Jiloan Hamad: ”Tror verkligen Hammarby vinner guld i år”

Han missade VM-truppen med minsta möjliga marginal.
Medan kompisarna i blågult laddar upp inför världens största idrottsevenemang kämpar Jiloan Hamad på i det tysta för att vara redo om det behövs.
Fotboll Sthlm hälsade på “Jille” och ständige följeslagaren Nebez Kurban i en källarlokal långt från rampljuset.

Jiloan Hamad följer bollarna som studsar över skärmen. Plötsligt fryser de till, men Jiloan tvekar inte.
– Sju, fem, åtta, fyra!
Brukar du sätta alla fyra?
– Ja, det här är ganska enkelt, det är level ett. Men sedan blir det kaos! Det går riktigt fort alltså.
Vi befinner oss i Nebez Kurbans träningsstudio i Vasastan i Stockholm. Övningen som Jiloan demonstrerar är ett slags tv-spel där man ska hålla reda på hur olika bollar rör sig. Syftet är att träna upp den kognitiva förmågan, vilket ska ge dig fördelar på fotbollsplanen.
Jiloan reser dig upp och placerar Nebez på golvet framför sig.
– Säg att det är en duell mellan mig och Nebez. Bollen kommer in från ett oväntat håll, men var landar den? Studsar den bort? Dimper den ner framför oss? Det är snabba beslut och då måste hjärnan vara påkopplad. Det låter kanske otroligt att en övning på datorn gör att jag tar bättre beslut på planen men jag är säker på att det funkar.
Jiloan glider förbi sin imaginära motståndare och fångar upp den imaginära bollen.
– Det gäller att vara steget före i huvudet. Man ska vara mentalt inloggad – det är egentligen hela grejen med Nebez upplägg. Vi har jobbat länge ihop och jag har alltid känt att jag är före alla andra med min träning. Det har varit min trygghet.
Vad fokuserar du på under uppehållet?
– I vanliga fall hade jag nog tagit en veckas semester och bara vilat. Men nu måste jag vara redo som VM-reserv. Det är ingen hårdkörning men det gäller att hålla formen.
Så i den här källaren pågår den alternativa VM-uppladdningen?
– Haha. Ja, jag och Nebez laddar upp här i smyg. Men vet aldrig vad som händer. Jag går inte runt och hoppas att någon på min position ska skada sig, men jag känner ett ansvar för om jag skulle bli aktuell.

FAMILJEKÄNSLA. Jiloan och Nebez har jobbat tillsammans i åtta år och känner varandra utan och innan.
FOTO: PRIVAT

Bland svenska fotbollsspelare är “Coach Nebez” ett begrepp. Under det senaste decenniet har 45-åringen varit fystränare åt en lång rad elitspelare (för att nämna några: John Guidetti, Simon Tibbling, Alexander Milosevic, Ludwig Augustinsson, Robin Quaison, Nabil Bahoui och Alexander Isak) och listan på intressenter är numera så lång att Nebez ibland måste tacka nej till nya uppdrag.
Samarbetet med Jiloan Hamad startade när ”Jille” ännu var en tonårig MFF-spelare. Nu har de kamperat ihop i åtta år.
– Nebez har blivit som en storebror för mig. En familjemedlem som varit med hela vägen. Om jag lyckas innebär det att Nebez har lyckats. Lyckas Nebez lyckas jag. Så tajta är vi.
När blir ni förbannade på varandra då?
– När jag är… nej, jag tror aldrig att det varit några problem.
Nebez bryter in:
– Det kan vara tuffa perioder i träningen. Jag kan presentera ett stenhårt upplägg och säga “Nu gör vi det här!” och då kan vissa spelare bli “Vad i helvete…?”
Hur hårt kan det bli?
– Väldigt. Spelare kan ligga och kräkas i hörnorna, helt utpumpade, men jag kan fortfarande vara så här: “Skärp er, kör bara!”
Jiloan förtydligar:
– Där måste Nebez vara tuff. Men det funkar. På en vanlig träning kan du lacka eller må dåligt om du inte spelat på länge till exempel. Men hit kommer ju bara folk som vill vara här. Då kan man inte vara förbannad, för Nebez hjälper oss.
Vad har den här träningen betytt för din karriär?
– Jag tror alla spelare i världstoppen förstår att det inte räcker att bara träna med laget. Hade jag tagit bort alla timmar med Nebez hade jag definitivt varit på en lägre nivå.
Hade du platsat i Allsvenskan?
– Tja… jag tror det. Men jag hade inte varit en toppspelare. Jag hade inte tagit mig till Bundesliga.
Nebez nickar instämmande.
– Jag tror samma sak. Jiloan är en så stor talang så det hade nog gått att spela i Allsvenskan ändå. Men jag har träffat så många lovande spelare… jag vet att inställningen avgör. Jag är god vän med Alvaro Arbeloa som spelade en massa säsonger i Real Madrid trots att han inte var en supertalang från början. Han var mer en gnuggare.
Så man kan gnugga sig till Real Madrids a-lag?
– Ja. Om jag säger så här: hur bra var Firmino när kan kom till Hoffenheim? Var han bättre än dig för fyra-fem år sedan, Jiloan? Jag tycker inte det.

Du måste leva som ett proffs långt innan du blir proffs.

Jiloan skruvar lite på sig.
– Ja… alltså… klart han var bra. Men jag vet att många i klubben undrade varför de värvat honom från början. Han kostade väl 300 000 euro, nästan gratis för en sån klubb, men ledningen trodde på honom. Han strugglade i två-tre år men sedan exploderade han under det första året när jag var där, fastän han fortfarande bar vattenflaskorna på träningen. Han lyckades för att han tränade så jävla hårt.
Nu har vi öppnat dörren till Nebez favoritämne: talangutveckling. Han beskriver sig själv som “en pusselbit, men en viktig pusselbit” i sina spelares karriärer. Han tycker inte att det på långa vägar räcker för en elitfotbollsspelare att bara träna med sitt klubblag.
– Det här försöker jag pränta in hos unga spelare när de kommer till mig. Du behöver inte vara något dundertalang så länge du är beredd att lägga ner tiden som krävs. Du måste förstå att det inte är tillräckligt att träna fyra-fem fotbollspass i veckan, du måste träna mycket mer än så. Du måste leva som ett proffs långt innan du blir proffs.
Hur mycket hjälper din träning över tid?
– Ja, hur mycket har det bidragit i procent?  Det är svårt att mäta. Men det är lätt att se vilka spelare som har lyckats och vilket tankesätt de har.
Hur vet du att din kognitiva träning fungerar?
– Det finns tung forskning på det här. Jag har en hjärnforskare som heter Sissela Nutley kopplat till mitt företag, henne har jag tagit in för att se hur man kan “öka farten” i hjärnan. Och när det gäller de andra delarna av träningen åker jag hela tiden runt till storklubbar i Europa för att lära mig hur de jobbar. Jag vill alltid ligga så långt fram som möjligt.
Vem har haft mest gratis av dina spelare?
– Oj, svår fråga. Men Ludwig Augustinsson är väldigt naturlig i det han gör. Framförallt löpsteget är väldigt fint. Där är han i absolut världselit, vilket statistiken från Bundesliga också visar. Antalet höghastighetslöpningar alltså.
Nebez funderar vidare.
– Alexander Isak är också väldigt intressant. Hans balans är väldigt bra. Annars var han okej på det mesta när han kom till mig: snabbhet, styrka, smidighet. Men jag såg att han kunde utvecklas mycket och försökte förbereda honom på att han kunde slå igenom fort. Men sedan var väl varken jag eller någon annan beredd på att det skulle gå SÅ fort, haha. Det var ett otroligt genombrott.
Du blir lite hobbypsykolog också?
– Precis, jag är ju så nära spelarna. Med Isak pratade vi om att behålla fotfästet. Du har lyckats på grund av din träning – därför måste du också fortsätta med samma sak.
Vilket lag håller du på då? Du jobbar ju med spelare som vanligtvis konkurrerar.
– Jag har ingen klubb i Sverige, jag håller bara på mina spelare. Men det är väldigt kul att Hammarby går så bra nu när Jiloan är där.

EFFEKTIVITET. Jiloan Hamad leder Allsvenskans poängliga efter elva omgångar. Här firar han mål i premiären mot Sirius. FOTO: BILDBYRÅN

Nog går det bra för Hammarby alltid.
Trots en match mindre spelad än tvåan AIK leder Bajen tabellen efter elva omgångar. Inte ens Jiloan hade kunnat föreställa sig säsongsöppningen, men vid det här laget är målet klart.
– Jag tror att vi vinner guld. Jag tror verkligen det. Jag kollade upp hur Malmö låg till 2010, säsongen när vi slog poängrekord. Då hade vi 24 poäng efter elva omgångar. Nu har vi 26 och det sjuka är att jag inte tycker att vi kommit upp till max. Det finns mycket mer att hämta.
Är AIK er främsta utmanare?
– Ja, det känns så. Sedan smyger Norrköping med också. AIK är stabila men kryssar mycket. De kanske kryssar bort sig.
Har ni högre kapacitet tycker du?
– Jag tycker det. AIK är stabila som sagt men vi har högre högstanivå. Alla säger att AIK har bäst trupp men om man kollar spelare för spelare så är vi minst lika bra. Vi har grymma spelare.
Om Jiloan själv kommer vara med i höst och slåss om guldet är däremot inte säkert. Att han varit Allsvenskans kanske bästa spelare i vår har inte gått obemärkt förbi på den europeiska marknaden.
– Jag tycker att det finns två alternativ där båda är bra. Antingen flyttar jag utomlands och isåfall måste det vara något väldigt intressant. Annars vill jag avsluta det som jag har påbörjat. Det var länge sedan som jag mådde så bra som jag gör nu.
Vad måste stämma om du ska flytta?
– Helheten. Men det är ingen hemlighet att det ekonomiska spelar roll, det är viktigt i mitt skede av karriären. Hade jag varit 23-24 hade jag kanske redan stuckit för det har funnits en del alternativ som är bättre än Allsvenskan.
På vilka sätt mår du bra?
– På alla sätt. Jag har haft några tunga perioder i karriären men den här våren har det känts bra helat tiden. Jag har kunnat prestera nära mitt max, jag är nära familj och vänner och älskar att bo i Stockholm. Det klickar bra med lagkompisarna och fansen ger en massa kärlek.
Men hur var det att missa VM-truppen med så liten marginal?
– Jag är mest stolt över vad jag gjort under våren. Inför säsongerna skriver jag alltid en målsättning om vad jag vill uppnå. Den här gången var det att lägga mycket tid på fysträningen, göra allt för att vara skadefri. Och sedan hade jag faktiskt VM som ett mål.
Det låter som ett högt mål efter förra säsongen?
– Ja, hade jag sagt i november att jag siktade mot VM hade folk garvat. Men jag visste att det skulle bli ett bra år om jag slapp skador. Jag var så pass revanschsugen och visste att det var en viktigt skede i karriären. Okej, jag är 27 år – nu måste jag dominera!
Hur gick snacket med Janne Andersson?
– Han ringde och sa att jag skulle vara redo om någonting skulle hända. Det är därför som jag är stolt, jag är ändå topp-fem på min position i Sverige utan att ha deltagit något i kvalet. Det är inte dåligt.
Jiloan pausar en stund.
– Men det är klart… efter någon vecka gick det in hur nära det faktiskt var. Fan, då blev det jobbigt.
Vad tänkte du?
– Ja, men är ändå det största. VM liksom.

För Nebez kommer det heller inte bli något VM. Trots att han hjälper en rad spelare i de olika landslagen har han inga fasta uppdrag hos förbundet. Men liksom Jiloan drömmer han om det svenska a-landslaget.
– Jag lämnade in min ansökan när Janne tog över som förbundskapten. Janne är en kanonkille men det har inte blivit något. Än i alla fall. Att jobba med landslaget är en dröm som jag haft ett tag. Jag tror att det finns mycket som vi kan förbättra i Sverige.
Jiloan nickar och tar över resonemanget.
– Jag tror att många länder ligger före där. Är man a-landslagsspelare borde det finns ett avtal med en fystränare på Nebez nivå. En sådan som man alltid skulle kunna komma till.
Är Nebez den bästa fystränaren som du har haft?
– Jag måste ju säga det nu när vi är här, haha. Men ja, det är han. Det är bara att titta på hur det gått för spelarna som har hjälpt sedan de var unga.
Nebez mumlar något ohörbart, så Jiloan fortsätter:
– Se på spelarna som är utomlands nu. De har det gott ställt och hade inte haft några problem att ringa in fystränarna från sina klubbar när det är uppehåll. Men alla kommer alltid tillbaka till Nebez.

****

Gillar du vad du ser? Vill du att Fotboll Sthlm ska leva vidare?

Isåfall: Snacka med dina kompisar, dela artiklarna i sociala medier, fyll på med kommentarer där det passar. Vi finns på Facebook, Instagram och Twitter.

Läs mer om planerna för Fotboll Sthlm här.

****