De fyra stjärnvärvningarna var bara början. På sikt ska Thomas Berntsen och Wisur Hansen bygga en rekryteringsorganisation av högsta skandinaviska snitt. Fotboll Sthlm mötte den sistnämnde för att fråga hur scoutteamet ska spetsas, hur en professionell värvningsprocess egentligen ska fungera och om egenskaperna som varje AIK-spelare måste ha. [show_ad id=1] Bandaren har legat påslagen i ungefär en halvtimme när Fredrik Wisur Hansen plötsligt avbryter intervjun. – Kan jag ta en prilla av dig? Den här smaken har jag faktiskt inte provat än, säger Fredrik Wisur Hansen. AIK:s norske chefsscout inspekterar snusdosan. "Vit portion med toner av hjortron", står det på den. Hos Fredrik Wisur Hansen, som är intresserad av etymologi och språkhistoria, räcker det för att tankarna ska börja vandra. – Har du tänkt på att namnet på många bär slutar på -on? Lingon, hallon, hjortron... Vad jag förstår det som markerar -on att det är plural. Lingon kommer från ling, då är det bara ett bär. Ett ling, flera lingon. En utläggning om hur det svenska språkets pluraländelser förändrats över århundranden hör man i få samtal, och förmodligen aldrig på de som hålls på fotbollsanläggningar. Men den som följt grubblaren Fredrik Wisur Hansen borde inte förvånas över 27-åringen ser till att sätta sig in i sitt nya sammanhäng. Redan när norrmannen blev klar för AIK lovade han att kämpa som Daniel Tjernström i ett pressmeddelande klubben skickade ut. Just den uppgiften visade sig vara felaktig ("vem har ens en ringsignal 2023?" sa Wisur Hansen när jag ställde honom frågan i juni), men till skillnad från många fotbollsarbetare besitter Wisur Hansen ett stort intresse för supporterkultur. Även när han jobbade i Sarpsborg kunde han dela svenska supportrars kritik mot villkorstrappan på sin twitter, om det inte var filmer från Velez Mostars pyrotekniktunga 100-årsfirande. Inte många andra fotbollsskandinaver beskriver heller sig själva som "malplacerade Balkanrockare" och behärskar kroatiska. Sen var det ju det där med att han var 27 år gammal. Inte heller AIK:s vår 2023 var som många andra. När Fredrik Wisur Hansen först satte foten på Karlberg hade årets första sex månader bestått av svarta rubriker om SvFF-utredningar efter agentdrivna värvningar av 14-åriga talanger, miljonutbetalningar till brevlådeagenturer, våldsamma upplopp på bortaderbyn och en vår där Manuel Lindbergs lagbygge bara tog en enda seger. Thomas Berntsens vårstädning blev osentimental. Med förbättrad träningskultur som ledord värvades den ena stjärnspelaren efter den andra på kort tid och en ny rekryteringsorganisation byggdes upp. Den består nu av Fredrik Wisur Hansen, scouten Tobias Ackerman och datascouten Leo Neuman. På Karlberg säger Wisur Hansen att han är nöjd med besättningen. – Fönstret hittills har varit lite armar och ben, som vi säger på norska. Vi har tagit saker som det kommer, för vi måste bara lösa situationen. Och då är det lite så att "jag tar det ena, du tar det andra, resten spelar ingen roll". Men vi ska strukturera upp arbetet så fort som möjligt. Det har varit löpande dialog. Leo har stått för att få fram data på spelarna, få till profiler, om jag vill veta vem som stuckit ut på en viss position i en viss liga och se om det stämmer överens med vad jag sett tidigare. Tobbe har varit ute och rest med mig, och så har vi koordinerat vilka matcher vi ska gå på. Det har gått bra hittills, men vi ska nog få till en större översikt och dela upp arbetet bättre framöver. Leo Neuman är nog okänd för många, men han var alltså ungdomsscout förra hösten och jobbar nu med a-laget? – Han var väl chef för ungdomsrekryteringen, men nu har han en a-lagsroll. Han är mer teknisk scout, plockar fram profiler genom data och fungerar som ett förstafilter. Det har fungerat väldigt fint. Men vi ska se över hur vi kan optimera allting för att använda oss av Leo på bästa sätt. Det blir nog lite mer formella samtal också, under tiden som kommer. Har han varit till hjälp med att analysera spelarna som ni sen har värvat? – Det har han varit med att plocka fram data. Det håller oss på tårna. Jag kan ha en idé om en spelare, men så visar datan att han är svag på det eller det, vilket jag inte hade tänkt på ursprungligen, och då måste jag dubbelkolla. Det skärper oss. Vi kan inte göra värvningar som är baserade på lathet eller drivna av lathet. Det har fungerat helt okej till bra. Sen får vi hur vi kan implementera det ännu mer. På vilket sätt kan det bli bättre? – Det ligger ju mycket på mig att strukturera upp det, att ge oss ett bättre flyt i arbetet. Det är lite som att ta tre poäng i en match där man inte är särskilt bra. Okej, du fick jobbet gjort, men vi får se till att bygga bättre. Vi måste ha ett bättre grundspel för nästa fönster, för att säga så. Hur skulle egentligen en bra rekryteringsorganisation i AIK se ut? – Vi är inte väldigt långt därifrån, men först och främst jobbar vi ju med människor. Min största uppgift är att ge Tobbe och Leo, och om det kommer in någon annan, stort förtroende och utrymme att komma in med nya idéer. Så att de får känna sig kreativa, men att vi ändå har en struktur på hur vi jobbar, en lösning på hur vi gör saker. Om vi ska se rent organisatoriskt, då vill jag gärna ha en videoscout. Jag och Tobbe är klassiska scouter som ska vara ute och se varenda grej, men om man har en dedikerat videoscout, då kan man täcka marknader på ett helt annat sätt, får större kvantitet i analyserna och så kan vi old school-scouter sticka iväg och kolla matcher. – Vi hade ett sätt i när jag jobbade i Vålerenga, jag vet inte om det är optimalt, men jag kan ta det som exempel. Säg som exempel att den slovakiska ligan skulle vara hyfsat intressant. Då har Thomas, Henning och jag utarbetat hur en högerback, innermittfältare och ytter i AIK ska se ut. Utifrån det har vi en profil för vilka färdigheter han ska ha. Låt säga att det är tre färdigheter och så är det inte hela världen om han inte har allihop. Utifrån det bygger vi en teknisk profil, alltså en dataprofil, och letar upp de profiler som mer eller mindre matchar i den slovakiska ligan. Då kommer sen videoscouten in. Stämmer det överens med vad vi vill ha? Är det något vi borde kolla närmare på? Ska kanske jag och Tobbe kopplas in och se video själva? Sen åker vi ner och ser honom. Hur långt är ni från att jobba så? Är det nästa fönster, kanske? – Det ska inte behöva ta så jävla lång tid. Jag får ibland känslan att man säger att man behöver tid för att köpa sig själv tid. Det är bara att sätta igång och jobba på det här sättet. Det kanske behövs lite inkörningstid för att få till ett ordentligt flyt, men det ska inte vara några problem egentligen. Men om det kommer en högerback från Slovakien, då ska Henning berg veta direkt att det här är en AIK-högerback? – Ja, och det ska han veta oavsett om han kommer från Slovakien, Superettan eller norska ligan. Vi ska ha gjort ett tillräckligt bra förarbete och värva spelare som på kort och lång sikt kan bli bärande. Och så ska det bli lättare för Leo och Tobbe att veta vilka de ska kolla efter? – Ja, och det ska det för mig också. Som enklast blir det när man scouter om man vet exakt vad man kollar efter, om man har en klar kravbild. Om jag kollar efter tre egenskaper och vet att de som inte har dem är ingenting för oss, då kan jag stryka 90 procent från en liga direkt. Det är ju bra. Finns det någon egenskap som varje spelare ni värvar måste ha? – Alla måste ha bra attityd. Alla måste stå för den träningskultur som vi försöker implementera. Alla måste vara fysiskt redo att träna mycket och tåla mycket träning. Man ska vara snabb i både fötter och huvud. Och så ska man tåla trycket, man ska vara en som växer av att spela inför 25 000, inte en som viker ner sig. Det kan vara svårt att hitta, men det är upp till Tobbes nätverk, till Thomas nätverk och till mitt nätverk att ta de referenserna. För vi kan ju inte göra som du och jag gör nu och sitta ned och göra en lång intervju eller göra ett personlighetstest. Vi måste ha referenser. Det blir svårare ju längre ifrån Stockholm som vi värvar. Hur hittar du rätt referenser? Är det inte svårt med tanke på att folk ofta har en egen agenda i en värvning? – Om det är en agent som jag litar på kan det vara en bra referens. Det finns agenter som är transparenta, som inser att de inte tjänar något på att placera en spelare som inte kan spela inför 25 000 i AIK. Det måste inte vara så svårt. En spelare som spelat ihop med den som vi vill värva kan vara en bra referens, men han kan också vara färgad av att de inte funkade ihop som personer eller konkurrerade om samma position. Hur har ni analyserat AIK:s tidigare rekryteringsarbete? – I Norge skiljer man mellan insatsbaserat och resultatbaserat arbete. Beställer man en totalrenovering av ett hus bedömer man på resultatet. Här bör man först och främst bli bedömt på processen. Det är väldigt mycket som spelar in i om en spelare blir lyckad eller inte, så det vi ska ha fokus på är göra ett bra nog jobb varje dag och att processen är bra nog. Jag kan inte riktigt utvärdera vad som skett här för ett år eller halvår sen. Men vad har Tobias Ackerman och Leo Neuman sagt? – Det får de svara på, men jag har förstått att det har varit annorlunda än det är nu. Det är en ganska intressant fråga, faktiskt. Jag har en bild av att man är väldigt dålig i fotbollen på att utvärdera varje enskilt fönster. Det borde man nog göra oftare. Under sommaren har AIK värvt spelare från vitt skilda håll. På Cypern hittade man Ioannis Pittas, från Ungern hämtades Dino Besirovic och Mads Thychosen blev klubbens blott fjärde dansk genom tiderna. Men AIK har inte gått över ån för att hämta vatten, försäkrar Fredrik Wisur Hansen, som annars ser värvningar från rätt marknader som en framgångsfaktor. – Ett exempel på när det gått fel är väl Sarpsborg 2019. Under sommaren lade vi väldigt mycket pengar på korta kontrakt och agerade på känsla. Vi klarade inte av att hålla huvudet kallt och vara rationella, och jag var nog själv för svag för att säga vad jag egentligen tyckte, säger Fredrik Wisur Hansen. Var hade ni slutat året innan? – Året innan låg vi på tredjeplats till sommaruppehållet och så gick vi in i Europaspelet. Vi föll sedan till sjunde eller åttonde plats, men gjorde det bra i Europa och gick nästan vidare från gruppen. Då blev det som det alltid blir när en mindre klubb får framgång. Man bestämmer sig för att prova något som man inte gjort tidigare, det går åt helvete, sen får man lägga två till tre år på att hitta tillbaka till det som gjorde en framgångsrik från början. Det sker varenda jävla gång, överallt. Varför blir det ofta så, tror du? – Ibland blir man för förhastad. Det är som om Kalmar skulle gå från att värva spelare från danska andraligan till att plötsligt värva Premier League-spelare och tänka att "nu har vi den här spelaren, han har varit i den här toppkulturen, han kommer höja oss". I själva verket är det så att när man ger sig in i en ny marknad börjar man från noll. Man har inte kontexten, man har inte referenserna, så hela processen blir mycket sämre. Om en klubb är på level 40 med att scouta i danska andraligan eller Ettan Södra, och säger att "nej, nu ska vi plocka från en högre hylla", då startar de på level ett. Sedan Henning Berg tog över har AIK ryckt upp sig i seriespelet. Poängsnittet har lyft från 0,77 till 1,5 samtidigt som viktiga segrar har bärgats mot två bottenkonkurrenter. I samma veva har AIK, vad det verkar, frångått målsättningen om tre övergångsspelare i varje startelva. Genomsnittsåldern på startelvan har pendlat mellan 27,6 år som äldst och 29,1 år som äldst. "Ett undantagstillstånd", förklarade Thomas Berntsen för Fotboll Sthlm, med hänvisning till den utsatta tabellpositionen. – Det finns olika sätt att hantera en sån situation. När vi i Sarpsborg förlorade de första fem matcherna med Mikael Stahre blev lösningen att sätta in en 19-årig Ismaila Coulibaly. Hans energi drog oss framåt. Jag tror inte bara att det är erfarna spelare som kan lösa det. Det avgörs av situationen: vilka typer finns i truppen? Hur är stämningen i omklädningsrummet? Vad fungerar på plan? För mig finns inget facit där, men det är enklare att kommunicera och försvara att man spelar erfarna än om man spelar unga i en utsatt situation, säger Fredrik Wisur Hansen. Så ni kan ställa ut med Ayari och Fesshaie i nästa match? – Det kan vi gott göra. Henning är så pass pragmatisk att han tar ut den elva han tror kommer vinna matchen. Sen spelar det ingen roll om spelaren på plan är 17, 27 eller 37 år gammal. Hur tycker du att en bra AIK-trupp ska se ut? – Det måste finnas en bra balans. Har man för många unga spelare finns det en risk att det går ut över träningsvardagen, och så blir själva nivån på veckorna sämre. Det är inga problem att ha två till fyra, men när man har sex eller sju, då kan det gå ut över träningsvardagen och truppsammanhållningen, för plötsligt har du en massa spelare som man vet har små chanser att få speltid. Det är inget illa menat mot de unga, men det finns ju skäl till att P19-träningar är mindre intensiva än a-lagsträningar. Jag brukar kolla på hur mästarlag har sett ut i Norden de senaste tio åren. Det är vanskligt att försöka lära sig från alla lag. I Bodö bor det 55 000 människor, i Molde bor det 25 000 människor, lagen där kan arbeta helt utan press. Det finns några saker de brukar ha gemensamt, exempelvis många spelare i peak-ålder och många spelare i peak-ålder som varit i klubben länge. Kanske är det det man menar när man säger att det tar några fönster att bygga ett guldlag. Men det här är bara mina tankar om truppbygge på ett generellt plan, till syvende och sist är det Henning och Thomas som står för det. Jag är bara sparringpartner i de diskussionerna. Men Molde och Bodö/Glimt lyckas väl väldigt bra med hur de sköter klubben? Kan man inte lära sig något av dem? – Jo, på enskilda saker kan man det. Men varje klubb har något särskilt som särskiljer just dem. Molde har haft en väldigt soliditet i vad de gör, men de har också haft Norges rikaste man bakom sig och knytt till sig Norges största agent. Det har inte gått i bräschen för spelstil eller träningskultur. Däremot har de varit duktiga på att värva unga inhemska spelare och sälja dem dyrt. Men det skulle väl AIK också kunna göra? – Ja, det skulle vi kunna göra. Jag tycker att det som är mest imponerande med Bodö/Glimt är att det är skitsamma om spelaren de värvar kostar 35 miljoner eller fem miljoner. De får ut max av spelaren oavsett. Det är dit vi vill komma, bygga en miljö där folk blir bättre. Då blir scoutingen en minimal del. Hur stor skillnad är det egentligen mellan en spelare i Ettan Norra och en i Allsvenskan – fem procent? Sex procent? Om du kan få till en miljö där spelaren från Ettan Norra växer, då är det ett bra sätt att få fram toppspelare. Det här med att ni värvat från spelare från så olika hörn – har det att göra med att ni inte vill bli för beroende av enskilda svenska agenter? – Jag och Thomas ger blanka fan i vem som är agent. Vissa har man en bättre relation till, de ger bra tips och man bygger en bra relation över tid. Men det är inte skälet varför vi värvat utländskt i sommar. Spelarna vi plockat in har vi haft bra koll på och följt länge, sen kunnat ta goda referenser på. Däremot märker jag att den skandinaviska marknaden är väldigt mycket dyrare än utländska. Det tror jag har att göra med hur vi skandinaver är som människor. Det sista vi vill är att ge något som inte funkar till grannen, ifall han får det att fungera. Så vi dras med våra trasiga gräsklippare hellre än att ge dem till grannen så får han prova att laga den... Framöver tror jag att vi kommer värva mycket svenskt för att bygga träningskultur. Det ska mycket till om vi inte värvar svenskar i nästa fönster. För det pågående sommarfönstret kommer av allt att döma snart vara redo att summeras, i alla fall om man får tro Thomas Berntsen. En mångsidig försvarsspelare kanske hämtas in, men sen får det vara bra. Mer explosivt kan det isåfall bli vad gäller transfers ut. Robin Tihi är redan presenterad av Al-Ahli och Jonah Kusi-Asare fortsätter vara ryktenas man. – Såna frågor ligger inte riktigt på mitt bort. Jag vet inte så mycket om det, och vill heller inte veta mer än jag behöver veta. Ibland kan jag kopplas in och promota en spelare till mina kontakter, men överlag intresserar det mig inte så mycket, säger Wisur Hansen. Vad tycker du generellt om att sälja egna spelare som inte blivit ordinarie? – Det får bedömas från fall till fall. Det är dumt att sälja en spelare som inte har etablerat sig ifall han har potential. Men det kan vara bra att göra det om man egentligen inte tror på att han kan slå igenom, vilket inte nödvändigtvis gäller någon av de här två, nu pratar jag bara generellt. Det kan ju bli så att vi får upp två yttrar från akademin som båda är riktigt talangfulla och så måste vi sälja en, för vi har inte plats för bägge. Det beror på situationen. Agenten och spelaren har också mycket att säga till om. Än är inte Fredrik Wisur Hansen, som alltså tycker att transferfönster utvärderas för sällan, beredd att summera sommaren som gått. Än finns tid för oväntade saker att hända, spelarna som kommit in i klubben kan komma upp i nivå och rekryteringsarbetet kan spetsas till. Kort sagt: det finns att göra. – Det är ju ett tråkigt svar, men det är fortfarande mycket som kan bli bättre. Laget måste bli bättre, träningskulturen måste bli bättre, allt vi gör måste bli bättre. Så nog fan ska vi på scoutingavdelningen också bli bättre, säger Fredrik Wisur Hansen.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription