Experten svarar: Starkt 2020, stor potential men mycket kvar att utveckla

Skräckprognoserna från i våras slog aldrig in.
Hammarby kom ur pandemiåret 2020 med ett ungefärligt nollresultat.
Kristof Vogel, som driver fotbollsekonomibloggen Osynliga handen, svarar på frågor om Bajens ekonomi på kort och lång sikt.

Annons


Hammarby Fotboll AB gjorde ett marginellt minusresultat för 2020, vilket vd:n Henrik Kindlund har sagt sig vara mycket nöjd med. Har han skäl till det?

Ja, det tycker jag verkligen. Även om det finns några klubbar som har redovisat ett betydligt bättre resultat. När vi summerade 2019 så pratade vi om att Hammarby Fotboll AB hade en skör balansräkning. Det är något som bolaget behövde hantera på flera olika sätt och man gjorde det på ett väldigt bra sätt. 

Vad imponerar mest?

Det är dels kontrollen över situationen och det sätt som föreningen gick ihop och löste krisen tillsammans. Steg för steg vidtogs de åtgärder som krävdes.

När det under förra våren blev ett faktum att allsvenskan skulle skjutas på framtiden, så stod Hammarby Fotboll AB framför väldigt många riskfaktorer. Bolaget gick in i 2020 med 6 miljoner kronor i kassan, då hade man redan sålt säsongskort för 12 miljoner kronor under hösten 2019. Kostnadskostymen satt tajt.

Förutom osäkerheten när det gäller de egna intäkterna så var också en tredjedel av bolagets totala tillgångar en transferfordran på i första hand Club Brügge. Man hade således en kreditrisk som var exponerad mot pandemins effekter på övriga fotbollsindustrin. Vi har sett ett par exempel under det senaste året där klubbar har varit sena med sina transferbetalningar. Men som tur är har det än så länge bara skakat lite lätt i grunden. 

Likviditetsproblemen under det första halvåret löstes med hjälp av en överenskommelse med spelartruppen som gick med på att hälften av löneutbetalningarna skulle skjutas fram till augusti. En stor del av intäkterna säkerställdes genom en kampanj riktad mot säsongskortinnehavarna och sponsorer. Båda stod kvar vilket gav 31 miljoner kronor i publikintäkter (ner från 57 miljoner kronor 2019) och sponsorintäkterna ökade från 33 miljoner kronor till 35 miljoner kronor – starkt eftersom det inte kunde genomföras några fysiska aktiviteter. Utan de här stora insatserna från supportrar och sponsorer hade situationen varit värre förstås. 

På kostnadssidan kom man överens med anställda om lönereduceringar på upp till 20 procent. Personalkostnaderna för helåret var trots det upp, från 88 till 89 miljoner kronor. Något som delvis kan förklaras med att antalet anställda i aktiebolaget ökade från 52 till 68 i och med att damlaget gick in i verksamheten. Man gjorde också några större kontraktsskrivningar precis innan pandemin. Ett nytt avtal skrevs med Darjan Bojanic samt nyrekryteringarna av Abbe Khalili samt Paulinho.

Idrottsverksamhetens kostnader minskade från 41 miljoner kronor till 21 miljoner kronor vilket kompenserade i nästan hela uteblivna lösbiljettförsäljningen. Reduceringen beror troligen till stora delar på uteblivna evenemangskostnader. 

Tillsammans med de statliga stödpaketen kunde Hammarby Fotboll AB landa ett resultat nära nollstrecket. Pandemiåret gjorde ingen skada på balansräkningen och kreditrisken på den har minskat och likviditeten är bättre.

Vad sticker ut i årsredovisningen?

19 miljoner i positivt kassaflöde. Trots utebliven säsongskortförsäljning under hösten 2020.

Aktiebolaget har bundit mindre kapital. Det beror framför allt på att Club Brügge betalade sin transferfordran på 20 miljoner kronor (intäkten bokförd 2019). 

Övriga omsättningstillgångar minskade med 5 miljoner kronor, på grund av en lägre ekonomisk aktivitet under året. Man har fakturerat mindre under 2020. Det är ett tema som har varit tydligt under hela den allsvenska rapportsäsongen. Bolaget har också tagit upp en kortfristig skuld på 4.5 miljoner kronor. Det är en reservation för återbetalning av säsongskort. De pengarna är kvar i bolaget. Man har också gjort en avsättning på 3 miljoner kronor för reklamationer avseende sponsorpaket och säsongskort.

Intäkterna från spelarförsäljningar uppgick till 16.5 miljoner kronor och allt betalades under 2020 vilket var bra för kassaflödet. Här ingår försäljning av spelarlicenserna för Nikola Djurdjic, Leo Bengtsson samt Emil Roback. Rimligen borde eventuella diverse prestationsbonusar från tidigare kontraktförsäljningar också landa under denna post. 

Hammarby har fortfarande en fordran på Club Brügge på 4.7 miljoner kronor. Den var bokad som en finansiell anläggningstillgång förra bokslutet men har nu flyttats över till kortfristiga fordringar vilket betyder att den förväntas att betalas under 2021 (intäkten bokförd 2019). 

Vad oroar mest?

Faktumet att Hammarby Fotboll AB:s balansräkning är svagare än vad den var 2016. Ekonomin och riskerna har ökat sedan dess. Soliditeten är 31 procent jämfört med 53 procent 2016. Konsolideringsgraden (eget kapital delat med personalkostnader) är 21 procent jämfört med 31 procent. Förbundets rekommendation är 50 procent. 

Balansräkningen är också svag om man jämför med flera av konkurrenterna. Det beror framför allt på att Bajen är en kronisk underpresterare när det kommer till att utnyttja sina resurser. 

Eller för att konkretisera det lite, Hammarbys kommersiella intäkter (publik- sponsor- och SEF-intäkter) har under de senaste fyra åren totalt varit ungefär 160 miljoner kronor större än IFK Norrköpings dito. Peking har kommit före Hammarby i tabellen tre av fyra år. Mäter man på den nedersta raden i resultaträkningen så har IFK Norrköping tjänat cirka 80 miljoner kronor mer än Hammarby under tiden. 

Nu är Peking bäst i klassen men om man gör en likadan övning och jämför med Djurgården Elitfotboll AB så har Bajen haft mer än 60 miljoner kronor mer i kommersiella intäkter men på den nedersta raden är man sämre. I tabellen har Bajen kommit bakom Djurgården tre av fyra år.

Hammarby är mycket duktiga på att balansera och ha kontroll på sina böcker men man är också duktiga på att kasta bra pengar efter dåliga. Till exempel rekryterades fler än 70 procent av spelarna som fanns i A-laget under hösten vid en ålder på 25 år eller högre. Det är dålig ekonomi. 75 procent av allsvenskans totala transferintäkter under de senaste 15 åren har genererats av spelare som är yngre än 25 år. Även om Hammarby har börjat tjäna mer pengar på försäljning av spelarkontrakt så ligger man en bra bit bakom de klubbar som är bättre på det. 

Det göra att flera konkurrenter som har betydligt mindre kommersiella intäkter är minst lika konkurrenskraftiga som Hammarby. Det gör det mycket svårare för Hammarby att uppnå sina sportsliga mål, förstås. 

Vad kan man läsa ut av klubbens agerande på transfermarknaden?

Jämför man spelartruppen idag med den som man mönstrade för ett år sedan så är mitt intryck att dagens trupp mindre meriterad, men å andra sidan har den en större utvecklingspotential. Om det beror på en ändrad i strategi eller bara är ett sätt att tillfälligt minska truppkostnaderna återstår att se. 

Vilken klubb har bäst ekonomi i Stockholm?

Nu är det bara AIK och Hammarby som har kommit in med sina respektive årsredovisningar. Vem som har bäst ekonomi? AIK Fotboll AB har fortfarande en starkare balansräkning. Hammarby Fotboll AB har däremot visat att man har mer uthålliga kommersiella intäkter och ser ut att behålla momentum med nya sponsoravtal in i 2021 samt en mycket stark säsongskortsförsäljning. Det ger en större trygghet. Det blir intressant att se hur väl klubbarna utnyttjar sina respektive resurser framöver. Här har egentligen båda klubbarna en läxa att göra. 

Vad blir viktigast framöver för Hammarby?

Jag upplever att Hammarby behöver definiera tydligare finansiella mål för aktiebolaget. Jag får intrycket att så länge som man klarar av att redovisa ett positivt resultat så upplevs det som en framgång. I hela Bajenland. Men titta på FC Barcelona, de hade redovisat ett positivt resultat åtta säsonger i följd innan klubben helt plötsligt står på ruinens brant.

Jesper Jansson har under vintern pratat mycket om ett ökat kravställande. Även om han förmodligen i första hand syftar på sporten så borde det rimligen genomsyra samtliga led i klubben. Hur mäter man att de investeringar som man gör också gör aktiebolaget starkare?

Hammarby Fotboll AB har till exempel fortfarande inte uppnått ett mål som man satte upp för många år sedan, 30 miljoner i eget kapital. Det är slappt! Det handlar inte om att spara sig fram till det utan snarare om att leva upp till högre krav och göra saker bättre. Det är positivt att Hammarbys kommersiella intäkter ökar, men man måste bli mycket bättre på att konvertera dessa till sportsliga och finansiella resultat.

LÄS MER: ”Det är en game changer” – Hammarbys vd om nya sponsorerna