Publiktrycket, svenska årstider och den oslagbara känslan av att tillhöra ett lag. Warner Hahn njuter av tillvaron som Hammarbykeeper och blir gärna kvar i Sverige resten av karriären. Men först: ett hett derby mot lokalrivalen och toppkonkurrenten Djurgården. – Om de nu är bättre än oss, varför vann vi med 3–0 senast vi möttes, säger Bajens målis. [show_ad id=3] Warner Hahn hade ett trivsamt uppehåll. Tillsammans med lagkompisen Shaquille Pinas var han iväg på landslagsuppdrag med Surinam. Resultaten, 1–1 mot Costa Rica och 5–1 mot Guyana, innebär att laget får möta Kanada i VM-kvalets kvartsfinal. – Vi spelade väldigt bra sett till förutsättningarna. Det är väldigt varmt i Surinam, uppemot 30 grader. Men det var två bra matcher, säger han. Egentligen trivs Hahn bäst i svalare temperaturer och helst med klar himmel. Kyoto, där målvakten bodde innan han kom till Bajen, var för kvavt med de molntunga skyarna. Svensk sommar är favoritklimatet, men en solig dag i oktober funkar också. På Årsta IP trivs Warner Hahn bra och den här fredagen är han på gott humör: hejar avslappnat på journalister och slänger käft med spelare, tränare och annan klubbpersonal. – Jag gör det jag gillar mest. Jag tycker om att ge något tillbaka på plan, att göra mitt bästa och utföra mitt jobb, som är att se till att bollen inte går i mål. Det är vi ganska bra på, för stunden, men det är inte bara tack vara mig. Det är försvararnas förtjänst, också. Jag tycker att jag visade vad jag kunde i Sverige när jag spelade i IFK Göteborg också, så för mig är det här ingenting nytt. Men nu är resultaten bra, så nu kan du skriva en fin artikel eller berätta för mig hur jag är. Själv är jag bara nöjd att laget går bra, säger Warner Hahn. Ni snittar 0,5 i insläppta mål per match sedan du kom, vad tycker du om det? – Jag tycker att vi skulle kunna vara ännu bättre. Vad är ert största förbättringsområde? – Det tänker jag inte säga, för det kanske Djurgården vill använda. Men vi är bra på att pressa högt. Om motståndarna får bollen är de ändå i eget straffområde, så det är väldigt svårt för dem att ta sig ut. Det gör mitt jobb enklare också. Även om jag var tvungen att göra några räddningar mot Halmstad tycker jag att vi kontrollerade matchen bra. Trodde du på förhand att du skulle spela på den här nivån i Hammarby? – Ja, jag vet förstås vad jag är kapabel till. Jag höll en hög nivå i Göteborg också, men nu är jag lite mer erfaren på plan. I Göteborg var vi däremot ett mittenlag och här spelar vi för Europaplatser. Om jag gör en räddning här blir den viktig i folks ögon, för det innebär att vi håller nollan och med våra fantastiska anfallare vet vi om att vi kan göra mål. Så länge jag håller nollan känns det alltid som att vi kommer vinna. Den största plumpen i protokollet: 0–1 mot AIK. Warner Hahn är besviken på att Bajen inte spelade bättre. – Jag tycker om bortamatcher. Inte för att det är dåligt tryck på våra hemmamatcher, men det är härligt att åka någonstans med gänget och försöka sno poäng. Vi lyckades inte mot AIK, men det får vi lära oss av. Nu spelar vi på hemmaplan. Det gäller det för alla att go mental. Vi kommer vara väldigt aggressiva, både på och av plan... Men jag hoppas att supportrarna kommer respektera varandra. Du gillar derbyn? – Ja, säger Warner Hahn och gör en tankepaus. – Jag svarar långt på alla frågor, men på den frågan räcker det med ett kort svar. Varför gillar du derbyn? – Jag vet inte! Det är hela känslan: att vara respekterad i sin hemstad. Det är fantastiskt att det finns tre klubbar i Stockholm. Eller ja, det finns ju fyra, men det fjärde laget pratar ingen om. Mot de andra två lagen är det hett. Och om man vinner får man låta munnen gå fram till nästa derby. Eftersom det här är sista derbyt för säsongen blir det extra speciellt. För då får ni rätt att skryta under vintern? – Åtminstone mot Djurgården. Vi slog AIK hemma men förlorade borta, så där är det 1–1. Men om vi slår Djurgården två gånger om i år, då kan vi tuppa oss lite mer. Samtidigt är ligan viktigare än derbytabellen. Vi vill komma tvåa och då måste vi vinna de fyra sista matcherna, inte bara den mot Djurgården. Att derbyt har särskilt stor betydelse är ingen hemlighet varken i Djurgården eller Hammarby. Matchens dignitet var ett återkommande tema på Djurgårdens pressträff på onsdagen. Då uttryckte också Magnus Eriksson och Deniz Hümmet självförtroende och slog fast att Djurgården var det på förhand bättre laget. – Så de är ett bättre lag? Varför förlorade de då med 0–3 senast vi möttes? Om de är ett bättre lag, då borde de vinna varje match mot oss med 5–0, men det är precis det de inte gör. Vi får väl se... För mig är det okej att de säger så, de får säga vad de vill. Vi får prata om vem som är bäst efter matchen. Tycker du att Hammarby är det bättre laget? – Ja. Sen spelar det ingen roll vad jag tycker, det är upp till laget att bevisa. Om man bara pratar men inte visar något, vad spelar det då för roll? Warner Hahn ger ett avslappnat intryck när Fotboll Sthlm möter upp på Hammarbys fredagsträning. Bajen-keepern svarar gärna skämtsamt och avväpnande, men kan också hugga tillbaka och vända på frågorna som Fotboll Sthlms reporter ställer. – Om jag spelar mitt livs bästa fotboll? Ja... Jag spelar fotboll sju dagar i veckan men du ser mig bara en dag i veckan, säger Hahn. Ja, det är därför jag frågar dig? – Grejen är att jag är jämnare nu. Förut kunde jag vara göra fem bra insatser, men sedan vara 5,5 på en tiogradig skala i en match. Sen var jag en sexa, sjua, åtta eller nia igen. Sen plötsligt 5,5. Nu är min lägstanivå högre. Samtidigt tycker jag att jag blir bättre och bättre hela tiden. Varför är du bättre idag än förut? – Erfarenheten. Jag vet vad som kommer och oroar mig inte längre. Jag jobbar hårdare än när jag var yngre. Från att jag var 25 har jag varit den som jobbat hårdast i varje lag, men här har jag lite konkurrens från Jusef. Det är inga hemligheter. Jag jobbar hårt, går och lägger mig tidigt och behandlar kroppen som ett tempel. Jag försöker vara kvar på plan längre än de andra spelarna och njuter av varje dag. Efter den här säsongen återstår tre år på Warner Hahns kontrakt med Hammarby. Så länge inte Real Madrid ringer vill holländaren gärna spela ut det kontraktet och han stänger heller inte dörren till en förlängning. Att ta var dag som den kommer och njuta av tillvaron till max, det är Warner Hahns livsfilosofi. – Idag är det fint väder. Det är ganska ovanligt i Sverige i oktober. Vi har en match på söndag som jag ser fram emot, men vi har också en träning imorgon som jag ser fram emot. Vi tar det dag för dag, jag tänker inte på framtiden. Jag vet att jag trivs utmärkt i Hammarby och i Stockholm. Här vill jag bli ihågkommen, både som människa och som spelare. Vi är på väg att göra en bra säsong, men det finns så mycket mer att få ut ur den här gruppen. När jag ser spelarnas potential, då tänker jag att den inte här några gränser. Vad har du för ambitioner med tiden i Hammarby? – Vinna titlar. Få medaljer. Det är inte svårare än så. Warner Hahns barn är två och sex år gamla. Han har inget emot att låta dem växa upp i Sverige. – Det är möjligt att jag avslutar karriären i Sverige. Jag är 32 år och hoppas spela tills jag är 40. Bara kroppen tillåter. För jag älskar att spela fotboll. Det är det vackraste jag vet. Bara att komma ned på planen varje dag och spela fotboll med 26 kompisar... Det tror jag att du också är avundsjuk på. Plötsligt får den annars så spjuveraktige Warner Hahn något rört i blicken. Sedan höjer han budet. Varför inte sikta på att spela till 45 års ålder? Om han tar hand om kroppen och tar var dag för sig, vem vet då hur många år Warner Hahn har kvar på högsta nivå? – Jag är lycklig idag. Det är allt som betyder något. Det vill jag gärna skicka med till dem som läser den här intervjun. Var glad! Om du är glad idag, strunta i morgondagen. Och oroa dig inte för saker som redan hänt, det kan man inte påverka, säger Warner Hahn. Hakuna matata. – Lite så.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription