Månsson: Ibland träffar man en öm punkt

BLOGG. Några tankar om reaktionerna på gårdagens blogg och kvällens AIK-rysare.

Ibland träffar man en öm punkt. Igår bloggade jag om Sebastian Larssons frisparksmål och målfirande, samt den ständiga domardebatten.

Jag avfärdade alla konspirationstankar (som Nikola Djurdjic ger nytt bränsle åt idag) som dumheter, men konstaterade också att AIK har haft flyt eller marginalerna med sig med ett antal avgörande domslut i årets hetaste matcher: Hammarby gånger två och måndagsmötet mot Malmö. Det är egentligen inte en särskilt djärv åsikt – det räcker med att analysera situationerna var för sig för att dra slutsatsen.

Annons

Trots massvis av reaktioner har ingen ifrågasatt påståendet, åtminstone inte i sin helhet. Däremot har diskussionerna gått varma. Många höll med, många blev förbannade, och klubbsympatierna har inte helt oväntat gått hand i hand med åsikterna. Av de AIK:are som kontaktat mig icke-offentligt är det däremot mest medhåll i sak, även om vissa pekar på uteblivna straffar i andra matcher. Så för att rannsaka mig och vara på den säkra sidan har jag ändrat rubriken från i år till stormatcherna. Det var trots allt det som det handlade om. Angående reaktionerna fick jag en ambitiös förklaringsmodell från en mejlare och det var ungefär så som jag själv analyserat, vilket är ungefär så här:

Bloggen kom ett par dagar efter en match mot Malmö där AIK under de senaste fem åren fått tre avgörande domslut emot sig i kritiska lägen. Det har även tjatats på sistone, framförallt från Bajenhåll, om att AIK har sitt kansli i samma byggnad som SvFF och därför skulle vara ”förbundets lag” (vilket förstås är lika mycket nonsens som att någon annan klubb skulle vara det.) Den allmänna temperaturen just nu, i den febriga guldstriden, påverkar också. För stunden vill många slå och sätta dit AIK och anklagelserna kommer från alla håll. Att en representant för “etablissemanget” – om Fotboll Sthlm nu kan kallas för det – då pekar på att AIK haft gynnsamma domslut i viktiga matcher i år träffar just den där ömma punkten. Som den klarsynte mejlaren påpekar: “Att just ditt lag är motarbetat är en etablerad sanning som man inte ska ifrågasätta. Den är något som supportrar kan enas kring år efter år.”

Annons

Att domaren är en öm punkt är för övrigt inget nytt fenomen, det lär vara lika gammalt som sporten själv. I fjol sommar skrev jag en så kallad snabbkrönika i Expressen efter IFK Göteborg-AIK som det gjorde att det brakade loss ordentligt, även om analysen i sig var okomplicerad: domslutet var felaktigt vilket till och med domaren erkände. Men hätskt blev det. Jag kallades både det ena och det andra och fick till och med hot i mejlen. Den här gången ska jag vara noga med att poängtera att tonen har varit god. Vissa har som sagt varit förbannade, men ingen har gått över gränsen. I en allmän AIK-opinion har jag förstås ingen chans mot spridda punchlines på sociala medier, men det har jag heller inga problem med. Vissa har också bemött saken med humor, vilket varit uppfriskande.

Nåväl, nu vänder vi blad. Ikväll möter AIK Östersund på bortaplan vilket kan bli en rysare, inte bara temperaturmässigt. En vinst innebär att AIK har fyra poängs försprång till Norrköping (och bättre målskillnad) med två omgångar kvar: ett “kan nästan inte tappa”-läge. Förlust eller kryss och nerverna kommer bestå.

I Sebastian Larssons frånvaro tror jag att Panos Dimitriadis går in från start. Rikard Norling skulle också kunna välja att spela Nicolas Stefanelli från start och flytta ner Tarik Elyounoussi på mittfältet, men AIK-tränaren har i år ofta gått för det mer tillbakadragna alternativet. 

Som uppladdning till matchen passar det därför bra att läsa Love Lindqvists långa intervju med Panos där han berättar om omställningen från toppspelare på sin position till backuplösningen som kan spela lite varstans.

Annons