Bajen-hjälten är igång med sitt sociala projekt igen: ”Jag ljög mig in”

Efter två månader i total lockdown är Bajen Fans Colombia till slut igång med sin verksamhet. Något som krävde ett rejält tänkande utanför boxen.
– För att få tillståndet ljög jag mig in i borgmästarens kontor, berättar Sebastian Bojassén till Fotboll Sthlm. 

Hammarbys ikoniska mittfältare Sebastian Bojassén – mittfältaren som avgjorde den osannolika slutomgången i Ängelholm som räddade kontraktet i Superettan – har haft en annorlunda resa efter sin karriär. När skorna väl låg på hyllan valde 35-åringen att flytta till Colombia och starta upp ett välgörenhetsprojekt i Andalucia, ett projekt som går under namnet Bajen Fans Colombia.

När Fotboll Sthlm ringde upp Bojassén i våras hade coronapandemin precis kommit till landet och regeringen hade gett order om en total lockdown på sex månader. Åtgärderna slog hårt mot projektet som tvingades stoppa all verksamhet.

Vid intervjutillfället fanns det omkring 500 bekräftade fall av covid-19 i hela Colombia, en siffra som sedan dess ökat dramatiskt och nu är över 1,1 miljoner fall. Trots virusets allt hårdare grepp om landet har ändå Bajen Fans Colombia kommit igång med träningar för de utsatta barnen.
– Vi är igång, tack och lov. Det har varit en riktig pärs om jag ska vara helt ärlig. Vi har en väldigt stor fotbollsplan, nästan lika stor som två planer, där vi får ha ett visst antal barn per kvadratmeter. Sedan har vi en budget och kan köpa in desinfektionsmedel och febertermometer så vi kan köra vidare med säkerhet.

För att barnen ska få träna kräver regeringen att alla bär munskydd på vägen till och från träningarna.
– Vi har tryckt upp våra egna munskydd, med Bajen Fans Colombia-logotypen, så att barnen får känna sig lite häftiga och vill bära den. Sedan får vi inte spela några matcher ännu, men det viktigaste är att få igång barnen och att de rör på sig. Det här är även bra för föräldrarna som haft barnen hemma, det har inte varit lätt för dem heller.

Hur är det att leva i Colombia idag?
– Regeringen satt hela landet i karantän i drygt sex månader och under de första två månaderna skötte sig alla perfekt. Sedan måste man förstå det ekonomiska läget här, nästan 70 procent har informella jobb, alltså att de lever på vad de säljer dag för dag. Det går inte att säga till dem att hålla sig hemma och inte tjäna någonting.

Enligt Bojassén har den colombianska regeringen ingen möjlighet att sätta in några ekonomiska stödpaket för att hjälpa sin befolkning.. Istället har Bajen Fans Colombia samlat in pengar och försett familjer runt omkring med matkassar så att det finns mat på bordet.
– Det har varit jättetufft. Alla barnen måste plugga hemifrån, men där kanske det finns en smartphone per familj och dessutom utan internetuppkoppling. Det är ingen här som har råd med wifi och kan få kontakt med sina lärare. Det är så mycket som säger emot att det ska fungera på samma sätt som i Sverige.

– Vi har fortfarande restriktioner, men det är ingen som följer dem här borta. Det märks även på nyheterna där de dagligen brukade rapportera om statistiken över antal fall i landet, nu är det ingenting längre.

Det låter som att ni lever som ni gjorde 2019?
– Ja, det gör man. Enda skillnaden är restriktioner om att man måste ha munskydd när man går ut. I affärer är det ett visst antal personer som tillåts och även på banker. På sådana ställen där regeringen kan kontrollera finns det säkerhetsprotokoll, men inte i resterande samhället. Inne på banken håller alla avstånd och allt är ordentligt, men utanför är det en 200 meter lång kö där alla står på varandra. Det är helt lönlöst.

Bojassén menar att det inte är det colombianska folket som misslyckats utan att regeringen inte gett dem rätt förutsättningar.
– Alla vill väl, men det går inte. Folk har inte lyckats anpassa sig efter det här. Helt plötsligt ska man be folka att följa en struktur som aldrig har funnits.

Projektet som drivs i samarbete med Saturnusstiftelsen är en fotbolls- och skolverksamhet för ungdomarna ute på landsbygen. I och med effekterna av pandemin är det många av föräldrarna som idag blivit arbetslösa.
– De är föräldrarna som mår dåligt och då spiller det över på barnen. Jag vill säga att det är en förlorad generation för de tappar skolan då de inte kan göra sina läxor utan behöver gå om. Barnen vet idag inte riktigt vad de förlorar för de kan inte se den stora bilden, de ser allt som ett långt lov. Men de förlorar så mycket och här finns det inget säkerhetsnät heller.

Då måste det vara skönt att kunna göra någonting i alla fall?
– Ja, det är det som är vår vinning. Vi har inte lämnat dem, det gjorde vi aldrig. När barnen saknade internetuppkoppling för att kunna göra sina läxor, då gick vi och köpte ett 15 dagars abonnemang. Sedan gick våra matkassar inte bara till barn inom projektet utan till många andra i själva samhället.

Tacksamheten att projektet funnits på plats och hjälpt till i Andalucia är något som nu märks när träningarna väl är igång.
– För att träna måste både barnen och föräldrarna lova oss vissa saker och än så länge har allt hållits. Det är för att vi har visat att vi backar dem under de här svåra stunderna. Vi har tvingats visa framfötterna och göra andra saker även utanför fotbollsplanen. Vi har knackat dörr, haft videosamtal med våra spelare och även varit ute och lärt folk hur man får i ordning på en tomatodling hemma.

Lyssnar folk mer på er än sin egen regering?
– Ja, hundra procent. På alla fotbollsplaner i hela Colombia är det ingen som tvättar sig, ingen som tar temperaturen, det är Hawaii. Men inte hos oss, det är vi som sätter reglerna. Att barnen får lära sig regler är också en del av processen till hur man skapar bättre medborgare och människor.

För den forne Hammarby-spelaren har det senaste halvåret varit påfrestande men också en tid där han tvingats ta ett helt annat ansvar än tidigare.
– Det har varit helt galet och blivit mer administrativt. Samtidigt har jag känt att nu lär vi oss av det här och förbättrar oss, då kan ingen ifrågasätta oss senare.

Bojassén berättar om hur han lurade sig in på borgmästarens kontor för att få till ett tillstånd att gå igång sidoprojektet i byn Palmira.
– Vi ljög oss in till hälften där jag visade mitt svenska körkort för att kunna komma in i byggnaden. Sedan träffade vi en städerska som en kollega kände och bad henne lägga vårt säkerhetsprotokoll på borgmästarens skrivbord. Jag svär, det var helt sjukt men inget fick stoppa oss. Känslan var bara att jag skiter i vad som händer, jag måste bara köra och vi fick även igång det projektet.

På den svenska ambassaden fick Bojassén höra att enbart 20 svenskar finns kvar i landet då alla andra åkt hem på grund av pandemin. Även 35-åringen har haft tankar på att bara sätta sig på ett flygplan och åka hem till säkerheten i Stockholm, men att hans tid som elitspelare hindrat honom.
– Jag älskar det här. Hade man gjort det i något annat syfte hade man nog gett upp och flugit hem till Sverige igen. Tack vare att man spelat fotboll har man också varit med om många motgångar. Jag har sett många personer gå förbi mig genom åren och nu har jag återvänt till den känslan och övertalat mig själv att inte ge upp. Det kommer att bli bättre och det känns jättebra att vara kvar och fortsätta kriga, det lönar sig alltid.

Foto: Bildbyrån

LÄS MER. Billborn ifrågasätter Nyberg: ”Kan inte se en straff någonstans”

LÄS MER: ”Kom helt fel in i matchen” – spelarbetyg efter Bajens förlust