Under tisdagen gick AIK, Djurgården och Hammarby ut med ett gemensamt uttalande. Klubbarna vädjar till polisen att ta bort kravet att avbryta matcher om organiserad maskering förekommer. - AIK Fotboll, Djurgården Fotboll och Hammarby Fotboll är djupt oroade över utvecklingen, skriver de. [show_ad id=2] ”Polismyndigheten har meddelat att man från och med den 20 september 2025 kommer att skärpa kraven kring det så kallade maskeringsförbudet i tillstånden för att få anordna fotbollsmatcher. Förslaget går tvärtemot den så framgångsrika exkluderingsstrategin som svensk fotboll och myndigheter har arbetat efter de senaste åren. AIK Fotboll, Djurgården Fotboll och Hammarby Fotboll är djupt oroade över utvecklingen och ser förslaget som direkt kontraproduktivt.” Så inleds klubbarnas gemensamma skrivelse angående nya de kraven som Polismyndigheten ställer på arrangören. Det nya så kallade skall-kravet innebär att arrangören ska avbryta tillställningen om det förekommer organiserad maskering på läktarna. Klubbarna är överens om att det är kontraproduktivt och vädjar om att Polismyndigheten ska dra ta bort kravet. Svensk Elitfotboll (SEF) och Malmö FF har också uttalat sig i frågan och har en liknande ståndpunkt. SEF anser att kravet är ett steg bort från samverkan och dialog. Malmö FF skriver att det nya villkoret utgör ett tydligt avsteg från exkluderingsstrategin samt att de ser en överhängande risk att Malmö FF och svensk fotboll står inför allvarliga konsekvenser om villkoren kvarstår. Läs AIK:s, Djurgårdens och Hammarbys skrivelse i sin helhet nedan: Polismyndigheten har meddelat att man från och med den 20 september 2025 kommer att skärpa kraven kring det så kallade maskeringsförbudet i tillstånden för att få anordna fotbollsmatcher. Förslaget går tvärtemot den så framgångsrika exkluderingsstrategin som svensk fotboll och myndigheter har arbetat efter de senaste åren. AIK Fotboll, Djurgården Fotboll och Hammarby Fotboll är djupt oroade över utvecklingen och ser förslaget som direkt kontraproduktivt. Att maskera sig i samband med fotbollsmatcher är ett brott mot ordningslagen. Syftet till maskeringen är rimligen att personen som maskerar sig förbereder sig på att genomföra ett annat ordningsbrott, exempelvis antändning av pyroteknik. Om detta råder total samsyn precis som att det råder enighet om att det är arrangörens uppgift att i sin säkerhetsplan minimera risken för att ordningsstörningar uppkommer under arrangemanget. Säkerhetsarbetet ska stå i proportion till situationen vilket innebär att arrangören aldrig ska agera på ett sådant sätt som riskerar att förvärra ordningsläget såvida det inte finns ett tydligt skäl till att utkomsten överträffar åtgärden, exempelvis om det handlar om att rädda ett liv. Sedan säsongen 2022 har svensk fotboll arbetat utifrån den så kallade exkluderingsstrategin – en arbetsmetod som i praktiken innebär att den som begår brott på en fotbollsläktare också ska lagföras för detsamma samt att arrangörens och för all del Polismyndighetens säkerhetsplanering ska fokusera på just detta. Metoden kräver förutom god samverkan mellan polis, arrangör och supporterrörelsen även stora krav på rättssäker hantering av tillträdesförbud, arrangörsavstängningar eller andra rättsliga påföljder för de som begår brott mot ordningslagen. Exkluderingsstrategin har varit väldigt framgångsrik. De senaste två säsongerna har antalet brott mot ordningslagen halverats inom svensk fotboll samtidigt som publikutvecklingen går kraftigt framåt. Det finns en stor enighet om att detta är sättet svensk fotboll bör arbeta på i syfte att maximera publiktillväxt och minimera ordningsstörningar på våra läktare. Detta styrks också av den utredning som publicerades i april 2025 som regeringen beställt av Justitiedepartementet. Därför är det väldigt olyckligt och förvånande att Polismyndigheten, som alltså lyder under Justitiedepartementet, kommer med ett krav som går i precis motsatt riktning. Vad innebär kravet? I tillstånden att få arrangera en fotbollsmatch kommer det från och med den 20 september finnas ett så kallat skall-krav på att arrangören ska avbryta tillställningen vid det som benämns som organiserad maskering. Den exakta beskrivningen är att arrangören ska avbryta matchen till dess att maskering i organiserad form upphör. I de fall maskeringen fortsatt förekommer, är av omfattande art samt om matchen avbrutits upprepade gånger är den sista åtgärden ett beslut från arrangören om att avbryta matchen permanent. Varför är kravet kontraproduktivt? Vi kan bekymrat konstatera att kravet är en återgång till att bestraffa fotbollspubliken kollektivt snarare än att lagföra de som faktiskt begår själva ordningsstörningen. Vi vill särskilt lyfta tre problematiska aspekter med det nya kravet. För det första är åtgärden inte proportionerlig i relation till brottet. Att maskera sig är som tidigare konstaterat ett brott mot ordningslagen, men brottet i sig är inte konfrontativt. Det är inte en risk för säkerheten att någon skyler sitt ansikte. Och även om grundorsaken till att maskera sig hypotetiskt är antändning av pyroteknik så är det högst troligt att åtgärden inte kommer att ha en lugnande effekt utan snarare tvärtom. Åtgärden riskerar alltså att bidra till ett förvärrat ordningsläge snarare än att minimera risk för ytterligare ordningsstörningar. Detta sätter också ansvarig arrangör, som alltid är en fysisk person, i en svår situation där du behöver ta beslut som antingen riskerar att förvärra ordningsläget alternativt bryta mot tillståndet. Det senare innebär en personlig påföljd samtidigt som det saknas rimliga möjligheter att agera mot maskerade personer på läktaren för arrangörens säkerhetspersonal. Vi är helt enkelt bakbundna till att ta ett beslut vi vet inte står i proportion till säkerhetsläget. För det andra ser vi en stor risk för godtycklighet i beslutsfattandet. Det finns idag ingen tydlig definition kring vad som avses med organiserad maskering och därmed är det upp till respektive arrangör och polis att göra sina egna tolkningar. När det kommer till aktivt säkerhetsarbete, oavsett sammanhang, är åtgärder som kräver tolkning sällan särskilt bra. Snabba beslut behöver tas och tid för diskussion om uppfattning finns som regel aldrig. För det tredje skapar beslutet en grogrund för individer att påverka utfallet av matchen. Om du vet att påföljden av att maskera dig i grupp blir ett avbrott i matchen är steget till att manipulera matchtempo nära. Som fotbollsföreningar kommer vi alltid att sätta idrotten i främsta rummet och aldrig ge efter för yttre påverkan, men när det står i relation till att bryta ett arrangörstillstånd så är valmöjligheten obefintlig. I tillägg går kravet emot all forskning kring hur säkerhetsarbete vid större folksamlingar ska ske. Denna forskning är något som Polismyndigheten själva förlitat sig på och som har sin grund i det som kallas proportionalitetsprincipen – en rättssäkerhetsprincip som bygger på att skapa balans mellan mål och medel. En vädjan om att ta bort kravet Med ovan sammantaget riskerar kravet att sätta arrangören i en mycket problematisk situation. Säkerhetsarbetet riskerar att bli passivt där fokus ligger på att ”inte göra fel” snarare än att arbeta med proaktivt säkerhetsarbete som har till syfte att skapa trygghet för alla besökare. Det i sin tur kan leda till mer otrygga arrangemang. Det vill säga i direkt motsatt riktning till det vi, och även polismyndigheten, önskar.  AIK Fotboll, Djurgården Fotboll och Hammarby Fotboll vädjar därför till Polismyndigheten att inte införa detta krav i kommande tillstånd. Tillsammans kan vi i stället fortsätta vårt arbete för att minimera ordningsstörningar på våra läktare och genom god samverkan arbeta för ännu tryggare arrangemang. Det vill säga det arbetssätt som har visat sig vara så framgångsrikt de senaste åren. Erik Gozzi, ordförande Djurgården Fotboll Henrik Berggren, VD Djurgården Fotboll Mikael Jomer, ordförande AIK Fotboll Fredrik Söderberg, VD AIK Fotboll Mattias Fri, ordförande Hammarby Fotboll Rickard von Yxkull, VD Hammarby Fotboll

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription