Malmö FF kommer inte att kvala till Europa i sommar och nye ordföranden är tydlig med att Allsvenskan ska komma i första hand. Därmed är det läge att sätta punkt för Malmö FF:s senaste framgångsperiod internationellt. Det gör vi med en genomgång av hur MFF presterat i Europa genom tiderna.

[show_ad id=4]

Malmö FF:s nye ordförande Zlatko Rihter sätter ner foten ordentligt kring vad som är fokus för klubben framöver. I en Expressen-intervju slår han fast att MFF ska lägga kraft på att nå ut i staden och regionen, inte rikta blicken internationellt. MFF ska byggas för Allsvenskan i första hand. Europa får ”komma i andra hand”. Budskapet upprepades på tisdagens medlemsmöte.

Det är ett annat tonläge än den förra ledningen, där Europadelen i målbilden ”vara bäst i Sverige, ledande i Norden och etablerade i Europa” betonades starkt.

Tillsammans med resultaten i Allsvenskan i år och förra året gör det att vi kan förklara den senaste Europaperioden i Malmö FF:s historia som över. Lyckas Rihter snabbt få upp klubben på rätt köl igen kan det bli nya Europaäventyr inom en snar framtid, men det blir i så fall början på nästa Europaperiod för Malmö FF. Den som har varit är över.

Då kan det vara läge att ta en tillbakablick på hur Malmö FF presterat i Europa genom tiderna.

1948-51: Rekordlaget var för tidigt

Det MFF som varit mest överlägset i Sverige fick aldrig chansen att spela i någon Uefaturnering. De peakade tre år innan den europeiska fotbollsunionen Uefa bildades och fyra innan Europacupen för mästarlag startades.

Malmö FF vann Allsvenskan tre år i rad, från 1948-49 till 1950-51 och satte ett oslagbart rekord med 49 förlustfria matcher i svit. Förlusten som bröt poängsviten kom i sista matchen 1950-51 mot ett bottenkrigande AIK.

Vi kan dock få en indikation på hur Malmö FF stått sig i en Europacup under den tiden. Svenska lag mötte hela tiden internationellt motstånd, i vänskapsmatcher och i olika tillfälliga småcuper. Att åka på turné utomlands blev ett sätt att belöna spelarna när Allsvenskan var en amatörliga och pengautbetalningar strikt reglerade.

Bland resultaten mot utländskt motstånd hittar vi en 7-0 seger mot Racing Club de Paris (övre halvan i franska ligan) i november 1947. Ett år senare slog MFF Schweiz landslag med 2-0 i vad som beskrevs som ”vår största seger genom tiderna”. Sommaren 1949 besegrades AC Milan med 4-1 och portugisiska Sporting med 5-4, båda topplag i sina serier. 1950 gick det sämre, men en 3-1-seger över Middlesborough blev det.

De flesta matcherna ser ut att ha spelats med hyfsat ordinarie lag och utan den orgie i byten som rycker sönder vänskapsmatcher idag. Det fanns helt klart internationell potential i Malmö FF under den tiden.

1950- och 60-talen: Trevande start

Rekordlaget brandskattades hårt från 1950 när proffsflykten till Italien tog fart. Malmö FF fick svårt att hävda sig Allsvenskan och när Europacupen – Champions Leagues föregångare – startade 1955 var det utan MFF. Europadebuten dröjde till 1964 och då gick det inte alls bra. Man förlorade med 8-3 mot Lokomotiv Sofia i Bulgarien. Då hjälpte det knappast att man vann hemma med 2-0.

Först i nästa försök, 1968, visade MFF att man hade i Europa att göra. Det blev visserligen respass direkt, men man pressade Milan ordentligt. Efter en 2-1-seger i Malmö tog man ledningen på San Siro, men förlorade till slut med 4-1.

1971-90: Alltid i Europa

Efter Milanmatchen dröjde det till 1971 innan MFF fick chansen i Europa igen. SM-guldet 1970 innebar att man fick möta ungerska Ujpesti Dosza i första omgången av Europacupen. Det gick som det brukade när MFF ställdes mot rutinerat motstånd från kontinenten: storförlust borta och en knapp seger hemma. Det blev 0-4 i Ungern och 1-0 hemma den här gången. Men det var början på en tjugo år lång period där Malmö FF varje år utom ett (1982) spelade i Europa. Då fanns Europacupen för mästarlag, Cupvinnarcupen och den nya Uefacupen som var en lite spetsigare breddturnering än dagens Conference League.

Att ha nitton Europastarter på tjugo år är oöverträffat i svensk fotboll. Närmast är IFK Göteborg som hade nitton starter på tjugoen år mellan 1979 och 1999.

Den här tiden kan delas upp i ett par olika faser för Malmö FF. Den första, 1971-73, ville det inte riktigt lyfta. 1972 såg det likadant ut som året innan, med 1-0 hemma men förlust borta 1-4 mot storlaget Benfica. 1973 fick MFF enklare motstånd i Cupvinnarcupens första runda, men blev utslagna i andra på bortamålsregeln efter två kryss mot FC Zürich.

1974-1979: Malmö FF är med på allvar

Malmö FF:s första framgångsrika period i Uefas klubbturneringar är under Bob Houghton. Han kommer till klubben 1974 och tar direkt MFF till kvartsfinal i Cupvinnarcupen. Han kröner sina år i MFF med Europacupfinalen 1979 innan han lämnar året efter.

Efter flera försök lossnade det för MFF i Europa 1974. Då nådde man kvartsfinal i Cupvinnarcupen efter att ha slagit ut schweiziska Sion på straffar och finska Reipas med 3-1 totalt. I kvartsfinalen ställdes man mot ungerska Ferencvaros, som vann med 3-1 på Stadion och sedan höll 1-1 i Ungern.

1975 spelade MFF i Europacupen för mästarlag. Man gick inte lika långt som året före men gjorde en betydligt bättre prestation. I första dubbelmötet, mot östtyska Magdeburg, blev målvakten Janne Möller stor matchhjälte när han räddade fyra av fem straffar. Andra omgången inledde Malmö FF med att besegra självaste Bayern München på Stadion. Det var ett Bayern där stommen till Västtysklands VM-guldlag från 1974 spelade. Franz Beckenbauer, Karl-Heinz Rummenigge och Sepp Maier startade i Malmömatchen. Returen i München vanns dock av Bayern med 2-0, men Malmö FF hade bevisat att man kunde skaka Europas topplag. Bayern vann till slut hela turneringen.

Det blev uddamålsförluster direkt både 1976 och 1977 – mot Torino och Lens från Frankrike – innan Malmö FF 1978-79 fick allt att stämma. Ni som inte var med har säkert läst om det ändå. Men vi tar det i kortform här. Bob Houghtons extremt disciplinerade taktik genomförs till punkt och pricka av en blandning av lovande ynglingar, som Robert Prytz och Jan-Olov Kindvall, och rutinerade stöttepelare som gör sin sista säsong i klubben, som Bosse Larsson och Staffan Tapper. Krister Kristensson hann sluta – men kallas in igen – under cupspelet.

Vägen till finalen började med segrar mot franska mästarna Monaco (0-0 hemma, 1-0 borta) och Sovjets Dynamo Kiev (0-0 borta, 2-0 hemma). I kvartsfinalen såg det rätt hopplöst ut. Det blev förlust i Polen med 1-2 trots att Tommy Hansson tidigt gett MFF ledningen. I den klassiska snömatchen i Malmö talade inget för MFF när polackerna tog ledningen i den 58:e minuten. Det krävdes två mål på en halvtimme för att ens få till en förlängning. Det är då Anders Puskas Ljungberg kliver fram och gör tre mål, varav två på straffar, och MFF vinner till slut matchen med 4-1 efter att även Tore Cervin nätat.

I semifinalen mot Austria Wien såg det mer ut som det brukade för Bob Houghtons MFF: 0-0 borta följdes upp av 1-0 hemma. Inga utsvävningar, inga målexplosioner utan disciplinerat 4-4-2 med press och understöd kombinerat med offsidefällor.

I finalen mot Nottingham kunde MFF inte ställa upp med bästa lag. Bosse Larsson hade blivit opererad, Roy Andersson var skadad, Krister Kristensson hade slutligen tagit farväl och Staffan Tapper bröt en tå på träningen innan finalen. Han var med i startelvan men klarade bara en halvtimme. Trevor Francis (Englands dyraste spelare vid den tiden) gjorde matchens enda mål och Malmö FF nådde inte ända fram till Europacuptiteln, men deras finalplats i den finaste Europaturneringen har aldrig överträffats av ett svenskt lag.

1980-90: Nästan-perioden

I början av 1980-talet, efter att Bob Houghton lämnat tränarsysslan, tog sig MFF fortfarande till någon av Europaturneringarna varje år, men insatserna var rätt bleka. Man förlorade bland annat mot föga upphetsande motståndare som Neuchatel Xamax från Schweiz och Widzew Lodz från Polen.

När Bob Houghtons studiekamrat Roy Hodgson tog över som tränare 1985 gick det bättre. 1986-87 blev det en kvartsfinalplats i Cupvinnarcupen efter enkla segrar mot lag från Cypern och Albanien. Fortfarande gick det att ta sig hyfsat långt i turneringarna för en klubb med en del rankingpoäng utan att stöta på något svårare motstånd. Idag känns det här som vad MFF kunnat få i Conference Leagues Q2 och Q3 och sedan ha oflyt i playofflottningen.

I kvartsfinalen ställdes MFF mot Ajax med Frank Rijkaards och Marco van Basten i startelvan och Johan Cruyff på tränarbänken. Det blev en ytterst meriterande 1-0-seger på Stadion inför över 20.000 åskådare. Det var mycket i en tid när inte ens 6.000 kom till Stadion för att se MFF i SM-semifinalen mot Norrköping. Bortamatchen förlorades dock med 3-1 efter två mål av van Basten och MFF var ute. Ajax vann sedan hela turneringen utan större problem.

Uefacupen 1988 var inte heller dålig. Sovjetiska topplaget Torpedo Moskva besegrades i förlängning i första omgången och i andra spelade MFF jämnt mot Inter. Det blev 0-1 hemma och 1-1 på San Siro.

Året efter fick MFF revansch på det italienska storlaget då man möttes igen i Europacupens första omgång. MFF vann hemma med 1-0 och gick vidare sedan Leif Engqvist kvitterat till 1-1 på San Siro. Det är en av de största skalperna MFF tagit i Europafotbollen. Tre av startspelarna i Inter (Jürgen Klinsmann, Andreas Brehme och Lothar Matthäus) startade även i finalen när Västtyskland vann VM nio månader senare. Att MFF efter Intersegern åkte ut mot Mechelen sedan de förlorat med 1-4 borta var en besvikelse, trots att belgarna vunnit Europacupfinalen 1988.

1990 fick MFF en ny chans i Europacupen. Efter seger mot Besiktas förlorade man på straffar mot östtyska Dynamo Dresden. Det blev slutpunkten för Malmö FF:s längsta period som Europalag.

1991-2010: Inte mycket att skriva om

Sedan följde tjugo år där Uefas klubbturneringar genomgick stora förändringar utan att Malmö FF gjorde något större väsen av sig. Man fick hyfsat ofta chansen att spela i eller kvala till Europa, men det var sällan man gjorde något vettigt av det.

Den största besvikelsen (bland många) var 2005 när MFF besegrat Maccabi Haifa från Israel och bara hade drömlotten FC Thun mellan sig och ett första gruppspel i Champions League. Det kunde lika gärna ha blivit Liverpool, Manchester United, Inter eller Ajax, men nu fick man okända Thun från Schweiz. Men 0-1 hemma följdes upp av 0-3 borta och MFF var aldrig nära.

2011-25: Europaperiod II

2011 kan vi sätta som startår för det som blivit Malmö FF:s mest lönsamma Europaperiod. En stor del av det ekonomiska försprång klubben skaffade sig kom från Uefas ersättningar. Under 1970-talet gav Uefaturneringarna inte mycket mer än det man drog in på biljettförsäljning och eventuella tv-sändningar, på 2000-talet pratar vi årsbudgetar för ett svenskt lag.

Vi delar upp den här Europaperioden i tre: upptakten 2011-13 med två bra CL-kval, framgångsåren 2014-19 där MFF konkurrerar i Europa på allvar och deltagarfasen 2020-25 där MFF fortfarande är ett bra kvallag men inte hänger med i huvudturneringarna.

2011-13: Upptakten till CL-åren

Malmö FF vann Allsvenskan 2010 och fick chansen i Champions League-kvalet 2011. Efter en säker seger mot Havnar Boltfelag från Färöarna chockade man Rangers genom 1-0 hemma och 1-1 borta. Uttåget ur CL-kvalet ledde till att ett ekonomiskt blödande Rangers gick i konkurs och försvann från toppfotbollen under flera år.

Playoffet mot Dinamo Zagreb började med en 1-4-förlust i Kroatien men MFF var ändå ytterst nära att gå vidare. Efter Pontus Janssons 2-0 i 86:e minuten hade det räckt med ett mål till för att gå till Champions League. Bortamålsregeln fanns fortfarande och Agon Mehmetis mål i Zagreb var betydelsefullt. Hela stadion förvandlades till den där häxkitteln Hareide senare pratade om när MFF piskade på för trean, men närmare än ett stolpskott kom man inte. Men det här var matchen som visade att MFF kunde utmana om Champions League-platserna på ett sätt som man inte varit med om tidigare.

Förlusten i CL-playoff gav en plats i Europa League där MFF fick nyttiga lärdomar inför framtiden. Det blev till slut en poäng på sex matcher där naivt spel som funkade i Allsvenskan straffades hårt. Målskillnaden 4-15 säger det mesta.

2013 gjorde MFF ett bra kval (minns 7-0 borta mot skotska Hibs) men åkte ur när man stötte på Premier League-motstånd i form av Swansea. MFF fick stryk med 4-0 borta, så 0-0 hemma spelade mindre roll.

2014-19: MFF konkurrerar i Europa

2014 får Malmö FF chansen att kvala till Champions League igen. Det blir starten för den mest framgångsrika Europaperioden i klubbens historia. Under sex år tar man sig till Champions League två gånger och går vidare från Europa Leagues gruppspel två gånger. Med tanke på hur Europafotbollen skiktats efter Bosmandomen är det som period betraktat bättre än Houghtonåren, även om inget slår finalplatsen i Europacupen som enskild händelse.

2014-19 är också åren Markus Rosenberg gör sin andra period i klubben. Hans vinnarskalle, briljans och ledaregenskaper är en avgörande orsak till att MFF på allvar kunde konkurrera i Europa. Det var bara de allra bästa lagen som vann i Malmö, som Juventus, Real Madrid, Chelsea och PSG. Övriga fick vara nöjda om de kunde knipa en poäng.

Den här storyn kan ni utan och innan, men i kortform: är den: MFF går till Champions League både 2014 och 2015 efter bragdvändningar i kvalet mot först Sparta Prag och Redbull Salzburg, sedan mot Redbull Salzburg och Celtic. I CL:s gruppspel vann man hemma mot tredjelaget i gruppen (Olympiakos 2014 och Sjachtar Donetsk 2015) men blev ändå sist.

De två Europa League-åren med Markus Rosenberg gick bättre med en andraplats 2018 och gruppseger före FCK 2019. Här konkurrerade MFF på allvar med lag från bättre ligor. Men när de mötte klubbar från toppnationerna Spanien, Tyskland, England och Italien (plus franska PSG) var MFF fortfarande numret för litet. Det visade sig i 16-delsfinalerna i Europa League, först mot Chelsea och sedan mot Wolfsburg där ett MFF ur säsong var chanslöst i båda uppgörelserna.

2020-25: MFF deltar i Europa

När Rosenberg lämnat fortsatte MFF prestera i kvalet, men hängde inte längre med i gruppspelet eller den nya ligafasen som infördes 2024. Det blev ett tredje Champions League 2021 efter en ny seger mot Rangers och det blev Europa League såväl 2022 som 2024 och 2025. Men poängskörden blev skral. En pinne i CL 2021 (hemma mot Zenit) blev noll i EL 2022 och en i EL:s ligafas 2025. De fem poäng man tog i Europa Leagues ligafas 2024 sticker ut, men var inte i närheten att räcka för avancemang.

2026-: Nya tag

Efter flera år i rad där nyförvärven inte levererat som tänkt missar Malmö FF årets Europakval. De röda siffrorna i den ekonomiska redovisningen leder till att ett påbörjat skifte i klubbens organisation blir betydligt mer genomgripande med ny vd, ny ordförande och bantad organisation. Nye ordföranden Zlatko Rihter är tydlig med att Allsvenskan kommer främst, att konkurrera i Europa är inte längre ett prioriterat mål. Det här är början på en ny period för klubben, utanför Europa. När/om man hittar tillbaka till vinnarspåret igen är det inte fortsättningen på den långa Europaperiod som började 2011 och slutade 2025, det är en ny era som tar vid.

Foto: Bildbyrån. Markus Rosenberg firar efter 1-0-målet mot Dynamo Kiev i hans sista match på Malmö Stadion.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription