Släng era allsvenska tips.
Det vi vet är intet värt.
Det här kastar om allt.
Det här innebär en sportslig utmaning som inte liknar något annat och det ska bli oerhört intressant att följa de inblandades förmåga att hantera den.
Vi kallar den världens längsta försäsong. Vi kallar den så för att det stämmer. Vi säger farväl i slutet av oktober eller tidigt i november. Sedan tar vi en kort paus, tänker på annat i någon eller några veckor, firar segrar eller skakar av oss förluster, och därefter börjar det om. Första nyförvärven. Försäljningarna. Förlängningar eller Bosman. När mörkret och kylan ännu håller landet i ett kompakt grepp brinner bengalerna för premiärträningen. Elden mot himlen och vi är igång på allvar med årets säsong. Träningsmatchen. En seger som fyller i de gyllene fantasierna eller en förlust som föder fruktan att ett hårt år väntar. Januari, februari, mars. Tävlingssäsongen kommer igång, men vi ser bara fram emot en enda sak. Den första matchen. Att se jakten på den goda starten, Att höra sångerna eka och vetskapen om att nu betyder varje passning allt.
Vi var nästan där. Vi skulle bara ta cupen lite närmare mål. Skulle AIK nå Europa trots allt? Skulle Hammarby vinna sin andra titel någonsin? Eller var det dags för mäktiga Malmö FF att göra det de misslyckats med osannolikt länge? Nu är vi här. Jag läser i Aftonbladet att Anders Tegnell säger att världens längsta försäsong fortsätter. Han använder givetvis inte de orden, men det är vad hans besked innebär. Hela året har vi väntat på juni, juli, kanske augusti, tydligen. Vi har ytterligare tre månader av försäsong framför oss. Minst. Och vad vi än trodde oss veta måste vi nu lägga det åt sidan.
Chefredaktör Oskar Månsson presenterade sitt serietips för några veckor sedan. Det var tidigt då. Nu? Ja, nu är det något helt annat. Jag förstod hans resonemang och köpte motiveringarna helt och fullt. Utifrån tycks Hammarby ha prickat formen perfekt. Upplägget har känts klockrent och kanske kan de göra om det. De måste nog det. För just nu är den formtoppen värd lika mycket som en serieseger i SHL. Det enda som är klart är att de tvingas göra om det samtidigt som deras ekonomi sliter med det faktum att den stora intäkten som är de där otroliga publiksiffrorna kommer att utebli i ett okänt antal månader. Tvingas de sälja någon spelare för att få ihop det nu?
Djurgården skulle ersätta Marcus Danielson och kanske använda mittbackspengarna till ytterligare ett starkt nyförvärv, men nu är det möjligt att de måste hålla i dessa slantar istället och se till att kassan är stark när matchinkomsterna dröjer. Detsamma gäller AIK som var nära att skriva kontrakt med Alexander Milosevic. Å andra sidan kommer Nabil Bahoui vara betydligt närmare comeback eller rentutav redo för spel när allt börjar om vilket är en potentiell game changer för de svartgulas offensiv.
Mer än något annat blir det oerhört intressant att se hur tränarna hanterar situationen. All deras erfarenhet bygger på att vi börjar nu. Att de har gjort sitt jobb för att förbereda laget på bästa sätt. Så vad nu? Fortsätta försäsongen? Ta en paus och sedan börja om? Hur hålla spelarna motiverade när de redan matchlängtat i månader? Hur hålla skador borta?
Jag skrev senast att jag är säker på att Allsvenskan överlever. Det är jag fortsatt. Publiken kommer sakna sina hjärtan trasiga efter den här serien. De kommer givetvis inte överge den och det är trösterikt, men exakt vad det är de kommer tillbaka till återstår att se. Det här är otrampad mark för alla inblandade och även om jag känner att det räcker nu blir det givetvis intressant att se hur det här hanteras. Förhoppningsvis får vi snart tillfälle att återkomma med våra tips. Jag misstänker att en del saker kommer se väldigt annorlunda ut då.
Foto: Bildbyrån
