MARBELLA.

Som tonåring i Ronna, utlandsproffs på Cypern och 32-årig lagkapten har Nahir Besara alltid haft samma mål för ögonen:

Att spela i Bajen och ta hem klubbens andra SM-guld.

För Fotboll Sthlm berättar lagkaptenen om uppväxten, corona-isolering och varför han numer hatar att köra bil.

Annons

Hammarbys 32-årige lagkapten slår sig ned på Hammarbys spelarhotell med ett kroppspråk som indikerar självklarhet. Långa intervjuer på försäsongsläger har han gjort förut. Den hårda träningsdos som Kim Hellberg och David Selini förordar verkar inte ha tärt överdrivet mycket heller.

– Jag tränar stenhårt och känner mig som en 20-åring som första gången får komma ut och spela en match. Jag vill det här mer än någonsin, säger Nahir Besara.

Nahir Besara föddes och växte upp i Södertälje, mer specifikt i stadsdelen Ronna. Om sin uppväxt är han medveten om vilka förhållanden han kommer ifrån och att hans historia liknar andras.

– Min uppväxt var helt okej. Jag är uppvuxen i en stadsdel som heter Ronna som man kan kalla ett getto i princip. Under min uppväxt handlade allting om fotboll. Vi var många grabbar som hängde på fotbollsplanerna hela tiden och spelade. Hela livet var fotboll.

Det handlade, precis som för många andra fotbollsspelande ungdomar i förorten, om tre saker för Nahir Besara som liten.

– Det var det enda det handlade om för oss. Skola, fotboll och träning. Det var det enda man gjorde.

Nahir Besara var sju år när han började spela organiserad fotboll i Assyriska. När han idag minns tillbaka på tiden i sin moderklubb är det med värme och uppfyllda drömmar han berättar om Södertäljelaget.

– Jag spelade där från att jag var sju år tills jag var 22 år. Jag spenderade hela mitt ungdomsliv i Assyriska. Som uppvuxen i Södertälje var min första dröm att spela för A-laget. När jag väl uppnådde det var nästa dröm att vara en given, bärande spelare i Assyriska och efter det är det nästa steg.

Det blev också precis som Nahir Besara hade tänkt och drömt om. Som 17-åring debuterade mittfältaren för Assyriskas representationslag och några år senare var han given i startelvan. Dessförinnan skulle Besara, som 18-åring, missa ett nationellt prov i gymnasiet då han var med och upplevde en av de mest händelserika och spännande kvalmatcherna i svensk fotbollshistoria.

Den 4 november 2009 besegrade Assyriska Djurgården med 2-0 på Södertälje Arena i den första av två kvalmatcher till Allsvenskan. I returmötet på Stockholms stadion blev Besara inbytt i den 69:e matchminuten och fick se Mattias Jonsson avgöra mötet tre minuter från full tid i förlängning.

– Ja alltså, det var ju tufft. Det var en dröm att få gå upp till Allsvenskan med Assyriska. Då hade man liksom uppnått allt man kan med Assyriska. Vi gjorde en extremt bra hemmamatch och borde vunnit med fyra-fem bollar. Det var utklassning på hemmaplan. På Stadion var det en tuff och hatisk match, de var bättre och körde över oss fysiskt. När jag nu tänker tillbaka på den tiden hade jag nog agerat lite annorlunda i matchen. Men ja, det var en tuff match och det blev som det blev med slagsmål efter matchen. Men det var ändå en upplevelse att spela en sådan match i ung ålder.

Kraftlös och besviken efter att ha varit så nära sin största stund i den då korta karriären hade Besara inte tid att gräma sig särskilt länge.

– Jag missade nationella prov en eller två dagar efter matchen på grund av att jag var helt utmattad. Min lärare ringde och väckte mig och frågade var jag var någonstans. Jag förklarade att jag hade haft match och att jag var trött. Hon sa till mig att det var nationella prov så jag fick åka och göra det dagen efter. Jag var tvungen.

När Nahir Besara var 22 år var det dags att lämna moderklubben som han då hade tillhört i 15 år. Nästa destination, Hammarby.

– För mig som är en kille från söder och Stockholm var Hammarby det laget man alltid följde. Speciellt när man hade kopplingen till Södertälje med spelare som Louay Chanko, Kennedy och Sulan. Det fanns en naturlig koppling till att följa Hammarby och jag drömde om att få spela där också. Problemet var ju det att de också spelade i Superettan då och det ville jag inte. Jag ville och har alltid drömt om att spela i Allsvenskan. När Hammarby väl kom och visade intresse kände jag okej, det blir ett steg i sidled tabellmässigt. Jag tror till och med att vi i Assyrisk kom högre upp än vad Hammarby gjorde, men det var fortfarande en dröm. Jag har alltid strävat efter att få uppleva mina drömmar och en av dessa var att få spela för Hammarby.

Drömmen om Allsvenskan skulle tillslut bli verklighet och det dröjde inte många år innan Besara skulle få spela upp sitt Hammarby till Sveriges högstaserie. År 2013 kom han till klubben och året därpå var han med och slog J-Södra med 5-0 i Superettans sista omgång på Tele2 arena.

– Alla visste att det var en tidsfråga innan Hammarby skulle ta det här steget men de hade ändå misslyckats i 4-5 år. Det var extremt kul och otroligt inspirerande. Jag var väldigt sugen och nyfiken på att få uppleva Sveriges bästa liga. Om du frågar mig idag så kollar jag hellre på Allsvenskan än någon annan liga, jag följer varje match Allsvenskan. För jag tycker det är kul, det är vår liga liksom.

En av de stora anledningarna till valet av Hammarby var inte bara att ta steget upp till Allsvenskan. Enligt Besara drogs han till Hammarby av de som följer och stöttar klubben.

– När jag var yngre var det inte så att jag drog till Hammarby för något annat än att spela inför den här publiken. Det var främst det som lockade. Ekonomiskt sett var det inte mycket bättre än vad jag hade i Assyriska så det var inte det som lockade mig. Det var att få uppleva och spela inför den här publiken. Sen är det klart att även i Superettan var min dröm att vinna SM-guld med Hammarby. Nummer ett har alltid varit att vinna med Assyriska, sen var det med Hammarby. Det var ju det jag ville när jag kom till Hammarby. Jag visste att det skulle ta tid men jag hade inga planer på att någonsin lämna Hammarby. Planen var att jag skulle vara där tills jag vinner SM-guld.

Riktigt så skulle det inte bli. När den Allsvenska säsongen 2015 var på sommaruppehåll fick Besara höra att han skulle ersättas och kände att han var tvungen att leta sig vidare.

– Tanken var att jag inte skulle lämna. Jag ville förlänga mitt kontrakt och spela vidare i Hammarby, jag kände mig inte klar. Jag hade gjort en halv säsong där jag gjorde en del poäng och startade kanske tolv matcher. Dock blev jag utbytt i princip varje match. Jag tror att jag gjorde flest poäng i Hammarby det halvåret. Jag kände mig inte riktigt klar och inte helt nöjd. Men de hade bestämt sig att de skulle hämta in en annan spelare på min position som de ansåg var bättre än mig. Då kände jag mig tvungen att gå vidare, annars skulle jag förmodligen få sitta på bänken. Jag kände att jag halvt som halvt blev borttvingad.

Nästa steg i karriären skulle även betyda att den då 24-åriga Besara flyttade utomlands för första gången. Destination? Turkiet och Göztepe. Besara smickrades av en tydlig plan för sin utveckling och en tränare som trodde på honom. Till en början kändes det bra, men efter ett halvår i klubben blev tillvaron smått kaotisk.

– De sista tre-fyra månaderna hade vi kanske sex tränare. De första sex månaderna gick det jättebra för laget, men sen gick det sämre. Det var en jättefin stad, otroligt bra klimat och allt runt klubben var otroligt bra. Faciliteterna var otroliga och allting var underbart på det sättet. Men när man värvade sönder laget gick det inte så bra. Vi var topp två halvvägs in i säsongen men höll på att åka ur när säsongen tog slut. Då kände jag mig trött och ville tillbaka till Hammarby. Jag hade ett snack med dem att jag skulle tillbaka men sen ändrade de sig och det blev inte så.

Men som Nahir Besara själv minns det var Hammarby inte särskilt intresserade. Det blev Örebro, en klubb han skulle återkomma till i två ytterligare sejourer. Därefter gick karriären vidare till Cypern, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten.

– På Cypern var Pafos sådär. Visst, det var trevligt att bo på Cypern och de hade megasatsat. De hade hämtat fyra-fem spelare direkt från Premier League som hade över 300 matcher i England. Det var inget snack om att vi bara skulle vinna ligan. Sen blev det kaos i klubben och bland alla spelare som kom och inte presterade. Allt blev pannkaka. Sen kom Covid på det och jag fastnade ensam på Cypern i tre och en halv månad.

Hur mådde du under isoleringen?
– Cypern är ju en ö och de bara stängde av flygplatsen när covid bröt ut. Man fick inte göra så mycket under dagarna, man fick gå ut en timme om dagen.

Det låter nästan som ett fängelse?
– Nästan, det var ju typ så. Det är en ö och de valde att stänga igen allt för att förhindra smittspridningen. Det är lite enklare än ett “vanligt” land.

När Besara kände sig klar med spel i Förenade Arabemiraten, Dubai, ville den dåvarande 30-åringen ännu en gång tillbaka till sitt Bajen. Istället blev det Örebro för tredje gången men anbud fanns även från danska Aalborg där en framtida Bajentränare höll hus.

– Innan jag skrev på för Örebro var jag på väg till Aalborg där Martí Cifuentes ville ha mig. Jag hade en del snack med honom inför det. Han hörde av sig till mig och förklarade att de hade lagt upp en plan för hur de ville spela och hur de ville använda mig. Det lät ju otroligt bra och jag var väldigt sugen på att gå dit och spela. Men jag valde bort det på grund av familjeskäl och valde att skriva på för Örebro. För jag ville ändå vara nära familjen. Jag bodde kvar i Södertälje då och pendlade varje dag. En timme och fyrtio minuter dit, en timme och fyrtio minuter tillbaka.

Så du har kört väldigt mycket bil?
– Exakt. Jag hatar att köra bil. Det blev en hel del poddar och ljudböcker och jag kunde utbilda mig på det sättet. Men om du frågar mig nu kör jag aldrig bil för jag hatar det. Jag blev liksom äcklad efter den tiden. Men det var därför jag valde Örebro, för att vara nära familjen.

Det blev dock inte lika bra i Örebro som Nahir Besara tänkte sig.  Tanken var att Nahir Besara skulle se till att Örebro höll sig kvar i högstaserien, men laget åkte ur. Han kom överens med klubben om att bryta kontraktet.

– När jag sen fick jag höra att Martí kanske skulle ta över Hammarby så väntade jag bara. Jag bara väntade, och väntade, och väntade. När Marti till slut blev klar sms:ade han mig på kvällen och skrev: “And now what?”. Inget mer. Men då sa jag till min agent att jag inte vill någon annanstans än till Hammarby.

Till slut skulle hopp och tro bli sanning. Den tredje februari 2022 skrev Nahir Besara på för Hammarby igen. Efter sju år var han återförenad med sitt Bajen igen och skulle, tillsammans med Martí Cifuentes, utföra stordåd.

– Frugan sa att hon aldrig hade sett mig lyckligare och hon har sett mig skriva kontrakt i Saudiarabien där det är betydligt mer pengar. Det kanske andra skulle glädjas åt men jag tror aldrig varit så lycklig som när jag skrev på för Hammarby om man tar bort mitt familjeliv, som är det bästa som har hänt mig. Men sett till den fotbollsmässiga aspekten har jag aldrig varit lyckligare. Redan 2015 ville jag tillbaka, efter ett halvår utomlands. Jag ville aldrig lämna klubben och kände mig inte klar. Därför har jag alltid drömt om att komma tillbaka och visa att jag hade mer i mig. För jag fick aldrig en ärlig chans att visa hur bra jag kan vara i Hammarby.

Det har han däremot gjort nu. Bevisat hur bra han kan vara i Hammarby. På två säsonger och 59 matcher har Nahir Besara gjort 20 mål och 23 assist. Hur det kommer sig att han gör så mycket poäng grundar sig i att han alltid försöker och vågar när andra inte skulle.

– Jag vet inte riktigt. Jag tror bara jag har en form av egenskap att producera framåt. Jag tror det är min grej att vara bra i den offensiva tredjedelen, att kunna slå de avgörande passningarna. Jag tror att jag är så pass självsäker att jag också vågar göra det. Jag tror att många fotbollsspelare har de egenskaperna men att de är rädda för att misslyckas. Jag bryr mig inte om jag missar fem passningar, kanske sitter den sjätte. Det är såklart dumt att slå bort fem passningar men om man känner att läget finns ska man ta det.

Nahir Besara har vandrat en lång väg innan han återförenades med Hammarby. När den snart fyllda 33-åringen sitter på ett hotell i Puerto Banus håller han inte igen med sina känslor för klubben han nu är kapten för.

– Att bara få spela för Hammarby är en annan grej. Att dessutom få vara lagkapten och leda laget, det går inte att beskriva. Man känner en sån extrem jävla stolthet över att få tillhöra den här klubben. Det är svårt att förklara.

– Att vara här, spela för klubben och vinna ett SM-guld, det är min stora dröm. Hammarby betyder extremt mycket för mig. Det är klyschigt att säga men jag älskar den här klubben. Jag mår så bra här.

När Besara pratar om Hammarby handlar det inte exklusivt om spelartruppen, tränarna eller resterande personal. Att vara supporter till Hammarby menar kaptenen är fel ordval.

– Hammarby är ingen vanlig fotbollsklubb, det är någonting annat. Man är inte bara ett fotbollsfan, man är en bajare. Det är skillnaden. Jag hejar inte på Hammarby, jag är Hammarby. Det är så supportrarna är, Hammarby är fansens lag. Det är inget snack om saken. Vi spelare representerar våra supportrar och deras drömmar. Det är bara så det är.

Innan Nahir Besara lägger skorna på hyllan, vilket enligt honom själv kommer dröja många år, vill han uppfylla sin sista stora dröm. Att vinna SM-guld med klubben han kom till som 22-åring.

– Det betyder mer nu än då om jag ska vara ärlig. Det är allt man vill och det enda man tänker på. Så klart vill jag också utveckla Hammarby som klubb med det jag kan göra på planen, hjälpa till att utveckla våra talanger genom att vara den ledare och erfarna spelare jag är. Samtidigt så har jag ett tydligt mål. Det är att vinna SM-guld. Om det är i år eller nästa år, det är mitt största mål.

Vid sin sida och till sin hjälp att uppnå sitt mål har han två nya tränare, Kim Hellberg och David Selini. Det nya tränarparet är inte bara ett val i sportchefen Hjelmbergs smak, Nahir Besara menar att han var tydlig med vilka nya tränare han ville ha efter förra året.

– Jag står verkligen för vad Kim och David står för fotbollsmässigt, taktikmässigt och träningsmässigt. De har kommit in och gjort det otroligt bra. När jag pratade med Hjelmberg efter sista matchen så visste vi att Martí skulle lämna oss, då sa jag att det jag vill ha är Värnamos-tränare, det är de jag vill ha. Nu blev det så men jag har ingenting att säga till om egentligen om jag säger så. Jag vill inte ha en gammaldags tränare som spelar 4-4-2 utan jag vill ha en modern tränare som spelar intensiv och anfallsinriktad fotboll. Om du googlar upp det så ser du Kim Hellberg och David Selini. Det är otroligt kul att de valde Hammarby och det är otroligt kul att vi lyckades få hit dem.

– De är väldigt energiska och det förmodligen är det också deras dröm att få vinna ett SM-guld. Vi matchar verkligen ambitionsnivåerna från klubbens sida, från tränarnas sida och från spelarna, det här blir ett bra år, avslutar Nahir Besara.