Mats Jansson har varit verksam i Djurgården Fotboll i 50 år och haft nästan lika många olika roller. Nu har han gått i pension. I alla fall officiellt. Vi hade nöjet att prata med Matte om gamla minnen och vad som väntar i framtiden. [the_ad id="74947"][the_ad id="74952"] En djurgårdslegendar gick i pension förra veckan. Eller? När Fotboll Sthlm ringer upp Mats Jansson för att gratulera blir det tydligt att han absolut inte kommer sluta jobba för föreningen. – Jag kan inte gå och dra. Jag kommer ju pula med grejer. Vad är ditt bästa djurgårdsminne? – När jag varit som mest nöjd tror jag faktiskt var 1988, när vi slog Bajen med 2-0 på Stadion. Det var i femte omgången eller något sånt och vi var totalt utdömda innan serien. Vi hade ju ställt in betalningarna 87 men vi vann ändå division 1 och gick upp i Allsvenskan igen. Så värvade vi massa okända spelare, Fjällström, Galloway och så vidare. Och sen del egna produkter och alla sa att vi skulle komma tvärsist. Vi börjar hyfsat bra men när vi mötte Bajen och spelade ut dem totalt på Stadion då såg jag att fan, vi kommer ju vara ett topplag. Vad är ditt sämsta djurgårdsminne? – Det är när vi åker ut 1992. Det är helt ofattbart. Vi har ett lag som kan vinna SM. Det är sex lag som går till slutspel - vi kommer sjua i serien och sen är det massa konstiga kval. Genom maximal klantighet och maximal otur så åker vi ut efter en avgörande match mot Degerfors. De gör mål när det är tio minuter kvar med ett långskott. Omgången innan mötte vi Häcken och det räckte med vinst för att klara sig. Vi leder med 2-0 på Stadion, spelar ut dem helt. De byter ut sina bästa för att spara dem till nästa kval och sen gör de 2-2 genom två långskott på slutet och vi får kvala vidare. Det är helt jävla ofattbart att vi åker ut efter att ha kommit sjua i Allsvenskan med ett lag som kan vinna ligan. Maximal otur, konstigt seriesystem och maximal klantighet. Vad är du mest stolt över under dina år i Djurgården? – Det är väl att jag varit med och initierat och lett utbyggnaden av Kaknäs. Det är en bestående grej. Det är jag stolt över. Vad ska du göra nu när du är pensionär? – En kollega till dig, den evigt cyniske Gunnar Persson, skrev på Facebook att ”tack för allt”, det brukar man säga när det är begravning. – Jag kommer köra ungdomsscoutingen säsongen ut. Och sen fullföljer jag Kaknäs om vi får bygglov. Det ser ju väldigt bra ut. Och det vore svårt att slänga in någon ny på det där. Så du är egentligen knappt pensionerad? – Precis. Skillnaden är att jag kommer göra saker för Djurgården ideellt. Då gör man det ju när man vill. Jag kan inte gå hemma. Vi håller på att skriva historien om Djurgårdens ungdomsfotboll, det kommer jag vara med på också. Och sen ska jag vara med och uppdatera boken vi gav ut 2007, Djurgårdens IF Fotboll 1899-2006. Så jag har att göra. Men jag har mer tid nu att vara ute och titta på träningarna. Där har jag inte varit så mycket de sista åren eftersom jag var tvungen att jobba.

Följ Fotboll Sthlm i sociala medier

Create a free account, or log in.

Upgrade your subscription