Idag skulle Hammarby ha mött Kalmar FF i Allsvenskans första omgång.
Bajen-supportern Jakob Åsell är en av många som saknar den uteblivna fotbollsfesten.

Solen skiner och just idag känns sorgen över en försvunnen allsvensk vårsäsong. En grönvit premiärmarsch som gått upp i rök. En förlorad ventil i livet.

I världens mest sekulariserade land är vissa traditioner fortfarande heliga. På Södermalm har premiärdagen sina rutiner. Halsduken, matchprogrammet och säsongens första öl på söder innan marschen över Skanstullsbron. Vårdamm och bengalrök. Årliga ritualer som påminner oss om vilka vi är och var vi kommer ifrån. Som skänker en ordning åt årstiderna. Ända sen Mohammed Al-Hakim satte pipan i munnen och blåste av säsongens sista match i novembermörkret, och en ynka poäng stod mellan oss och guldet har vi räknat dagarna.

Vi har väntat så länge på just den här dan, och det är tomt när den äntligen kommer.

Har vi tillräckligt med täckning på vänsterbacken?
Vem blir förstemålvakt?
Hur ser Paulinhos form ut?

Vem hade kunnat tro att helgens viktigaste frågor skulle bli fullständigt irrelevanta genom en fladdermus vingslag på andra sidan jorden? Istället ligger mattan på Tele2 orörd. Flaggorna förblir rullade i källarförråden. Matchprogrammet är ännu otryckt och ridån stannar nere. Ur led är tiden och våren har kommit av sig.

Just idag skulle vi ha fyllt uteserveringarna kring Medborgarplatsen. Trängt ihop oss framför bardiskar utan oro att smittas av annat än premiärfeber. Tusentals vänner och främlingar skulle ha lämnat sina vinteriden och plötsligt poppat upp ur marken likt grönvita vitsippor. Som så många gånger förr hade vi knutit på oss vårskorna och öppnat struparna för att sjunga in allsvenskan och ljusare tider.

Istället är här folktomt. En ensam Hammarbyhalsduk dansar i vinden från ett fönster några våningar upp från Götgatan som ekar ödsligt tom. Inga skrattande barn, inga slussars brus. Här hörs bara vindarnas sus.

✓ Det här är en gästkrönika. Här hittar du Jakob Åsell på Twitter!