Under fjolåret behövde polisen i 22 matcher gripa in för att återställa ordningen, hävdade Polismyndigheten i mars. Nyheten fick stort genomslag och ledde till förslag om stängda läktare och avbrutna matcher. Men bakom siffran finns ett stort fokus på pyroteknik och matcher där det enda våldet skedde utanför arenan, visar Fotboll Sthlms kartläggning. [show_ad id=3] Den 5 mars 2024 publicerade polisen sin årliga uppföljning av säkerhetsläget inom fotbollen. Uppföljningen kretsade kring ordningsläget på matcher i herrarnas elitfotboll, det vill säga Allsvenskan, Superettan och Svenska Cupen. Totalt hade arrangören förlorat kontrollen i 24 matcher, där det blivit så stökigt att myndigheten “behövt sätta in åtgärder för att återställa ordningen”, skrev polisen i ett utskick som följde rapporten. Rapporten fick stort genomslag och omskrevs i flera medier. I Dagens Nyheter kommenterade Per Engström, sektionschef för idrott vid polisens Nationella operativa avdelning, rapporten och argumenterade för drastiska åtgärder. – Man får avbryta matchen och tömma läktarna på den del av publiken som orsakar problem eller på hela arenan, sa då Engström. Samma resonemang återkom i Aftonbladet. På en rak fråga om huruvida arrangören borde ha brutit matchen och skickat hem publiken i alla 24 fall sa Engström följande: – Svårt att säga. De borde ha avbrutit matchen tillfälligt och gått ut med meddelanden till publiken att det som sker inte är förenligt med tillståndet. Sedan borde kraftfulla åtgärder vidtagits. Senare korrigerades siffran i nyheten på Polisens hemsida till 22 matcher. Ändå har inte alla hållit med med. När frågan togs upp i ett panelsamtal på Allsvenskans upptaktsträff opponerade sig Sefs generalsekreterare Johan Lindvall. – Vi håller med om rapporten i stort, men vi delar inte bilden av att det varit 24 matcher, som nu blivit 22. Vi delar inte bilden att det varit så många, sa då Lindvall. En annan som är skeptisk är Göran Rickmer, säkerhetsansvarig i Hammarby. – Jag har ställt frågan om beslutsunderlaget till Noa, som hänvisat till regionerna. Då har jag vänt mig till regionen och de tycker själva inte att vi har haft några matcher där de anser att arrangörerna har tappat kontrollen. Då får man fundera på vem som bestämt just den ordalydelsen. Jag kan bara konstatera att de poliser som är på våra matcher, de anser inte att vi har tappat kontrollen, säger Rickmer. Uppgiften om de 22 matcherna grundar sig i matchuppföljningar från den gångna säsongen, där ordningen fått betyg på sexgradig skala efter matris av den ansvariga polisen på plats. För att en match ska anses ha ett så dåligt ordningsläge att den hamnar på listan över matcher där arrangören förlorat kontrollen krävs alltså allvarliga ordningsstörningar på eller vid idrottsanläggningen. Det innebär att händelser utanför arenan tas med i bedömningen.

[caption id="attachment_115430" align="alignnone" width="1000"]

Matris för idrottsuppföljning. Bild: Polisen.[/caption] Fotboll Sthlm har gått igenom alla matchuppföljningar från de 22 matcherna. Där framgår det att åtta av 22 matcher har fortlöpt utan ett enda fall av våldsbrott på arenan. Däremot har den polis som skrivit matchuppföljningen i flera fall hänvisat till händelser som ägt rum utanför arenan för att motivera betyget. Superettanmatchen mellan Jönköpings Södra och Helsingborgs IF fick exempelvis en sexa med “stökigt efter match med våldsamma upplopp” som enda motivering. I den supporterpolisens redogörelse står däremot att "under själva matchen var ordningen god" utan några "direkta ordningsstörningar". Ett annat exempel är Helsingborgs IF–Landskrona Bois som bedömdes ha ordningsläge fem av sex, då med motiveringen att “misshandel, våldsamt motstånd samt våldsamt upplopp är en del av aktuell dags brottskatalog”. Av rapporten framgår dock att de brotten begicks utanför arenan och efter matchen. Enligt Mats Jonsson, säkerhetsansvarig i Djurgården, blir det ett missvisande sätt att rapportera. – Jag har svårt att påverka vad som sker inne i stan eller på allmänna gator och torg. Det har jag väldigt lite med att göra, egentligen. Om jag ska bedömas inte ha levt upp till mitt ansvar som arrangör blir det otroligt missvisande om man tittar på saker som har hänt där varken jag eller min personal varit på plats. Vårt arrangemang har inte heller påverkats, i den meningen, säger Jonsson. Mats Jonsson har varit ansvarig för två matcher som hamnat på polisens lista: Djurgården–AIK, där flera fall av våldsamt upplopp och blåljussabotage på arenan anmäldes, och Djurgården–Hammarby, där det anmäldes hot mot tjänsteman och två fall av misshandel på arenan. Jonsson menar dock att Djurgården som arrangör inte har förlorat kontrollen över matchen i de två fallen. Derbyt mot Hammarby var "ett av de lugnaste" som klubben varit med om och i AIK-matchen var polis och klubb överens om att arrangören klarade av att säkerställa ordningen utan myndighetens hjälp. – På matchmötet var alla överens, även polisens representant, om att vi skulle spela klart matchen. När ordningsstörningarna sker i matchen mot AIK är arrangören på plats väldigt snabbt med vakter och publikvärdar, framförallt vakter. Där var vi alla överens med Polismyndighetens representanter och beredningsfunktion att polisen inte skulle kliva in, för arrangören bedömdes ha kontroll på skeendet, att arrangören skulle kunna reda ut det som hände. Så vi var ganska förvånade, om jag ska vara ärlig, när polisen faktiskt kom in. Den informationen hade inte vi fått, så det var ganska konstigt i min värld. Men polis är polis, de agerar som de tycker är mest lämpligt, och gör det utifrån de resurser som de har. Så mitt svar på frågan om vi hade tappat kontrollen eller om polis var tvungen att kliva in är tveklöst nej. Vi agerade på egen hand, fick rött läge till grönt läge, och då kliver polisen in. Det var ändå en match med flera fall av våldsamt upplopp på läktaren. Kan du förstå att polisen menar att ni förlorade kontrollen? – Vi som arrangör blir utsatta för brottslighet i det läget. Om det sker ett våldsamt upplopp mot vår personal kommer vi självfallet driva på för att folk ska dömas i domstol. Jag tycker att det är bra att samhället visar att vi man inte accepterar den typen av utåtagerande agerande, utan att man hittar en väg framåt för att lagföra de individer som inte har skött sig. Men bara för att det sker ett våldsamt upplopp är det inte ett kvitto på att arrangören totalt tappar kontrollen, tvärtom. Vi har agerat, deeskalerat och fått ett rött läge till grönt. Ett annat skäl till att en match får fem eller sex i betyg är att bangers använts. I stegen ett till fyra finns inga formuleringar om explosiver, vilket innebär att om en enskild banger används blir betyget per automatik fem. Så var fallet i matchen Gefle IF–Jönköpings Södra i Superettan. I den rapporten beskrivs "överlag en lugn match, dock så smällde bortastå en banger i 90e minuten". Inga ordningsstörningar noterades förutom bangern, varken på eller utanför arenan, men eftersom den gick av fick matchen en femma i betyg och hamnade på listan över matcher som möjligen borde ha avbrutits. Ett annat exempel är vårmötet mellan Malmö FF och Hammarby. Under matchen rapporterades inga ordningsstörningar eller våldsamheter, men eftersom bortalagets supportrar använde sig av ett tjugotal bangers innan matchen fick matchen en sexa i betyg: sämsta tänkbara. – Om man drar slutsatsen att man därför kan anse att arrangören tappat kontrollen över arrangemanget, då blir det missvisande. Problematiken nu är att poliserna på plats fyller i matrisen utefter de riktlinjer de fått, sen sitter en annan part inom myndigheten och tänker att "ja, en sexa, då har arrangören tappat kontrollen". Det blir missvisande. Jag har inga problem med att man sätter en sexa i betyg för två bangers, men det kan inte per automatik tolkas som att arrangören tappat kontrollen, säger Göran Rickmer. ✓ Fotboll Sthlm har sökt Per Engström på Nationella operativa avdelningen, men inte fått svar. ✓ Fotboll Sthlm söker Polismyndigheten genom nationella mediecentret.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription