Planbristen i Stockholm är akut.
Barn trängs, föräldrar slutar som ledare och när spelarna närmar sig seniorålder har de svårt för spel på stora ytor, enligt representanter från Hammarby och Djurgården.
Inför valet lovar Stadshuset en historiskt stor satsning på fler fotbollsplaner, men när Fotboll Sthlm undersöker tyder inte mycket på att det är tillräckligt.
Annons
Några meter från Nynäsvägen, drygt sju minuters promenad från Tallkrogens tunnelbanestation, finns en ödslig fotbollsplan. Den består av 68 gånger 105 meter grus, ogräs och utåtbuktande stängsel. Ett avbytarbås i trä är förfallet, målen är bortplockade, strålkastarna var det länge sedan någon tände.
2016 skulle här läggas konstgräs för att motverka planbristen i Stockholmsområdet. Det blev det inget av, istället föreslog Stockholms stad att i september ifjol riva fotbollsplanen och ersätta den med en hall för hockey. När Fotboll Sthlm besöker platsen i augusti 2022 är planen en byggarbetsplats, där tillfälliga bostäder planeras.
Beslutet fick sex Söderortsföreningar att gå i taket. I ett öppet brev riktat mot Stadshuset menade dessa att antal lag i S:t Erikscupen ökat med över 100 procent de senaste 20 åren, att Stockholm redan saknade 15 fullstora konstgräsplaner och att de 9000 aktiva ungdomarna i föreningarna ifråga samsades så gott de kunde, men att de fåtaliga idrottsplanerna ändå inte räckte till.
En av de föreningar som skrev under brevet var stora Hammarby, som bara några veckor tidigare hade varit en straffsparksläggning ifrån att ta sig till europeiskt gruppspel. För deras motståndare FC Basel, vars ungdomslag kan tillgå fyra egna fullstora naturgräsplaner och en konstgräsplan, måste frågan ha tyckt sig märklig, ifall de fick höra talas om den.
Varför måste en av Sveriges största klubbar kämpa med näbbar och klor för en övergiven grusplan intill en bullrig motorväg?
Tallkrogens BP i augusti 2022. Det blev ingen fotbollsplan, istället planeras här tillfälliga bostäder.
– När vi har fotbollsskola för de yngsta kan vi ha 100 barn på en och samma plan. 70, 80 spelare är det normala över hela akademin. En fjärdedels fotbollsplan blir det som mest.
Orden är Matte Janssons, som nyligen gick i pension från sin tjänst som anläggningsansvarig för Djurgårdens akademi. Strax därinnan satte han upp en arbetsgrupp som ska driva på för att de nya bostadsområdena på Östermalm ska få idrottsplaner. Skräckexemplet är Hammarby Sjöstad och Norra Djurgårdsstaden, där idrottsplatserna lyser med sin frånvaro.
– Nu får vi två elvamannaplaner på Gärdet, men det räcker inte. Vi skulle behöva två eller tre fullstora planer till för att vi skulle kunna bedriva verksamheten precis som vi vill. En landsortsklubb kanske har fem gräsplaner för sig själva, men våra lag kan aldrig träna på fullstora planer. Det är därför de spelare vi får upp är väldigt bra på små ytor, men det kommer sällan spelare från Stockholm som är bra på att slå crossbollar eller löpa i djupled.
Jesper Sporre, som arbetat tolv år som sportchef i Hammarbys ungdomsled, beskriver planbristen som alarmerande.
– Det är så illa att föräldrar till barn som arbetar ideellt, går utbildningar och verkligen vill göra det inte vill fortsätta. De har inte möjlighet att söka till någon annan förening heller. Så allvarligt är det. Hammarby är en Söderklubb och man tycker ju att möjligheten ska finnas att spela i Söderort eller kanske till och med på Södermalm, men det går inte. Det är många som söker sig till Hammarby som egentligen borde söka sig till en förening som ligger närmare. Vi får förklara för föräldrar att en och en halv timmes tunnelbaneresa till träningarna inte är lämpligt för en elvaåring som ska hinna med att gå i skolan, äta ordentligt och vila.
Har det blivit bättre eller sämre sen du började jobba på heltid i Hammarby?
– Det har blivit väldigt mycket sämre. I och med att konstgräsplaner började läggas blev ju folk lite bortskämda. Det är väldigt mycket svårare att erbjuda ledig grusplan i närheten och naturgräs är inte att tala om, om man inte vill spela i Björns trädgård och kratta bort glasskärvor, hundbajs och kanyler. Plantillgången blir ju sämre och sämre, tyvärr. Man oroar sig för att barn inte ska ges möjligheten att spela fotboll i sin favoritförening.
Helt nedslagen är inte Matte Jansson, däremot. Stockholms styrande majoritet, som består av Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet, med idrottsborgarrådet Karin Ernlund (C) i spetsen, har han förtroende för. Framförallt de två elvamannaplanerna på Gärdet, som Djurgården drivit på länge för, kommer underlätta situationen.
– Stockholm är generellt sett katastrof, säger Matte Jansson. Det kommer bli lite bättre med Gärdet, men nu har de i alla fall erkänt bristen och försöker jobba med det. Sen kommer de inte lyckas tror jag, men det är ett enormt steg framåt. För tio år sen erkände de inte bristen. Man kunde visa att det var fem gånger sämre än i Göteborg. “Nej”, sa de.
När Karin Ernlund blev idrottsborgarråd var en av centerpartistens första initiativ att tillsammans med Stockholms Fotbollförbund ta fram ett behovsunderlag för att ta reda på hur stor bristen faktiskt var. Idrottsförvaltningen och STFF räknade ut att det totala behovet var planer till ett anläggningsvärde på 98. I staden fanns bara 82,75, vilket innebar att Stockholm i december 2021, när strategin stod klar, hade ett underskott på 15,25 planer. Bristen var beräknad efter anläggningsvärde, där varje plan poängsattes baserat på dess storlek. En elvamannaplan får ett värde på 1, niomanna 0,75, sjumanna 0,5 och femmanna 0,25.
– När jag blev idrottsborgarrråd för fyra år sedan möttes jag av två saker, säger Karin Ernlund. Det ena var att behovsanalysen inte stämde. Alla idrottsförbund jag träffade pekade på att planeringsunderlaget och investeringarna inte överensstämde med det verkliga behovet. Jag möttes också av väldigt många privata investerare som ville in i idrotten, men som fick kalla handen av den dåvarande vänstermajoriteten.
De organ som anlägger nya planer är fastighetsnämnden. Investeringarna delas in i två kategorier: den långsiktiga investeringsplanen, där 370 miljoner bland annat skulle investeras i Ängby IP, Nockebyhovs BP, Herrängens BP, Skarpnäcks BP och Sätra BP. Dessutom den utökade budgeten, totalt 194,8 miljoner kronor, till olika idrottsanläggningar, för fotbollens del Gärdets sportfält och Bällsta IP.
– Det är en historiskt hög satsning på idrottsinvesteringar, säger Karin Ernlund. Om du slår ihop alla de här siffrorna så kommer du se att det blir fyra miljarder de kommande åren, vilket är historiskt högt. En så stor budget för investeringar har Stockholm aldrig haft. Det handlar om att vi har ett stort behov att bygga idrottsanläggningar när Stockholm växer. Det handlar också om att vi behöver rusta upp befintliga anläggningar.
Hur många av de planer ni budgeterar för är nya planer och hur många är konstgräsbyten?
– Det vågar jag inte säga på rak arm, men det är viktigt att man gör båda. Vi har en plan som rullar på där vi lägger konstgräs på det som i dagsläget är grusytor. Exakt hur många det är vågar jag inte svara på, för jag inte listan framför mig, men vi jobbar mot målet att komma upp i de tal som behoven pekar på. Långsiktigt är planen 21 stycken nya konstgräsplaner till 2030, säger Karin Ernlund.
Fotbollsplaner på totalt åtta idrottsplatser låter som en offensiv satsning. Men kikar man närmare på planerna är anläggningsvärdet inte lika imponerande.
Ta till att börja med den långsiktiga investeringsplanen. På Ängby IP och Sätra BP är de flesta planerna redan i konstgräs. De grusplaner som ska få konstgräs är alltså elvamannaplanen på Skarpnäcks BP, samt sjumannaplanerna i Sätra, Herrängen och Nockebyhov. Planerna för Ängby IP “avser bara belysning”, skriver fastighetskontorets verksamhetsutvecklare Alf Olsson i ett mail och anläggningsvärdet för de fem idrottsplatserna är totalt 2,75, skriver Patrik Ludzik, registrator på idrottsförvaltningen.
Vad gäller den utökade budgeten är det inte heller självklart om projekten kommer komma Stockholmarna till gagn så tidigt som i år. Bällsta IP förväntas stå klart först 2025 och på Gärdets sportfält har de två elvamannaplanernas färdigställandedatum skjutits upp till 2023. Däremot kommer det färdigställas planer på Vårbergs IP, Sköndals BP och Bäverdalens BP, totalt anläggningsvärde på 2,75, skriver Hassan Jama (V), vice ordförande i idrottsnämnden.
– Anläggningsvärdet blir till årsskiftet troligen 84,25 och underskottet 13,75, skriver Jama på sms.
Underskottet som Hassan Jama refererar till kommer från ”idrottsnämndens budget”, hälsar den vice ordförande. Ser man till Stockholms stads statistiktjänst Swecos prognos över 2022 som blev klar i juni i år blir siffrorna annorlunda.
Sweco beräknar att 143 728 invånare kommer finnas i spannet sju till 20 år 2022. Räknar man på nyckeltalet 1450 barn och unga per elvamannaplan står det klart att behovet för konstgräsplaner kommer landa på totalt 99 planer. Om då anläggningsvärdet, som Hassan Jama skriver, blir 84,25, då är underskottet 14,75.
Inte radikalt annorlunda från Jamas prognos – men heller inte särskilt långt från bristen i fjol på 15,25 planer. Trots de historiskt stora miljoninvesteringarna kommer anläggningsvärdet bara vara en sjumannaplan mer 2022 än 2021.
När Fotboll Sthlm presenterar uppgifterna för Karin Ernlund bekräftar idrottsborgarrådet att siffrorna stämmer, men att det finns en anläggning, Kvickentorps bollplan, som inte räknats med i det underlag Hassan Jama skickat oss.
– Den kommer besiktigas nästa vecka och tas i bruk innan årsskiftet. Då blir underskottet 13,75, säger idrottsborgarrådet.
Då har underskottet minskat med 1,5. Är det en tillräcklig byggnadstakt?
– Det är ju såklart inte tillräckligt, säger Karin Ernlund. Det är klart att vi behöver ökta takten. Hade allt gått som planerat hade vi haft två stycken elvaspelsplaner i innerstan på Gärdets sportfält innan årsskiftet, men nu har tyvärr det projektet blivit försenat med ett år eftersom det har varit markföroreningar. En och en halv plan är bra, men vi behöver också öka takten.
Det långsiktiga målet för idrottsnämnden är 21 fullstora planer till 2030, vilket innebär att underskottet måste minska med två planer årligen. Trots den stora satsningen når man alltså inte byggtakten i år. Enligt Karin Ernlund är boven i dramat Gärdets sportfält.
– Det är en enormt viktig investering för Stockholm. Två stycken nya elvaspelsplaner i innerstaden är precis vad fotbollen i Stockholm behöver. Det är klart att vi verkligen önskat att det var klara i år, men på grund av föroreningarna har det blivit uppskjutet. Det är anledningen till att takten 2022 blir lite lägre än planerat.
Borde ni inte ha kunnat förutse markföroreningarna?
– Det var faktiskt svårt att förutse att det skulle bli markföroreningar just på den här platsen. Om man tittar på vår investeringsbudget så har vi väldigt många projekt som vi har på gång, för att vi ska kunna gasa i ett projekt om ett anat inte blir bra. Vi har många på gång, så om det händer något som vi inte har kunnat förutse, då kan vi öka takten på något annat projekt.
Hur planerar ni för att liknande saker inte ska upptstå 2023?
– Det är jättesvårt. Till exempel att det finns markföroreningar, det är ju väldigt väldigt svårt att förutse. Vi jobbar så klart med att ha så bra underlag som möjligt, att ha så bra geotekniska utredingar som möjligt, men sen händer det saker. Det är därför vi har många projekt på gång samtidigt.
Att två konstgräsplaner inte blir av måste vara ett hårt slag för er politik. Hur ser du på att ni inte kunnat hålla det önskade tempot?
– De kommer vara spelbara när säsongen drar igång 2023. Det är det som är det viktiga. Det är verkligen en vinst för fotbollen i Stockholm och innerstadsföreningarna som har kämpat och drivit på för att få till de här nya fotbollsplanerna. Jag är enormt stolt att jag som idrottsborgarråd har kunnat leverera det här under den här mandatperioden.
