Mot Division 1-motståndet Sollentuna FK kom AIK inte upp i nivå. Fotboll Sthlm återger lovande ungdomar, rapporterar om utlånade Forsberg och undrar om man borde kunna kräva mer av Gnaget än 1-2 mot Sollentuna. Elvan Det var ett något oväntat och offensivt skiktat mannskap som AIK mönstrade i träningsmatchen på Sollentuna FK. Följande elva ställdes på plan i första halvlek: Nordfeldt – Mendes, Milosevic, Radulovic, Otieno – Elbouzedi, Larsson, Hussein, Ring – Bahoui, Stefanelli En total rockad ägde rum i andra halvlek, varpå följande AIK:are ställdes på banan: Janosevic – Sundberg, Faqa, Bengtsson, Bonde – Strannegård, Ceesay, Ayari, Kabuye – Rogic, Meja Så såg det ut Även om de två första skotten på mål oväntat nog tillhörde Sollentuna FK, var klasskillnaden inledningsvis uppenbar. Division 1-laget Sollentuna hade problem att hänga med i tempot när AIK passade sig igenom mittplan och lyckades inte täcka ytorna när spelet hamnade på kanterna. Men allt efter vart första halvlek led stod det allt mer klart att AIK inte lyckades utnyttja det spelmässiga övertaget. Ett Elbouzediskott visslade över ribban, Sebastian Larsson sköt i stolpen och Erik Rings dribblingsräd gav inte full utdelning. När Sollentuna gjorde 1-0, och senare 2-0, kändes det inte orimligt, orimligt nog. I andra halvlek reducerade Yasin Ayari med ett Gerrardskott. Närmre än så kom inte AIK. Fin inramning Skytteholms IP kan onekligen kännas rätt oinspirerande en torsdagskväll i januari. Men den här kvällen infann sig ett idrottsdagsmys på den blygsamma idrottsplatsen. Mangranna AIK:are och en liten Sollentunaklack gjorde sitt bästa för att liva upp i duggregnet. "Å Vi é AIK" låter precis lika mäktig på Skyttan som på Friends. Efter Sollentunas mål blev det jättekonstiga energier på Skytteholm. Och jag skriver det... för att jag känner det. I paus spelade AIK det kristenmarxistiska britpopbandet Housemartins. "I think I might've been happy if I wasn't out with them", sjöng Paul Heaton, och tycktes fånga känslorna hos de AIK:are som hade offrat en torsdagskväll för att se sitt lag spela jämbördigt med Sollentuna FK. Men vad är väl en träningsmatch i januari? Sportsligt betraktat, helt betydelselös. Framförallt var känslan hos publiken som en lycklig klassåterträff, där kompisgäng och supportergrupper återförenades efter vinterdvala. De imponerade Bäst på plan i första halvlek, förvisso i sval konkurrens, var 18-årige Joe Mendes och 19-årige Erik Ring. De slog kanske bort någon passning här och var, men i en match där AIK inte såg ut att fullt ut lyckas sammanfoga tanke med gärning var den tonåriga kantspringarduon pigg och visade prov på initiativvilja och flinka fötter. Sebastian Larsson blandade och gav, men hade en fin dribblingsräd i den 29:e minuten som slutade med ett skott i stolpen. Den sortens ansvarstagande är Larssons signum, men bör nämnas i protokollet. Jesper Ceesay och Rasmus Bonde såg naturliga ut i sina roller. Yasin Ayari stärkte sina aktier med ett vackert långskott. De hade det tufft När Bojan Radulovic gör mittbacksdebut i januari är han ursäktad allt. Anfallaren hade det tufft på den ovana positionen, men ytterligare kritik känns orättvis. Nicolas Stefanelli hittade inte riktigt sin plats i matchen. Det var han inte ensam om, men nog vill argentinaren kunna uträtta mer mot ett lag från två divisioner under AIK. Övriga svala insatser? Övriga spelare. Lånerapporten: Lucas Forsberg Den utlånade 18-årigen Lucas Forsberg spelade dagen till ära som mittback. Forsberg känner vi främst som högerback, men positionsbytet verkade inte göra honom illa. Istället stängde han ner AIK:s anfall ett antal gånger och bör lämna planen med känslan av att för tillfället inte vara i AIK:s organisation, men inte särskilt långt från en förstaelva heller. Hur illa var det? Vad kan man egentligen kräva av AIK när de möter Sollentuna i januari? "I den här klubben ska vi alltid ge hundra", svarade Nabil Bahoui när jag ställde honom frågan. Men att kräva resultat är det för tidigt för. Under andra halvlek spelade AIK med flera debutanter, och så gott som halva elvan var född efter 2002. Då är faktiskt allt ursäktad. Att byta en grå vardag i division 1 mot AIK var den tändvätska Sollentuna behövde för att spela på max, och det vilt A och U-blandade AIK-lagets ovana att spela ihop var förmodligen den faktorn som gjorde att de själva inte fick ut allt de kunde.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier