Stockholms stad och Solna

Många är de supportrar som väntat på att få gå på match igen. Att få se sitt lag kämpa och få känna gemenskap med andra på läktaren. Det blev uppenbart när publiken försvann under pandemin, hur viktig den är för att skapa stämning och nerv på matcherna. Men den efterlängtade återöppningen av fotbollen har tyvärr inte blivit den folkfest man kunde hoppas på. Istället har vi sett i media hur bekymrade föreningsrepresentanter och supportrar berättar om flaggförbud och nya publikbegränsningar. Det är en besvikelse. 

I våras meddelade nämligen Polisen att de skrotar den kritiserade Villkorstrappan, en strategi från Polisen riktad mot fotbollssupportrar. Tyvärr verkar det inte stämma då samma metoder som fanns i Villkorstrappan fortfarande används, och dessutom planeras det för en ny strategi med liknande innehåll. Det rör sig bland annat om att minska publiken som får gå på matcherna. Det här riskerar att få allvarliga konsekvenser för svensk fotboll.

Syftet med Villkorstrappan har varit att få bort de ordningsstörningar som ibland förekommer kring matcher, men tyvärr har implementeringen av strategin inneburit att en del fotbollsklubbar fått svårt att bedriva sin verksamhet. Det beror på att en del av kraven som ställts från Polisens sida varit omöjliga för klubbarna att tillmötesgå, till exempel att det får vara noll ordningsstörningar på evenemang med väldigt mycket publik. Med det kravet skulle ingen nattklubb få ha öppet och ingen musikfestival kunna hållas. 

När fotbollsklubbarna inte kunnat utföra det som krävts har de utsatts för bestraffning, bland annat i form av minskad publik. Det är inte konstruktivt och kommer inte lösa problemen med ordningsstörningar. Dessutom upplever sig också många supportrar orättvist behandlade eftersom det blir en form av kollektiv bestraffning. Frågan känns nu mer aktuell än någonsin, då Polisen under en presskonferens nyligen återigen visade att de står långt ifrån klubbarna och supportrarnas uppfattning om situationen.

Sverige var dessutom fram tills införandet av Villkorstrappan ett av Europas framgångsländer där polis och arrangörer från hela världen kom på besök för att se hur klubbarna arbetade kring arrangemang. Fotbollsklubbarna har nu tydligt önskat en tillbakagång till andra samarbetsformer som bygger på dialog, men de har inte fått gehör och befinner sig nu i ett låst läge. Här behöver ansvariga politiker kliva in. 

Fotbollens föreningar har sammanlagt en miljon medlemmar och cirka 600 000 aktiva spelare. De står idag för en tredjedel av den samlade svenska idrottsrörelsens aktiviteter. Svensk elitfotboll hade 2019 närmare 3,2 miljoner åskådare. Fotbollsklubbarna i Sverige genomför mängder av projekt som är nyttiga för samhället i stort, bland annat arbetar många med integration. En uträkning beställd av Föreningen Svensk Elitfotboll (SEF) visar också att de allsvenska klubbarna före pandemin bidrog med närmare en halv miljard kronor i direkta intäkter till statskassan per år, i form av skatter och avgifter för sin verksamhet och personal. Det finns fortfarande mycket att arbeta på – till exempel att förbättra kvinnor och tjejers rätt att idrotta på lika villkor och att arbeta med machonormer – men fotbollen är i stort en viktig resurs för samhället. Och den är värd att värna.

Om målet är att minska ordningsstörningarna på matcher och samtidigt ha en levande supporterkultur, måste Polisen arbeta tillsammans med fotbollsklubbarna, inte emot dem. När kommer de ansvariga politikerna, idrottsminister Amanda Lind och inrikesminister Mikael Damberg, att agera för att det ska ske?

Vasiliki Tsouplaki (V), idrottspolitisk talesperson 

Hassan Jama (V), vice ordförande idrottsnämnden Stockholms stad

Emil Flisbäck (V), ledamot kultur- och fritidsnämnden Solna