I lucka 17 hittar vi spelaren som sköt cupguldet till Djurgården 2002 och som senare blev en viktig pjäs på Hammarbys mittfält.
Namn: Louay ”Lolo” Chanko
Ålder: 39
Spelade i: Djurgården 2001-2002 & Hammarby 2006-2009
Position: Mittfältare
Annons
Först och främst, Djurgården eller Hammarby?
– I 15-årsåldern blev jag bajare. Men när jag kom upp på elitnivå var det i Djurgården jag kom fram och då var det bara DIF som gällde. Sedan när jag kom tillbaka till Hammarby formades Hammarbyhjärtat på nytt. Men jag får nästan svara båda på den frågan.
Var bor du?
– Södertälje.
Familj?
– Fyra pojkar. Den yngsta är två år, sedan sex, elva och tretton.
Vad gör du?
– Jag går tränarutbildning som är väldigt lärorikt. Mina klasskamrater är härliga killar som har varit ute i Europa. Jag läser bland annat tillsammans med Mikael Antonsson som spelade i FCK. Det är fina killar och tjejer i klassen.
Vilken roll spelar fotbollen i ditt liv?
– Det är det som man gillar att hålla på med, att få sparka sparka boll. Jag är tacksam för att jag kan tjäna pengar på den här sporten. Parallellt med tränarutbildningen hjälper jag just nu Syrianskas 06:or. Jag har verkligen fastnat för det här med ungdomsfotboll.
Vad har du för andra hobbies?
– Det var ganska nyligen som jag slutade och har inte riktigt hunnit tänka om. Men som hobby har jag alltid gillat konst, lite udda kanske. Jag gick konst och formgivning på gymnasiet. Just nu är jag mycket inne på abstrakt konst. Det är jättekul, speciellt när man får barnen att vara med och måla istället för att spela Fortnite.
Bästa minne från egna karriären?
– Självklart när jag avgjorde cupguldet mot AIK 2002. Det är ett fantastiskt minne. Det var cupfinal, fullsatt på Råsunda och vi hade nyligen kammat hem SM-guldet. En härlig känsla.
Annons
Värsta minne?
– Det måste också vara i Djurgården. När vi mötte Sundsvall hemma 2001 och Stefan Rehn gjorde ett mål som blev avvinkat för offside. Om det målet hade räknats hade vi vunnit SM-guld. Hammarby vann ju istället, så det visade sig ju bli bra, men där och då var det en jättetung dag.
Märkligaste minne?
– Oj… när jag gick från Malmö till AEK Aten. Det blev mycket skriverier om hur jag lämnade laget. (Det dök upp bilder på Chanko från en AEK-träning, någonting som Malmös klubbledning inte påstod sig veta någonting om.) Styrelsen smutskastade mig för att skydda sig själva, fast jag fått tillåtelse att lämna.
Hur följer du klubbarna du spelat i?
– I år har man följ Djurgården en del med tanke på Özcan. Och Bajen har man alltid följt. I år har de spelat rolig fotboll, snabb och teknisk. Man försöker se så mycket som möjligt men ibland blir det tufft med barnen, de spelar själva fotboll. Förra året åkte jag med barnen och kollade Bajenmatch. Jag hoppas att vi kan få till fler nästa år.
Annons
Vad tycker du om dagens lag?
– Özcan har gjort det jättebra i Djurgården. Han hade inte världens bästa material och man kan inte förvänta sig att han ska trolla. Men de tog hem cupen och det är stort. Bajen hittade en jättefin balans i sina roller. De var jätteroliga att kolla på och jag ville verkligen att de skulle gå hela vägen. Jag tror att de tappade det i derbyförlusten mot AIK. Efter det var det svårt att komma tillbaka på banan.
Din favoritspelare?
– Först tyckte jag Kerim Mrabti var jätterolig att kolla på. Efter skadan har jag inte sett så mycket av honom. I Bajen tycker jag att Tankovic är en riktigt skön lirare och han gjorde många viktiga baljor i år. Hamad förväntar jag mig mer av, han är en spelare av riktigt hög kaliber. Jag gillar att se när han verkligen tar för sig, men ta AIK-derbyt till exempel, där förväntade jag mig mer av honom.
Hur går det för lagen 2019?
– Oj, jag vet inte.
Vad önskar du dig i julklapp?
– En snusdosa. Jag kräver inte mycket av barnen. Nej, men ett par hörlurar kanske.
