19 år gammal slängdes Andre Picornell in i den allsvenska hetluften. Efter två år i Djurgården flyttade målvaktstalangen till Portugal i jakten på regelbunden speltid. Ett beslut som lett till att han nu är en del av det svenska U21-landslaget. [show_ad id=1] Andre Picornell lämnade allsvenskan för portugisiska Gil Vicente, och han är lite av en doldis för många svenska fotbollssupportrar. Flytten ser dock ut att ha varit precis vad målvakten behövde, och ett fint kvitto kom nyligen då han togs ut i det svenska U21-landslaget för första gången. - Först och främst jättekul att vara här. Det var ganska exakt två år sedan jag var i landslaget senast, så man har saknat att sätta på sig landslagskläderna. Förra gången var jag uttagen i P-19, och här i U21-landslaget märker man såklart skillnad. Det går fort och vi har väldigt bra spelare i laget just nu, säger han. Du har gått igenom i princip alla pojklandslag på vägen hit. Hur många är det som har gått hela vägen tillsammans med dig och är i U21-landslaget just nu? - Det är väl fyra-fem stycken tror jag. Jag känner många även fast det är min första U21-samlingen. Jonas Rouhi(Juventus) har jag spelat i landslaget med, Wilmer Odefalk(BP) har jag spelat med i både klubb och landslag förut. Även Lukas Björklund(Sönderjyske) och Victor Andersson(AIK) har jag spelat med i landslagen. Det är väldigt roligt att man stöter på alla såhär. Vi har alla vår vardag, men sen kommer man hit och samlas. Om vi backar bandet några år så lämnade du Brommapojkarna för Djurgården. Hur var det att komma till Djurgården? - Jag kom till Djurgårdens P19 inför 2022, och jag hade en liten skada när jag lämnade BP. Sen fick jag ganska snabbt komma till a-laget. Jag tror att Tommi Vaiho gick på lån till Sirius och då fick jag följa med på hela europaresan också. Jag körde på med a-laget i princip sedan början på året. Sedan matchade jag med P19 så mycket jag hann och kunde. Du fick ett par matcher i a-laget, hur upplevde du att det gick? - Det var jätteroligt att få debutera. Att debutera i allsvenskan är en dröm som man har haft. Jag önskade såklart att jag skulle spela mer, men jag blev skadad rätt tätt inpå det och det kom olägligt för min del. Det var trist, men sån är fotbollen. Vi skruvar tillbaka tiden till 2023 och allsvenskans andra omgång mellan Sirius och Djurgården. I början av den andra halvleken slog hemmalaget en boll i djupled och Jacob Widell-Zetterströms utrusning lämnade mer att önska. Målvakten kom på mellanhand, rev ned en motståndare och det röda kortet var odiskutabelt. På bänken satt Andre Picornell och den allsvenska debuten kom plötsligt. Vid en vanlig debut får man kanske reda på att man ska få chansen någon dag innan och hinner förbereda sig. Din debut blev det motsatta. Kan det till och med ha varit positivt att det blev så? - Ja, det tror jag faktiskt. Jag har sagt det till vänner och familj efteråt - att det var skönt på ett sätt att inte gå och tänka så mycket, utan bara att bli inkastad i det och spela fotboll för det är ju det man tränar på varje dag. När man står där så är man inne i matchen och hinner inte tänka så mycket. Det var ett skönt sätt att få göra debut på, säger han. 20-åringen blev erbjuden en kontraktsförläning av Djurgården, men någon fortsättning i klubben blev det inte. Picornell tackade nej och valde att se sig om efter alternativ. - Jag tyckte att det var en bra lösning för mig. Jag hade en skada där som var lite oläglig, men det kändes rätt för båda parterna att titta vidare. Det tog en tid innan jag hittade en klubb i och med att jag var skadad. Jag kämpade på med min rehab fram till förra sommaren, då jag drog till Gil Vicente i Portugal. Hur har det varit att komma till Portugal? - Jag har kommit in i det väldigt bra både fotbollsmässigt och i vardagen. Jag har velat få spela matcher kontinuerligt, och det har jag fått göra i deras U23-liga och samtidigt träna med a-laget. Det har blivit en väldigt bra lösning för mig. Hur är nivån på U23-ligan? - Den är bra. Precis som den i portugisiska fotbollen överlag så svänger det rätt mycket och man går jobba mycket som målvakt. Det är utvecklande och en annan typ av fotboll än den man spelar i Sverige. Men det är väldigt bra, man får nya erfarenheter. Gil Vicente har tre målvakter i a-laget och Picornell tycker själv att han är ”ganska långt” ifrån att få speltid där just nu. En av målvakterna är dock skadad för tillfället och därför är han uppe och tränar med dem. Han själv känner ingen stress över konkurrensen, och ska göra sitt bästa för att bevisa sig även på den nivån. - Den stora skillnaden är hur tekniska spelarna är här jämfört med i allsvenskan. Man kan se att nästan oavsett vilken position man spelar på så är man väldigt teknisk. Sedan tycker jag att Djurgården hade väldigt bra kvalitet också, men det är svårt att mäta när det är två olika fotbollsstilar, säger han. Isolerat till din position och målvaktsträningen, skiljer det sig mycket även där? - Inte jättestor skillnad på sättet som vi jobbar. Det är ganska likt och jag hade ju Nikos(Gkoulios) i Djurgården som var jätteduktig. Det är rätt likt i hur man jobbar sett till det målvaktstekniska. Nu har vi fått in en ny målvaktstränare i Gil Vicente också, så han kanske jobbar lite annorlunda - men jag har bara hunnit ha honom i en träning innan jag kom till landslaget. Andre Picornells kontrakt med Gil Vicente sträcker sig över två säsonger med option på ett år till, och han har inte bråttom någonstans. Tvärtom trivs han i sin nya klubb och det är tydligt att han känner att han hamnat på en bra plats. Djurgården är dock en klubb som han fortfarande följer och känslorna har inte svalnat. - Djurgården har en fin plats i hjärtat. Jag hade två väldigt utvecklande år där man kommer från P19 och fick komma upp till ett a-lag med allt vad det innebär. Jag utvecklades under de två åren som gick väldigt snabbt. Följer du dem någonting fortfarande? - Jo, det gör jag. Jag är nära vän med Theo Bergvall och jag såg träningsmatchen mot KuPS i fredags. Ser du dig som en Djurgårdssupporter? - Ja, det blir man ändå när man varit i klubben. Det är svårt att inte bli det, säger han. Målvakten nämner flera gånger Europaäventyret 2022 som något som etsat sig fast lite extra. Trots att det inte blev några minuter på planen så gav det viktiga erfarenheter som han kunnat ta med sig. Två år senare var Djurgården tillbaka i Conference Leagues ligafas och precis som då följde han hur det gick för laget. - Ja, det har gått väldigt bra och det är kul. Man minns tillbaka på minnena jag själv fick och även om jag inte spelade själv så är var det väldigt många fina minnen därifrån. Det är kul att se när Djurgården går så bra! Har du något särskilt minne från 2022 när du själv var en del av laget? - Det är svårt att säga ett, men när vi mötte APOEL borta så var det en speciell match. Det var väldigt häftigt och efter matchen när vi fick springa och fira med de som rest ner, det minns man särskilt.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription