AIK backade 17,4 miljoner under coronasäsongen 2020.
Fotboll Sthlm tog hjälp av två experter, Anders Norlen och Kristof Vogel, för att analysera hur det står till med klubbens finanser.
Frågor till Anders Norlen, energimarknadsanalytiker och fotbollsekonomiexpert
AIK backade 17,4 miljoner (rörelseresultat) under helåret. Är det ett bra eller dåligt resultat?
17.4m är ju inget exceptionellt – satsningen 2018 eldade på ett underskott i rörelsen på 20.6m. Givet att rörelseintäkterna (match, spons, TV, souvenirer, övrigt) imploderade – minus 27 procent för helåret – så har man ändå gjort ett imponerande jobb att skruva på kostnaderna – ner 24 procent för helåret.
Vad sticker ut i rapporten?
Hur sent man kommit igång med säsongskortsförsäljningen, även om jag förstår att man har sina skäl till det. Fallet in sponsorintäkter är intressant men inte förvånande – vi har sett det löpande under de första tre kvartalen.
Det ställer också frågor inför början av 2021 då det är lite samma problematik som med årskorten: skickar man ut fakturorna till sponsorerna som vanligt i januari eller hur ser detta egentligen ut? Det är den typen av intäkter under vinterhalvåret som vanligen gör att man klarar sig till säsongsstart.
Det nya TV-avtalet börjar synas med all önskvärd tydlighet: 34.4m i intäkter från centrala avtal 2020, upp från 19.2m 2019 och utgör totalt 30 procent av totala rörelseintäkter 2020 jämfört med 12 procent 2019.
Vad imponerar mest?
Att man ändå lyckats hantera sina kostnader på sättet man gjort.
Vad oroar mest?
Med risk för att låta som en papegoja: osäkerheten. Årskorten? Sponsorpaketen? Faktiskt även risken i en sportslig mellansäsong där intäktsbortfallet från ett fall på TV-stegen kan bli brutalt.
Djurgården, Norrköping och Häcken går alla in i 2021 med en högst realistisk chans att knuffa ner AIK från andraplatsen på fördelningstrappan.
Där kanske den riktigt stora storyn egentligen ligger, att man är väldigt nära att bli ikappsprungna av en tre-fyra klubbar bakom. Gnaget har varit i en rätt avundsvärd position rätt länge där man varit solid etta eller tvåa under många år vilket lett till UEFA-intäkter på 10-25m varje år och värdefulla TV-pengar som gjort att man hela tiden haft utrymme att ha ett par topp-topp spelare i truppen som utmanarna inte riktigt kunnat ha råd med. Det avståndet är nära att vara uppätet nu.
Vad kan man läsa ut av klubbens agerande på transfermarknaden?
Under fjärde kvartalet att resultateffekten av Karol Mets övergång till Al-Ettifaq var ungefär en miljon. Dessutom skriver man att transfernettot för 2020 var minus 1.3m, dvs summan av spelartransfers (11.3m), avskrivningar på spelartruppen (runt 8.2m) och kostnader i samband med övergångar* (4.4m).
Utan att låta för provokativ, men om syftet varit att värva spelare för att sedan sälja de vidare med vinst så har det inte varit speciellt lyckat de senaste åren. 2018-2020 har summan av transfernetto plus sign-on varit minus 33.8m.
* Primärt agenter
AIK har en stabil grund att stå på och utsikterna för 2021 är också stabila, enligt vd:n Björn Wesström. Håller du med?
Man har tagit ett tydligt omtag på flera plan och anpassat sig för en på många sätt ny verklighet. Pengar har man i kassan och försäljningen av Paulos Abraham till Groningen ger nödvändiga pengar in – men ställer givetvis sportsliga frågetecken inför kommande säsong.
Hur stark är AIK:s ekonomin jämfört med de närmaste konkurrenterna?
Det får vi återkomma till efter andra veckan i mars när vi har Djurgårdens och Bajens tal svart på vitt.
Frågor till Kristof Vogel, som driver fotbollsekonomibloggen Osynliga handen
AIK backade 17,4 miljoner (rörelseresultat) under helåret. Är det ett bra eller dåligt resultat?
När vi satt ner och tittade på bokslutet för ett år sedan så pratade vi om att AIK hade ett kostnadsproblem på kort sikt och att det var mindre sannolikt att AIK skulle lyckas nå ett positivt resultat under 2020. Det var innan pandemin och allt den förde med sig.
Med tanke på att intäkterna minskade med drygt 30 procent under 2020 så måste krishanteringen utan tvivel få ett godkänt betyg. Året kunde ha slutat mycket värre än så.
Vad sticker ut i rapporten?
I första hand två saker som jag noterade.
Kvartal tre hade AIK 39 procent osäkra pengar som säsongskorts-innehavarna då ännu inte hade meddelat sina avsikter. Per sista december hade 92 procent av säsongskortinnehavarna efterskänkt sina pengar. Det förstärkte rörelseresultatet under det fjärde kvartalet med drygt 8 miljoner kronor. Under 2020 hade AIK 20 miljoner kronor i matchintäkter. 2019 var det bara 5 allsvenska klubbar som hade större matchintäkter än så.
Den minskade ekonomiska aktiviteten binder mindre kapital. Rörelsekapitalet har minskat och de totala tillgångarna är med marginal de lägsta sedan 2016, närmare 30 procent lägre än per den sista december 2019. Det är bra för kassaflödet och balanserar upp en del av den negativa effekten som färre antal sålda säsongskort för säsongen 2021 har haft.
Per den 31 december 2020 hade man sålt säsongskort för 3 miljoner kronor, jämfört med 17 miljoner kronor ett år tidigare. Om AIK hade sålt lika många säsongskort innan sista december 2020 så hade man faktiskt haft drygt en miljon kronor mer i kassan än ett år tidigare. Det trots att bolaget bar på ett negativt rörelseresultat under 2020.
Vad imponerar mest?
De kraftiga och snabba kostnadsnedskärningarna. Rörelsekostnaderna är ner med mer än 25 procent på helåret. En del är naturliga på grund av den minskade aktiviteten som till exempel kostnader sålda varor och evenemangskostnader. Andra kostnader har man fått arbeta hårdare med. Personalkostnader och övriga externa kostnader kom ner med 15 procent.
Vad oroar mest?
AIK förlorar pengar från rörelseresultatet varje dag så det är viktigt att det blir ett någorlunda normalläge inom en inte allt för avlägsen framtid. Över tid är den här situationen inte hållbar.
Vad kan man läsa ut av klubbens agerande på transfermarknaden?
För ett år sedan konstaterade vi att AIK hade ett jobb att göra med trupp-demografin. Vi såg också en föryngring på planen under den första delen av allsvenska säsongen. Kanske var det i kombination med en komplex spelmodell för dramatiskt. Vii ska komma ihåg att AIK agerade under det tredje kvartalet då man spenderade 12 miljoner kronor på sign-on samt förvärv av nya spelarkontrakt. Hade AIK inte behövt investera lika tungt då så hade man kanske kunnat göra bättre affärer nu, i och med att transfermarknaden är på väg in i en period där det är köparnas marknad.
AIK har en stabil grund att stå på och utsikterna för 2021 är också stabila, enligt vd:n Björn Wesström. Håller du med?
Balansräkningen är fortfarande förhållandevis stark och AIK har till viss del förändrat demografin i truppen med en större viktning mot yngre spelare. Där finns det fortfarande ett värde på transfermarknaden. Enligt FIFA Transfer Matching System var 62 (!) procent av alla transferutgifter i samband med samtliga internationella övergångar under januari på spelare i ålderskategorin 18-23 år. En ökning från 50 procent i januari 2020. Jag förväntar mig att transfermarknaden kommer vara fortsatt stressad flera fönster framöver. Så om man vill bygga en starkare ekonomi så är det här en väg framåt. Det förutsätter naturligtvis att de unga spelarna är tillräckligt bra, får speltid och presterar.
Hur stark är AIK:s ekonomin jämfört med de närmaste konkurrenterna?
Det vet vi inte än eftersom AIK Fotboll AB är först ute med sitt bokslut. Men tittar vi på soliditeten (45%) så skulle den vara tredje högst i allsvenskan, konsolideringsgraden (58%) fjärde högst i allsvenskan och balanslikviditeten (1.2) sjätte högst i allsvenskan, om man jämför de färska siffrorna med konkurrenternas balanser per den sista december 2019, alltså före pandemin. Så jag vågar nog ändå säga att AIK:s finansiella hälsa står sig förhållandevis väl i det allsvenska konkurrenslandskapet.
LÄS MER. Månsson: AIK I vs AIK II – så står sig spelartruppen 2021
