Stora delar av seniorfotbollen i Sverige har drabbats hårt av coronakrisen. Samtidigt rullar verksamheten för klubbarnas akademier och ungdomsverksamhet på som vanligt.
– Det finns säkert saker spelarna kan lära sig av det här, säger Christian Gentile, akademichef i Djurgården till Fotboll Sthlm.
[the_ad_placement id=”under-ingress-djurgarden”]
För två veckor sedan gav Folkhälsomyndigheten beskedet att inga matcher i seniorfotbollen bör spelas. Samtidigt gav man grönt ljus för matcher inom barn- och ungdomsidrotten. För Djurgårdens akademi har verksamheten till stora delar rullat på som vanligt.
– I den delen som jag ansvarar för tränar spelarna väldigt mycket. Fotbollen blir en trygghetspunkt i allt det här. Spelarna träffar lite färre vänner men kan ändå socialisera sig här. Att fotbollen kan fortsätta är viktigt, säger Gentile.
Spelarna som är över 18 år får inte spela några matcher alls, det innebär att P19-laget får nöja sig med att endast träna.
– Det är olyckligt. Det är framför allt påfrestande att inte kunna spela tävlingsmatcher och att inte veta vad man tränar inför. Försäsongen blir precis som för herrarna väldigt lång.
P19-laget hade redan inlett ligacupen men fick efter coronautbrottet se samtliga tävlingsmatcher ställas in. Planen är de nationella serierna ska återupptas i mitten av juni.
– Det är mentalt påfrestande att inte kunna ladda upp inför något roligt. Men det är en övning i sig. Det går att likna vid en långtidsskada att man inte får träna och spela som vanligt och inte veta när man är tillbaka. Det finns säkert saker spelarna kan lära sig av det här.
För P19-laget och U21-laget innebär situationen att spelarna inte kan visa upp sig på match för att eventuellt ta steg upp i herrlaget.
– Vi får se till att vi håller herrlaget uppdaterade på hur det går för spelarna på andra sätt. Men i de här åldrarna är det ju på matcherna spelarna visar sin yttersta förmåga.
Det råder fortfarande förbud mot allmänna sammankomster med över 50 personer. Träningar och matcher för barnen kan ibland locka intresse bland föräldrar och anhöriga.
– Vi arbetar aktivt med att få föräldrarna att hålla sig hemma, det är ju inte de som ska träna. Det har fungerat bra, men det finns några som kommer och tittar. Även om det inte överstiger 50 så vill vi inte ha någon där. Men man märker att alla gör en ansträngning.