AIK tog beslut om att gå upp på läktaren: ”En bedömningssport”

Filmen som visar hur två vakter vevar batongslag mot Celtics supportrar har rört upp starka känslor.
Fotboll Sthlm har tittat närmare på bakgrunden till händelsen.
Det visar sig att det var arrangörens – det vill säga AIK:s – beslut att ingripa på läktaren.
AIK får nu beröm av polisen för sitt agerande.

REPORTRAR: Simon Pålsson och Oskar Månsson
redaktionen@fotbollsthlm.se

AIK åkte på en tung förlust mot Celtic i den andra playoff-matchen till Europa League i torsdags. De skotska mästarna vann stort, 4-1, på Friends arena och tog sig vidare till turneringens gruppspelsrunda.

Men rubrikerna under och efter matchen handlade inte bara om det sportsliga. I halvtid uppstod en kaotisk situation på bortasektionen där ordningsvakter och Celtic-supportrar drabbade samman. I efterhand la en Celtic-supporter upp en drygt två minuter lång film på delar av händelsen på Twitter. Filmen fick massor av reaktioner där många har upprörts över hur två vakter slår femton hårda batongslag mot åskådarna. Filmen, som Fotboll Sthlm har fått tillåtelse att publicera, ser du här nedan.

Upprinnelsen till det hela började i samband med matchstart. Vid spelarnas inmarsch tände Celtic-supportrarna bengaler, och när de brunnit ut kastade en person en pjäs mot en av AIK:s funktionärer som var på plats. Enligt polisen var det sedan arrangörens beslut att ingripa på läktaren.
–  Arrangören fattade ett eget beslut att med ordningsvakter gå upp på läktaren för att gripa den här personen. Honom hade ordningsvakterna på bild och kunde identifiera inne på bortasektionen, säger polisens presstalesperson Ola Österling.
Efter att tumultet hade pågått ett tag avbröts insatsen. Detta var också arrangörens beslut, enligt polisen.
– Ja, det var arrangörens. Men då rådde vi arrangören att dra tillbaka eftersom vi hade så bra bilder och vi upplevde inte att det stod i proportion till ingripandet då man inte fick tag i honom där och då. Istället kunde han identifieras på andra sätt, säger Ola Österling.

Bengalkastet mot funktionären är rubricerad som försök till grov misshandel. I samband med att ordningsvakterna gick upp på läktaren fick en av vakterna ett slag i ansiktet, enligt polisen, med en anmälan om våld mot tjänsteman som följd. Trots detta och tumultet som uppstod bedömer polisen insatsen kring matchen och ingripandet som gott.
– Arrangören gjorde ett bra jobb med säkerhetsarbetet så all respekt till arrangören och säkerhetsplanen. Med 30 000 åskådare, en direktavgörande playoff-match till Europa League och tre brott. Det är ändå ett godkänt resultat. Det ska arrangören ta åt sig. Vi tyckte att de gjorde ett bra jobb, säger Ola Österling, som dock säger att han inte har sett omdiskuterade filmklippet.
– Jag har inte sett klippen så jag kan inte uttala mig om det. Jag kan inte uttala mig om vad arrangören fattar för beslut, det får arrangören kommentera själv.

När Fotboll Sthlm ringer AIK:s säkerhetsansvarige Henrik Koch bekräftar han att det var deras beslut att gå upp på läktaren.
– Det stämmer, säger han.
Hur funkar det på arenan? Är det inte arenabefälet som har sista ordet?
– Vi som arrangörer har ett ansvar, men polisen har en form av arbetsveto, det är fortfarande med deras medgivande.
– Polisen säger att det är vårt ansvar och det är det enda som de tjatar om det här året.
Vad föregick situationen?
– En av bengaleldarna kastade en fackla vid inmarschen mot personal från AIK. Då identifierades personen via övervakningsfilmer. Han identifierades av skotsk polis och uppgifterna lämnades till svensk polis. Vi tog beslut om att vi skulle identifiera eller gripa personen i halvtid då det var glesare på läktaren. Då ville vi inte riskera att han bara försvann bort från arenan efteråt. Skulle vi vänta till efter matchen ska polisen identifiera, och man vet inte hur fort det går med svensk polis och utredningar.
Träffade bengalen personen?
– Nej, den landade någon halvmeter ifrån.
Kan man inte gripa personen efteråt, eller är det risken att han försvinner som det handlar om?
– Det kan man också göra. Man kan avvakta och titta på filmen efteråt. Men vi kände att det var läge att visa att man inte kastar saker på vår personal.
Men tanke på hur det blev på läktaren, där flera personer som kanske inte hade med det hela att göra fick batongslag: vad tänker du i efterhand?
– Slår man med pinnar i huvudet på vakterna när de ska gå in och prata med folk har man valt hur man vill agera.
Var det folk som slog med pinnar?
– Ja.

Henrik Koch säger att inte heller han har sett det uppmärksammade klippet. När han får innehållet återgivet för sig svarar han:
– Det är en grej som man får välja på om man gör ett ingripande. Vad som kan hända och man väger in olika saker i beslutet. En sak är att det kan vara ett motstånd. Anser man att det är försök till grov misshandel, att man kastar en brandfackla, får man bedöma vilken åtgärd och var i våldstrappan man ska lägga sig. Det blir en bedömningssport som man får göra tillsammans med polisen, och polisen sa inte nej om att gå in på läktaren.
Är inte filmen av intresse om man ska utvärdera insatsen?
– Jo, men jag har inte sett den, jag får be vår sociala medier-grupp att visa den för mig.
Jag tänker att ni måste utvärdera personalen?
– Självklart, vi utvärderar alla insatser, de som jobbar och hur de agerar på läktaren. Övervåld är inget som vi vill ha överhuvudtaget.
För utifrån filmen, där skeendet är ovanligt tydligt, ser man att två vakter slår intensivt, medan de övriga inte gör det såvitt man kan se.
– Är det som du säger ska vi titta på våra rutiner och vem som har gjort vad.
Hur såg ni på ingripandet under mötet efter matchen?
– Ja, vi har inte reflekterat över våldsanvändningen. Jag sitter i ledningshytten och har inte sett det. Detta är nya uppgifter för mig.

Henrik Koch får sedan möjligheten att titta på klippet för att kunna kommentera ytterligare, men vill inte återkomma förrän “en annan dag”.

Annons

I våras var debatten het kring polisens strategiska arbete runt fotbollen, bland annat om att gå upp på läktaren vid ordningsstörningar. Polisens övergripande mål är att minska sin närvaro på fotbollsmatcher, vilket innebär större ansvar och hårdare krav på klubbarna, samt ett betydligt större antal ordningsvakter på bekostnad av poliser.

Den 17 maj skickade Stockholms regionpolischef Ulf Johansson, tillsammans med polisens rättsavdelning, ett så kallat inriktningsbeslut till samtliga polisregioner i landet. I den framkom det att vakter eller poliser på arenorna ska kunna gå upp på läktarna vid ordningsstörningar, till exempel vid bruk av pyroteknik. För att säkerställa det ska arrangören ansvara för “sektioneringen”, det vill säga att det inte är för mycket folk på läktarna. Vid ordningsstörningar ska rejäla kapacitetsminskningar ske enligt den så kallade villkorstrappan, vilket vi har sett flera exempel på under sommaren.

Ola Österling menar dock inte att det finns några direktiv om att gå upp på läktaren när pyroteknik tänds.
– Ordningsvakter och polis ska hela tiden kunna finnas, som en normalbild, uppe på läktaren. Det direktivet, att vi ska gå in på läktaren när bengaler brinner, det finns inget sånt. Vi ska kunna vistas på läktaren för att vi har en funktion där. Det är vi helt överens om med arrangören. Vi ska kunna vara på läktaren. Precis som vi är på en musikfestival, bland publiken, eller något annat event, en konsert.
Polisen backade ändå idén att avbryta insatsen?
– Ja, vi avrådde ordningsvakterna till att inte gå vidare in. Anledningen till vistelsen där och då kunde inte uppfyllas, att frihetsberöva personen som hade kastat den utbrunna bengalen.
Uppenbarligen ansåg polisen att det inte var en proportionerlig insats eftersom man rådde dem att avbryta?
– Ja. Vi avrådde inte dem från att genomföra ingripandet, men med den beräknade effekten rådde vi dem att gå tillbaka.

På frågan om man bör vara mer restriktiv med att gå upp på läktaren i framtiden svarar Österling att man alltid ska vara vara det.
– Man måste göra en riskbedömning över alla ingripanden i publika situationer. Vi har ingen stående order om att när det brinner bengaler ska vi upp. Vi gör alltid säkerhets- och riskbedömningar inför alla former av ingripanden. Det är polislagens åttonde och tionde paragraf, behovs- och proportionalitetsprincipen, som styr det.
Har man fått tag i personen (som kastade bengalen)?
– Jag vet att personen i fråga är identifierad och att det finns en öppen förundersökning. Om personen är vidtalad eller inte vet jag inte, men han är identifierad.
Han som slog en ordningsvakt i ansiktet då?
– Finns på bild, men vet inte om han är identifierad.

Ola Österling säger att han inte känner till om det finns en anmälan mot vakterna som slog. Han hänvisar till arenabefälet Anders Djurestad som inte heller kan ge svar när Fotboll Sthlm pratar med honom i telefon.

Anders Djurestad tycker däremot att insatsen på läktaren utfördes väl, trots att syftet inte uppnåddes och att det blev våldsamheter som följd. Han säger att han inte heller har sett det omtalade klippet från matchen som han ansvarade för. Men han såg händelsen på plats.
– Arrangören reagerade på en händelse som sker på läktaren. Det var egentligen inget konstigt med det. Man valde att gå in på klacksektionen, sen blir det lite tumult under ett antal minuter. Och sen blir det ett litet stopp, och det går helt enkelt inte att hämta den här personen. Vi (polisen) går också in, men inte upp på läktaren. Egentligen bara för att vara beredda om det skulle eskalera. Parallellt med det jobbar vi vidare med arrangören. Vad är ärendet, vad kan vi göra? Då konstateras det ganska snart att vi har så pass mycket uppgifter om den här individen att vi meddelar arrangören att polismyndigheten kan ta det utredningsvägen istället, säger Anders Djurestad.
Borde man inte gjort den reflektionen innan man klev in på läktaren för att slippa tumultet?
– Det är svårt att säga. Vi hade inte allting från vår sida. Vi hade ju skotsk polis på plats, samt vår egen supporterpolis. Det byggdes ju upp det här. Från början hade vi inte hela lägesbilden, vi hade en oidentifierad person på läktaren som fanns på läktaren som ordningsvakterna hade koll på. Men när vi tillsammans la ihop det, tillsammans i dialogen med supportrarna, blev han identifierad.
Men ser man på filmen är det ändå två minuter där det pågår ganska…
– Ja, det blir så i det första skedet. När man försöker hämta en individ möts man av kraftigt våld..
Och delar ut kraftigt våld…
– Ja, men precis. Jag har inte tagit del av alla filmer. Det är sådant som får utredas i efterhand. Att man stannar upp och inte bara fortsätter, det är faktiskt en mognad som arrangören har.

Foto: Bildbyrån